Sök

Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-17

Riksdagen godkände regeringens förslag om att Sverige ska delta i en EU-ledd militär styrka som ska stödja FN:s insats i Demokratiska republiken Kongo. EU-styrkan ska bevaka de första fria valen i Kongo sedan 1960. Beslutet innebär att en svensk styrka på högst 200 personer ska ställas till förfogande som längst sex månader efter första valomgången, som beräknas äga rum den 30 juli 2006. Styrkan ska skickas under förutsättning att insatsen vilar på en folkrättslig grund i form av en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet 2001-2005 och Riksrevisorernas framställning om vissa ändringar i bestämmelser för Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har lämnat sin årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller för perioden 2001-2005. Regeringens riktlinjer för statsskuldsförvaltningen har inneburit en mindre risk i statsskulden och att besparingar kunnat göras, anser riksdagen. Regeringen tänker låta en extern utredare se över hela statsskuldspolitiken, vilket riksdagen välkomnar. Riksdagen konstaterar att resultaten av Riksgäldskontoret förvaltning av statsskulden är positiva och avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

2

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har redovisat för riksdagen verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Enligt redovisningen har den kommunala ekonomin stärkts. År 2005 förbättrades resultatet i kommuner och landsting till 12,7 miljarder kronor, vilket innebär att resultatet för sektorn som helhet har nått upp till en nivå i enlighet med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har lämnat över Årsredovisning för staten 2005 till riksdagen. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter. Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Trots detta ökade statsskulden med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor, vilket bland annat hänger samman med att valutaskulden ökade till följd av kronans försvagning. Resultaträkningen visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Riksdagen anser att det är positivt att kvaliteten på informationen i årsredovisningen har förbättrats kontinuerligt men påpekar att regeringen bör kommentera större avvikelser när det gäller så kallade skattenedsättningar i kommande årsredovisningar. Riksdagen förutsätter att regeringen i nästa årsredovisning redovisar utvecklingen av arbetet med riskbaserade redovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Förslagspunkter

1

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag på tilläggsbudget för 2006 men med ett tillägg. Ersättningen till ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning som deltar i kommunala ungdomsprogram ska höjas så att den uppgår till i genomsnitt 1050 kronor efter skatt. Ersättningen kommer därmed upp till samma nivå som det höjda studiebidraget för gymnasieelever. Syftet med kommunala ungdomsprogram är att de ska leda till arbete eller utbildning för arbetslösa ungdomar som inte fyllt 20 år. Totalt 5 007 miljoner kronor netto skjuts till statsbudgeten för 2006. Bland annat kommer studiemedlen att höjas retroaktivt från den 1 juli 2006 med 300 kronor i månaden, varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor lån. Bostadstillägget för pensionärer kommer också att höjas, från 91 till 93 procent av bostadskostnaden upp till ett tak på 4850 kronor i månaden. Höjningen gäller retroaktivt från den 1 april 2006. Riksdagen gjorde också ett uttalande som rör myndigheter som beslutat om utgifter för kommande år utan riksdagens godkännande. Myndigheter får inte ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgiftsökningar utan att riksdagen har gett sitt godkännande. Riksdagen vill understryka att detta är oacceptabelt och uppmanar regeringen att snabbt redovisa för riksdagen vad som görs för att komma till rätta med problemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

31

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens ekonomiska vårproposition. Propositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i världsekonomin är goda och Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med drygt 3 procent per år under de närmaste åren. De offentliga finanserna är starka. Mellan åren 2000 och 2008 beräknas det årliga överskottet i de offentliga finanserna till i genomsnitt 2,0 procent av BNP. Riksdagen ställde sig bakom bland annat följande förslag: 11 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program. 2 000 fler anställda med lönebidrag. Särskilda åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat 1 000 nya plusjobb och allmänt anställningsstöd för cirka 1 500 arbetslösa ungdomar. Snabbare etablering av nyanlända invandrare, arbetsplatsintroduktion och satsningar som ska underlätta för invandrare att driva företag. 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008 satsas för att förbättra vården om de mest sjuka äldre. Bostadstillägget för pensionärer höjs. Resurser avsätts för ett första steg i en tandvårdsreform. Ett grundstöd på 500 kronor införs så att alla kan gå till tandläkaren var artonde månad till samma kostnad som ett läkarbesök. En undersökning ska kosta maximalt 200 kronor när reformen är genomförd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 183 minuter

Beredning

2006-05-11

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade nej till motionsförslag om offentlig upphandling som lämnats in främst under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

5, 33 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 64 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

49, 147 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Sverige ska tillträda överenskommelsen mellan Sveriges regering och Specialdomstolen för Sierra Leone om verkställighet i Sverige av fängelsestraff utdömda av specialdomstolen. Sverige ska även möjliggöra samarbete med specialdomstolen i fråga om utlämning och rättslig hjälp i brottmål. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade om tillsyn av finansiella konglomerat. Genom lagändringarna genomförs EU:s så kallade konglomeratdirektiv i svensk lag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen godkände ett avtal om Schweiz anslutning till Schengenregelverket. Riksdagen godkände även ett avtal med Schweiz om samarbete för att bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar finansiella intressen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Det ska bli möjligt att ställa högre krav på företag som bevakar värdetransporter. Bland annat ändras definitionen av bevakningsföretag så att den som bevakar värdetransporter uttryckligen omfattas. Ett beslut om auktorisation, godkännande, av ett bevakningsföretag ska inte längre vara generellt utan särskilt ange vilka slag av verksamhet som företaget får bedriva. Auktoriserade bevakningsföretag måste före utgången av juni 2007 lämna in en ny ansökan om auktorisation. En sådan ansökan ska sedan prövas enligt de nya bestämmelserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 32 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

56

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

27, 126 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-30

Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

54

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

23, 101 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-19