Sök

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU:

• När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid.
• När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet.
• När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år.
• När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet.
• Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
• hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas
• hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU
• obligatoriska drogtester.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen anser att det är viktigt att ständigt arbeta för att utsatta barn ska få en bättre och tryggare tillvaro. Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen för dessa barn. Enligt riksdagen har regeringen inte gjort tillräckligt. Därför beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så snart som möjligt vidtar åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 330 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat e-hälsa och bristande eller svårtillgänglig information inom nätbaserad vård.

Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att

• ta fram en nationell plattform för mer lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård
• utreda frågan om en långsiktig patientreform
• utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar.

Syftet med uppmaningarna är bland annat att förenkla och underlätta för patienter att på nätet kunna hitta information om bland annat väntetider, behandlingar, uppföljning och jämförelse samt medicinering.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Eftersom Internationella vaccininstitutet avser att etablera ett Europakontor i Stockholm har ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och institutet upprättats. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för Internationella vaccininstitutets Europakontor, kontorets personal och deras familjemedlemmar. Regeringen därför att Internationella vaccininstitutet läggs till i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att värdlandsavtalets bestämmelser blir gällande i Sverige.

Riksdagen beslutade att godkänna värdlandsavtalet och antog därmed regeringens förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit att en möjlig organdonator under vissa förutsättningar ska kunna ges en så kallad organbevarande behandling före döden. Det innebär intensivvårdsinsatser och andra åtgärder för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation.

Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående inte längre har möjlighet att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa ja till förslagen och riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Det nordiska njurbytesprogrammet - där frivilliga donatorer matchas med patienter som behöver ny njure - bör stärkas och utökas. På så sätt skulle fler personer i Sverige kunna bli transplanterade med njurar från levande donatorer.
• Anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet bör få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen riktar fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i folkhälsofrågor:

• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i regionerna, samt göra insatser för att öka kunskapen om hiv bland allmänheten.
• Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.
• Regeringen bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt att arbeta för att vården av allergiska personer ska bli mer jämlik.
• Regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

19

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Regeringen föreslår vissa ändringar av övergångsbestämmelserna för medicintekniska produkter och en ändring av lagteknisk karaktär i de svenska reglerna med kompletterande bestämmelser till EU:s regler om medicintekniska produkter. Avsikten är att anpassa de svenska reglerna till EU:s regelverk inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringen av övergångsbestämmelserna börjar gälla den 26 maj 2022 och ändringen av lagteknisk karaktär börjar gälla den dagen regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som har hemtjänst ska kunna erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. För att säkra kompetens ska endast den som har yrkestiteln undersköterska kunna utses till fast omsorgskontakt.

Syftet med förslagen är att tillgodose den enskildes behov av trygghet och kontinuitet, samt en individanpassad omsorg och samordning.

Kravet på att erbjuda en fast omsorgskontakt börjar gälla den 1 juli 2022. Kravet att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat socialtjänstens arbete och våld i nära relationer.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• ge en myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning
• överväga om och i så fall hur staten kan genomföra en granskning som kan klargöra frågor om vanvård och övergrepp vid olika statliga inrättningar under 1900-talet
• i kommande lagförslag om stärkt kvalitet och barnrättsperspektiv i skyddat boende beakta vissa åtgärder för att bättre tillgodose barnets rättigheter och säkerställa att det sker en fullgod dokumentation och uppföljning av barns vistelser på skyddade boenden.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 320 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

13

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksrevisionen har granskat statens arbete med suicidprevention, arbetet med att förebygga självmord. Riksrevisionens övergripande bedömning är att arbetet med suicidprevention inte har varit tillräckligt effektivt. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning. En av rekommendationerna till regeringen är att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal via 112 som rör hot om suicid, självmord. Detta för att underlätta för ambulans, polis och räddningstjänst att fatta beslut vid utryckning. Riksdagen anser att denna rekommendation är mycket viktig. En enhetlig hantering som bygger på aktuell kunskap och beprövad erfarenhet kan ha avgörande betydelse för hur dessa ärenden slutar. Därför beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• se över frågan om ett införande av ett krav på - och rätt till - en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom
• se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård
• se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet
• se över frågan om könsstympning.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

152

Förslagspunkter

23

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Valet av enskilda personers vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska ske genom listning på förhand. Listningen innebär att uppgifter om personen förs in i en förteckning över vårdcentralens patienter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande tillägg.

I dag kan personer välja och byta vårdcentral och vårdenhet utan begränsning. Personen väljer i praktiken vårdcentral vid varje tillfälle i stället för att valet sker på förhand genom att patienten listar sig där. Enligt regeringen förväntas listning på förhand ge bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitet för patienten samt nödvändig stabilitet, planeringsmöjligheter och förutsägbarhet för verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Riksdagens tillägg förtydligar att listning inte påverkar personers rätt enligt patientlagen att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

Enligt beslutet ska regionen vara skyldig att erbjuda ett elektroniskt system för listning av patienter genom en listningstjänst. Listning ska endast få göras hos vårdcentraler och vårdenheter som bedrivs i en regions egen regi eller som har ett kontrakt med en region. Vidare ska byte av vårdcentral och vårdenhet få göras högst två gånger under en period om ett år, om det inte finns särskilda skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om nationella principer för ersättningssystem och ersättningssystem för digital vård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

23

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla den 31 mars 2022.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att sjukdomen covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2022-03-21

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen har behandlat cirka 280 förslag i motioner om äldrefrågor från den allmänna motionstiden 2021. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör:

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar
• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre
• se över hur det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer bland äldre kan stärkas
• se över hur det fallpreventiva arbetet kan stärkas
• ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram underlag till en nollvision när det gäller undernäring bland äldre.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen vill snarast se åtgärder för en förbättrad vård med bland annat fler vårdplatser och samordning av vårdköerna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med ett antal uppmaningar. Bland annat uppmanas regeringen att

• ha som övergripande målsättning att öka antalet vårdplatser
• se över frågan om samordning av vårdköerna
• se över frågan om att patienter fritt kan söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet
• se till att utbildningsplatser anpassas till behovet av personal
• se över frågan om att införa fler möjligheter för personal att arbeta för olika huvudmän
• se över frågan om arbetsmiljön i vården
• se över frågan om att stärka företagshälsovården.

Regeringen ska under 2022 återrapportera till riksdagen hur arbetet med åtgärderna går. Detta ska göras i skrivelser senast 31 maj 2022, 31 augusti 2022 och 30 november 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Regeringen bör ta fram en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i två motioner i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel.

Riksrevisionen har i rapporten granskat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbete med att bedöma vilka läkemedel som ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet samt regeringens arbete med att ge förutsättningar för detta arbete. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat initiera en dialog mellan staten, regionerna och industrin för att diskutera aktuella läkemedelsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av öppna jämförelser i socialtjänsten. Syftet med öppna jämförelser är att göra det möjligt att jämföra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kvalitet i hela Sverige med hjälp av indikatorer och därigenom bidra till högre kvalitet i socialtjänsten.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att öppna jämförelser endast till viss del bidrar till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet. Men eftersom det finns få alternativ till de årliga nationella mätningarna, som används för de öppna jämförelserna, så anser Riksrevisionen att de bör finnas kvar. För att öka nyttan av öppna jämförelser riktar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Socialstyrelsen och regeringen. Exempelvis ska regeringen ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att samla in och hantera individbaserad statistik.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och noterar bland annat att en utredning som gör bedömningar om den nationella officiella statistiken inom socialtjänsten håller på att behandlas av regeringen. Utredningen bedömer att statistiken bör stärkas och utökas.

Riksdagen sa nej till två förslag i motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-03-15

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

När det gäller personlig assistans så anser riksdagen att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Riksdagen vill att Huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv som handlar om att ta fram ett sådant förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över systemet med personliga ombud för personer med stora och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Möjligheterna att få ett personligt ombud ser idag olika ut i landet, vilket riksdagen anser är fel.

Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Riksdagen vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 81 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som gäller apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om bidrag till apotek, tillgänglighet till läkemedel vid hälso- och sjukvård i hemmet, patienters behov av vissa förpackningar och nationella prioriteringslistor samt behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 51 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24