Sök

Riksdagen godkände ett avtal om att det ska inrättas ett sekretariat för Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande, NDPHS. Riksdagen godkände också ett värdlandsavtal med sekretariatet för NDPHS. Värdlandsavtalet ger sekretariatet och dess personal samt personalens familjemedlemmar immunitet och privilegier i Sverige.

NDPHS är ett projekt mellan tio stater i Östersjöregionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om hälso- och sjukvård. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om patienträttigheter, vårdval, journalsystem och journalföring, tillsyn över spermabanker, patientsäkerhet och hbtq-kompetens i vården. Andra motioner handlar om dietister i vården, långsiktig handlingsplan för psykiatrin, ensamstående kvinnors rätt till assisterad befruktning, nationella riktlinjer vid behandling av ofrivillig barnlöshet, organdonation, ambulanssjukvård, estetiska behandlingar, narkolepsi, könsstympning och rättspsykiatrisk vård.

Behandlade dokument

143

Förslagspunkter

25

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

30, 98 minuter

Justering

2013-03-14

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

EU-kommissionens förslag om hur man ska höja nät- och informationssäkerheten inom EU är alltför omfattande och strider mot subsidiaritetsprincipen. Det anser riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag handlar om hur man ska förbättra säkerheten för internet och för privata nät och informationssystem som behövs för att samhället och ekonomin ska fungera. Riksdagen anser att förslaget är alltför omfattande, långtgående och kostar oproportionerligt mycket i förhållande till vilka förbättringar de kan förväntas leda till. Dessutom rör förslagen flera olika sektorer och nivåer i samhället. Riksdagen anser att varje EU-land bör få genomföra förslagen utifrån sina egna förutsättningar. Det bästa sättet att stärka nät- och informationssäkerheten i hela EU är inte tvingande lagstiftning utan samverkan mellan länderna och ett aktivt nationellt arbete, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen riktar kritik mot regeringens agerande i den så kallade Genomförandegruppen i samband med besparingar inom försvarets materielförsörjning. Riksdagen har inte fått tillräcklig information om vilka konsekvenser besparingarna haft för Försvarsmaktens förmåga, och rollfördelningen mellan regeringen och myndigheterna har varit otydlig. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden till ställningstagandet är Riksrevisionens granskning av besparingar i materielförsörjningen under perioden 2009-2011 och regeringens skrivelse som behandlar granskningen. Riksdagen menar att Riksrevisionens rapport innehåller omfattande kritik och ser en risk att den svenska försvarsförmågan inte kunnat garanteras. Om det uppstår förändringar i försvarets ambitionsnivåer är det regeringens ansvar att garantera att riksdagen får tillfredsställande information om detta. Riksdagen anser också att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör redovisa för försvarsutskottet vad den har gjort för att tydliggöra rollfördelningen gentemot myndigheterna och ge rimliga förutsättningar för att kvalitetssäkra och dokumentera viktiga beslutsunderlag. Tillkännagivandet grundar sig på två olika motioner från S och SD.

Riksdagen lade skrivelsen om besparingar inom försvarets materielförsörjning och en annan skrivelse om den nordiska stridsgruppen 2011 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 134 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter och om satsning på explosivämnesteknik. Skälet är gällande lagar och regler.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Regeringen har redovisat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som genomförts under 2011. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är den myndighet som kontrollerar verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. Kontrollverksamheten har under 2011 ökat i omfång i förhållande till 2010. Resultaten av 2011 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.

Försvarsutskottet håller med regeringen om att den granskning som Siun ska utföra innebär ett starkt skydd för den personliga integriteten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om socialtjänstfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

23

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

36, 115 minuter

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-21

Beslut

2013-03-27

Äldre kvinnor och män som utsätts för våld och övergrepp är en mycket utsatt grupp. Det är därför viktigt att öka kunskapen och systematiskt motverka våld, menar riksdagen. Riksdagen välkomnar de initiativ som regeringen har tagit. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att under 2013 återkomma med en samlad redovisning om vilken strategi man valt för att motverka våld mot äldre. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Folkpartiet och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 100 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler för tobaksprodukter strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt förslaget ska de nya reglerna även gälla snus, men riksdagen tycker inte att EU ska besluta om regleringen av snus.

EU-kommissionens förslag innehåller nya och striktare regler för hur tobaksprodukter får tillverkas, marknadsföras och säljas. Att distribuera och sälja snus ska enligt förslaget fortfarande vara förbjudet i alla EU-länder utom Sverige, som har ett permanent undantag från förbudet alltsedan Sverige gick med i EU. Riksdagen anser att EU-direktivet endast bör gälla de tobaksprodukter som får säljas fritt inom EU. Så länge snusförbudet finns kvar i resten av EU bör regleringen av snus ses som en nationell angelägenhet för Sverige. På förslag av socialutskottet beslutade riksdagen att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Riksdagen beslutade om tre tillkännagivanden till regeringen om tandvårdsstödet. Bakgrunden är en granskning från Riksrevisionen som visar att tandvårdsstödet, som infördes genom tandvårdsreformen 2008, fortfarande har flera brister. Det allmänna tandvårdsbidraget har inte fått så många människor att gå regelbundet till tandläkaren som regeringen hade hoppats på. Högkostnadsskyddet är utformat så att patienten fortfarande betalar en stor del av kostnaderna själv, vilket gör att personer med låga inkomster och stora tandvårdsbehov fortfarande har svårt att ta del av skyddet. Systemet med referenspriser och en prisportal som skulle göra det lättare för patienterna att jämföra priser har inte heller fungerat. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade. Regeringen bör också följa upp prisportalen och referensprissystemet. Ett tredje tillkännagivande handlar om att regeringen bör överväga om en myndighet ska få det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle så att patientens ställning stärks.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-03-06

Socialutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om folkhälsopolitik. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att hela befolkningen ska ha förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att nå dit krävs långsiktigt arbete över områdesgränserna inom alla områden som påverkar folkhälsan. Kommunerna och landstingen är viktiga aktörer. Utskottet konstaterar att regeringen just nu låter utvärdera det system som används för att följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Utskottet välkomnar detta. Utskottet ser också positivt på det samverkansprojekt för hälsofrämjande som regeringen nyligen har inlett. Utskottet lyfter även Socialstyrelsens förslag till hur arbetet med öppna jämförelser inom folkhälsoområdet bör läggas upp. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om folkhälsa.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom områdena strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Skälet är att i vissa fall pågår beredning av frågan alternativt vill riksdagen invänta resultaten av fattade beslut. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 71 minuter

Beredning

2012-11-29

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s nya direktiv om skydd mot förfalskade läkemedel i svensk lag. Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Läkemedelslagen ska även omfatta aktiva substanser och hjälpämnen. Med aktiva substanser menas ämnen som ger ett läkemedel medicinsk effekt. Hjälpämnen är ämnen som inte har någon effekt utan som används som bärare av den aktiva substansen.
• Den som förmedlar läkemedel inom EES ska ha en fast adress i ett EES-land. Verksamheten ska anmälas till ansvarig myndighet i landet. Om förmedlaren har sin fasta adress i Sverige ska verksamheten anmälas till Läkemedelsverket.
• Även framställning, förpackning eller ompackning av aktiva substanser ska räknas som tillverkning och ska därmed följa principerna och riktlinjerna för tillverkning av läkemedel.
• Läkemedel ska märkas så att det går att identifiera enskilda förpackningar och kontrollera deras äkthet.
• Den som förmedlar läkemedel är skyldig att försäkra sig om att läkemedlen är godkända.
• Webbplatser som lagligt säljer läkemedel ska tydligt visa en EU-logotyp.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

32

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

73, 232 minuter

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

EU-kommissionen har lämnat förslag om en fond för stöd till de mest behövande inom EU. Fonden ska stödja nationella system där livsmedel och basvaror för personligt bruk delas ut till de personer som har det sämst ställt. Syftet är att bidra till att uppnå EU:s mål om att minska fattigdom och social utestängning.

Den svenska regeringen ifrågasätter starkt om kommissionens förslag är i linje med närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, och riksdagen håller med. Riksdagen anser att fattigdom och social utestängning motverkas bäst genom att främja arbete som möjliggör egen försörjning och genom att utveckla sociala trygghetssystem som omfattar hela befolkningen.

Riksdagen menar att direkta sociala stödinsatser ska vara ett ansvar för varje EU-land. Det är mest effektivt att varje EU-land utformar och ger stöd till personer som lever i en utsatt situation. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Riksdagen har redan tre gånger tidigare kritiserat liknande förslag (se 2010/11:MJU7, 2010/11:MJU21 och 2011/12:MJU8).

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 46,2 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap under 2013. Riksdagen gav också regeringen rätt att under 2013 besluta om en ny version av stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Utvecklingen och ombyggnationen av nya JAS ska kunna avbeställas senast 2014 om inte Schweiz eller något annat land har fattat beslut om att beställa minst 20 nya JAS-plan. Riksdagen anser att den varje år bör få underlag för att kunna följa upp det beslut som nu fattats om uppgraderingen av JAS. Riksdagen beslutade om ett tillkännagivande till regeringen om detta, och sa därmed ja till ett motionsförslag från S.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att lägga ner Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec. I och med detta sa riksdagen ja till ett motionsförslag från S och delvis ja till motionsförslag från C och SD.

Riksdagen riktade ytterligare två tillkännagivanden till regeringen. Båda två är upprepningar av tillkännagivanden som riksdagen beslutade om 2011. Det ena tillkännagivandet handlar om att regeringen ska redovisa materielinvesteringar mer utförligt i budgetpropositionen. Det andra handlar om att anslaget för de frivilliga försvarsorganisationerna på nytt bör föras in i statsbudgeten. Tillkännagivandena bygger på motioner från S, MP, SD och V.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

60, 238 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.

Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.

Andra lagändringar innebär följande:

• Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
• När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
• När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
• När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
• Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
• Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Riksdagen sa ja till att ersätta den nuvarande lagen om beredskapslagring av olja med en ny lag. Med den nya lagen genomförs EU:s direktiv om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränsle vid allvarliga försörjningsavbrott.

Sveriges beredskapslager ska även i fortsättningen bestå av så kallade lagringsbränslen. Lagren ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Om regeringen beslutar det ska även statliga myndigheter vara skyldiga att hålla lager. När det gäller delegering av lagerhållning föreslås en mer omfattande tillståndsplikt än vad direktivet kräver. Statistik ska fortlöpande redovisas till EU-kommissionen.

Lagändringen börjar gälla från den 30 december 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22