Sök

Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.

Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Så röstade partierna i ärendet

Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet.

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

105, 400 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag som handlar om Sveriges väpnade styrkebidrag till FN:s insats i Mali.

Sverige har bidragit med en väpnad styrka sedan 2014. Den styrka som nu skickas får i uppdrag att på ett ordnat sätt slutföra avvecklingen av insatsen. Avvecklingen ska vara helt avslutade senast den 30 juni 2023.

Riksdagen godkände att högst 470 svenska soldater skickas till Mali under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-07

Debatt

2022-12-08

Beslut

2022-12-13

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.

Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

68, 199 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

75, 218 minuter

Justering

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 87 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 50 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet. Riksrevisionen har analyserat om systemet är utformat så att det ger samtliga kommuner ekonomiska möjligheter att ge invånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att utjämningssystemet inte ger kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar, och myndigheten rekommenderar därför vissa förändringar i systemet.

Regeringens bedömning är att de ändringar i kostnadsutjämningssystemet som trädde i kraft den 1 januari 2020 kommer att bidra till att systemet i större utsträckning än tidigare beaktar strukturella behovs- och kostnadsskillnader och därigenom skapar mer likvärdiga förutsättningar för kommuner. Därför avser regeringen för närvarande inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, men anser att det finns ett behov av att med jämna mellanrum se över det kommunalekonomiska systemet och att Riksrevisionens rapport kan vara ett värdefullt underlag vid en sådan översyn.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till två följdmotioner och två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 47 minuter

Justering

2020-04-14

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Sverige ska även under 2020 delta i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Utvecklingen i Irak är mycket osäker och oförutsägbar och regeringen har kontinuerlig beredskap för att anpassa eller avbryta den svenska insatsen i landet. Riksdagen uppmanade därför också regeringen i ett tillkännagivande att återrapportera till utrikesutskottet när läget kräver det eller minst en gång per kvartal. Rapporteringen ska handla om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och om insatsens bidrag för att kunna uppfylla målet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2020. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet som avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 93 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
• Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 44 minuter

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

18, 75 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

Riksdagen la utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagen har behandlat ett utlåtande från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s finanser.

Riksdagen anser att Sverige ska fortsätta att arbeta för en återhållsam och effektiv budgetpolitik inom EU. Budgeten ska inte finansieras genom att EU får rätt att beskatta medlemsländernas invånare. Diskussionerna och förhandlingarna om nästa fleråriga ram för EU:s budget ger en möjlighet att modernisera budgeten. Budgeten bör enligt riksdagen användas för att underlätta ekonomisk förnyelse och ge ett tydligt mervärde för Europa.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15