Sök
74 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Lahti, Birger (V), Näringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Energipolitikens långsiktiga inriktning
Betänkande 2023/24:NU14
Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.
Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.
Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet.
Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 57, 187 minuter
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-22
- Debatt
- 2024-05-23
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
En tydligare process för tillståndsprövning av elnät
Betänkande 2023/24:NU15
Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 45 minuter
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-22
- Debatt
- 2024-05-23
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Regional utveckling
Betänkande 2023/24:NU12
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 28, 101 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Elmarknadsfrågor
Betänkande 2023/24:NU9
Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar.
Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster.
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 60, 152 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-04
- Dokument & lagar
2023 års redogörelse för företag med statligt ägande
Betänkande 2023/24:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 11, 53 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
Betänkande 2023/24:NU6
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 52 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2023/24:NU3
Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 143 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Betänkande 2023/24:NU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.
Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 79 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Ny kärnkraft i Sverige
Betänkande 2023/24:NU5
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.
Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 54, 176 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-24
- Debatt
- 2023-11-28
- Beslut
- 2023-11-29
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning
Betänkande 2022/23:NU17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.
Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 53, 144 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-29
- Debatt
- 2023-05-30
- Beslut
- 2023-05-31
- Dokument & lagar
Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster
Betänkande 2022/23:NU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.
Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.
Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.
Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.
Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.
Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 48, 115 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Bordläggning
- 2023-04-25
- Debatt
- 2023-04-26
- Beslut
- 2023-04-26
- Dokument & lagar
2022 års redogörelse för företag med statligt ägande
Betänkande 2022/23:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.
Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 23, 72 minuter
- Justering
- 2023-01-31
- Bordläggning
- 2023-02-07
- Debatt
- 2023-02-08
- Beslut
- 2023-02-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 2022/23:NU1
Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 47, 140 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-19
- Debatt
- 2022-12-20
- Beslut
- 2022-12-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2022/23:NU3
Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 78, 202 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-14
- Debatt
- 2022-12-15
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer
Betänkande 2021/22:NU23
Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.
Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 10, 49 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-25
- Debatt
- 2022-05-30
- Beslut
- 2022-05-31
- Dokument & lagar
Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet
Betänkande 2021/22:NU21
Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om
- hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad
- att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig
- att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget
- när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 54
- Anföranden och repliker
- 28, 94 minuter
- Justering
- 2022-05-12
- Bordläggning
- 2022-05-17
- Debatt
- 2022-05-18
- Beslut
- 2022-05-18
- Dokument & lagar
Mineralpolitik
Betänkande 2021/22:NU20
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar till exempel om tillståndsprocesser, äganderätt, ersättningar, utvinning och vissa miljöfrågor samt strategier för mineralförsörjningen.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 19, 88 minuter
- Justering
- 2022-04-28
- Bordläggning
- 2022-05-03
- Debatt
- 2022-05-04
- Beslut
- 2022-05-05
- Dokument & lagar
Energipolitik
Betänkande 2021/22:NU15
Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör vattenkraft och fjärr- och kraftvärme:
- Riksdagen kompletterar ett tidigare tillkännagivande om vattenkraft så att det görs tydligare för regeringen att både den små- och storskaliga vattenkraften ska värnas och utvecklas.
- När det gäller fjärr- och kraftvärme bör regeringen ta med frågor om beskattning, byggregler och EU-regler för biobränslen i den strategi för fjärr- och kraftvärme som regeringen aviserat i sin elektrifieringsstrategi.
Riksdagens tillkännagivanden gjordes när utskottet behandlade cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och förnybar energi.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 70
- Anföranden och repliker
- 24, 110 minuter
- Justering
- 2022-03-17
- Bordläggning
- 2022-03-29
- Debatt
- 2022-03-30
- Beslut
- 2022-03-31
- Dokument & lagar
Regional utveckling
Betänkande 2021/22:NU11
Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.
- Behandlade dokument
- 56
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 16, 86 minuter
- Justering
- 2022-02-17
- Bordläggning
- 2022-02-22
- Debatt
- 2022-02-23
- Beslut
- 2022-02-23
- Dokument & lagar
2021 års redogörelse för bolag med statligt ägande
Betänkande 2021/22:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen.
Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete.
Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 36, 110 minuter
- Justering
- 2021-12-16
- Bordläggning
- 2022-01-18
- Debatt
- 2022-01-19
- Beslut
- 2022-01-19