Sök

En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s nya direktiv om skydd mot förfalskade läkemedel i svensk lag. Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Läkemedelslagen ska även omfatta aktiva substanser och hjälpämnen. Med aktiva substanser menas ämnen som ger ett läkemedel medicinsk effekt. Hjälpämnen är ämnen som inte har någon effekt utan som används som bärare av den aktiva substansen.
• Den som förmedlar läkemedel inom EES ska ha en fast adress i ett EES-land. Verksamheten ska anmälas till ansvarig myndighet i landet. Om förmedlaren har sin fasta adress i Sverige ska verksamheten anmälas till Läkemedelsverket.
• Även framställning, förpackning eller ompackning av aktiva substanser ska räknas som tillverkning och ska därmed följa principerna och riktlinjerna för tillverkning av läkemedel.
• Läkemedel ska märkas så att det går att identifiera enskilda förpackningar och kontrollera deras äkthet.
• Den som förmedlar läkemedel är skyldig att försäkra sig om att läkemedlen är godkända.
• Webbplatser som lagligt säljer läkemedel ska tydligt visa en EU-logotyp.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

32

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

73, 232 minuter

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

EU-kommissionen har lämnat förslag om en fond för stöd till de mest behövande inom EU. Fonden ska stödja nationella system där livsmedel och basvaror för personligt bruk delas ut till de personer som har det sämst ställt. Syftet är att bidra till att uppnå EU:s mål om att minska fattigdom och social utestängning.

Den svenska regeringen ifrågasätter starkt om kommissionens förslag är i linje med närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, och riksdagen håller med. Riksdagen anser att fattigdom och social utestängning motverkas bäst genom att främja arbete som möjliggör egen försörjning och genom att utveckla sociala trygghetssystem som omfattar hela befolkningen.

Riksdagen menar att direkta sociala stödinsatser ska vara ett ansvar för varje EU-land. Det är mest effektivt att varje EU-land utformar och ger stöd till personer som lever i en utsatt situation. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Riksdagen har redan tre gånger tidigare kritiserat liknande förslag (se 2010/11:MJU7, 2010/11:MJU21 och 2011/12:MJU8).

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.

Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.

Andra lagändringar innebär följande:

• Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
• När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
• När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
• När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
• Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
• Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.

Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2011. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-23

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07