Sök

Regeringen bör se över hela vårdkedjan i en bred översyn av tvångsvården. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Att vårda någon med tvång innebär ett stort ingrepp mot den enskilda personen. Det är därför viktigt att vården är god, säker, effektiv och ändamålsenlig. Det pågår sedan en tid tillbaka flera arbeten på olika delar av området, men det saknas en bred översyn av helheten, anser riksdagen.

Enligt riksdagen är det bland annat viktigt att de utredningar som görs är rättssäkra, tillförlitliga och baserade på fakta. Personal inom tvångsvården och inom den närliggande vården och omsorgen bör ha god utbildning och det bör säkerställas att de får regelbunden fortbildning på området. Detta för att kunna fatta väl motiverade beslut om tvångsvård.

Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Svensk lag ska anpassas till två EU-förordningar på det medicintekniska området. Den nya regleringen ska skapa enklare och tydligare regler som ska främja innovation och gränsöverskridande handel, samt garantera patientsäkerheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I sitt förslag gör regeringen bland annat bedömningen att det kan finnas behov av att tillåta återanvändning av medicintekniska engångsprodukter, efter så kallad reprocessing - exempelvis desinfektion eller sterilisering. Det håller riksdagen med om, och delar vidare regeringens bedömning att det är en fråga som regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, bör kunna meddela föreskrifter om.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2021, med undantag av lagändringarna för medicintekniska produkter för så kallad in vitro-diagnostik (undersökning av prover från människokroppen) som ska börja gälla den 26 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om en ny strategi för politiken för alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel om pengar (ofta benämnt med samlingsförkortningen ANDTS).

Riksdagen vill bland annat se en större tydlighet när det gäller regeringens prioriteringar och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag till en reviderad och förbättrad ANDTS-strategi. I den ska det vara tydligt vilka olika insatser som måste vidareutvecklas och genomföras samt var ansvaret för insatserna ska ligga.

Utöver tillkännagivandet om en reviderad strategi efterlyser riksdagen ytterligare några saker kopplade till strategin och tillkännagav även dessa för regeringen:

• Regeringen bör ge i uppdrag åt Socialstyrelsen att genomföra kartläggningar om missbruk i syfte att förbättra beroendevården.
• I strategins övergripande mål bör hänsyn tas till att olika nikotin- och tobaksprodukter kan orsaka olika stora skadeverkningar.
• Socialstyrelsen bör få i uppdrag att klargöra de gradskillnader av ANDT-produkters skadeverkningar som är vetenskapligt påvisade - bland annat för att ha som underlag vid lagstiftning inom området.
• För att förvalta, kvalitetssäkra och vidareutveckla framgångsrika ANDTS-förebyggande metoder bör det enligt utskottet inrättas ett nationellt kompetenscentrum för prevention.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

31

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

24, 97 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Titeln undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att bara de med en viss utbildning eller kompetens ska kunna få ett bevis och därefter få kalla sig undersköterska. Den som saknar bevis ska inte få använda en snarlik titel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Sedan behöver hen ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksdagen riktade totalt 12 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i socialtjänst- och barnfrågor. Tillkännagivandena handlar om

• samarbetsmodell vid våldshändelser
• kompetenskrav för socialtjänstens personal
• handledarstöd och introduktionsutbildningar
• evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
• översyn av anhörigstödet
• sökbara orosanmälningar
• studier angående våld, med mera
• placerade barns skolgång och hälsa
• samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten
• riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga
• barnperspektiv på skyddade boenden
• nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning.

Beslutet om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 460 förslag i motioner, främst från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till pågående arbeten i de frågor som förslagen berör.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

48

Reservationer

71 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Besluten innebär att:

• Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
• Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
• Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ta fram och genomföra en nationell strategi för kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården
• se över frågan om att minska administrationen i vården och omsorgen
• utreda och se över lagstiftningen när det gäller frågan om tillfällig återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning eller begränsning av rätten att skriva ut mediciner.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 360 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

13

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Regeringen bör snarast utreda hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från bland annat Chile från 1900-talets mitt och fram till idag. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Det har gått tre år sedan misstänkta oegentligheter i samband med adoptioner från Chile första gången 2018 uppmärksammades av nyhetsmedia i Sverige. I Chile pågår en brottsutredning om bortförande av barn och oegentligheter inom adoption. Enligt riksdagen bör regeringen genom en utredning klargöra hur adoptionsförmedlingen har fungerat i Sverige. En sådan utredning bör också få betydelse för hur arbetet med internationella adoptioner bedrivs framöver.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion, vilket annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

En avgift ska kunna tas ut för att utfärda intyg för godkänd bastjänstgöring för läkare. Dessutom ska regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer under en övergångsperiod kunna ge ut föreskrifter om vilken praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, som krävs för att få legitimation som läkare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet är en följd av att kravet på att läkare ska göra allmäntjänstgöring för att få legitimation tas bort den 1 juli 2021. I stället förlängs läkarutbildningen och blir legitimationsgrundande. I och med att godkänd bastjänstgöring kommer att bli ett krav för att kunna specialisera sig så finns ett behov av att kunna utfärda ett sådant intyg.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen anser att regeringen bör ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rapport om statens styrning av äldreomsorgen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över kapacitet och organisation av smittskyddsläkarna och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur
• se över förutsättningar och möjligheter för att varje kommun ska kunna ha tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
• utreda en starkare vårdgaranti som ger personer med beroendeproblem snabbare vård och behandling.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 340 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.

Förslagen innebär bland annat

• att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
• att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
• att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
• att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
• att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.

Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Regeringen har föreslagit att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till slutet av september 2021. Detta på grund av den fortsatt höga smittspridningen av covid-19, belastningen på hälso- och sjukvården och att bland annat covid-19-lagen gäller till slutet av september 2021. Lagen är tidsbegränsad och har förlängts en gång tidigare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021 och upphör att gälla vid utgången av september 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2021-04-27

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Skyddet för personers liv och hälsa vid skönhetsoperationer ska stärkas så att den typen av behandlingar får liknande krav på säker vård som ingrepp inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar.

Enligt förslaget ska bara legitimerade läkare eller tandläkare få utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Endast legitimerade läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge injektioner, exempelvis fillers och botox.

Andra delar handlar om att den som ska utföra ingreppet ska informera om väsentliga risker och annat. Dessutom ska patienten ge sitt samtycke och få betänketid innan ingreppet eller behandlingen genomförs. En åldersgräns på 18 år ska också införas. Inspektionen för vård och omsorg får tillsynsansvar för de berörda verksamheterna.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen anser att det är nödvändigt att regeringen prövar alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Bakgrunden är att riksdagen anser att de vaccinavtal som Sverige omfattas av, genom den EU-gemensamma upphandlingen, visat sig ha brister då leveranser både försenats och ibland helt uteblivit. Riksdagen anser att det varit otillräckligt att regeringen endast agerat genom den EU-gemensamma upphandlingen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.

Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

68, 199 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Riksdagen anser att fler insatser krävs för att öka tillgängligheten i hela landet till så kallade naloxonläkemedel mot opioidöverdoser. Naloxon är ett motgift som används för att häva överdoser av opioider som heroin eller metadon. Vidare bör användandet av naloxonläkemedel följas upp på statlig nivå. Riksdagen anser också att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser. Regeringen bör enligt riksdagen ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 120 förslag i motioner om frågor om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

19

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen har granskat en grönbok från EU-kommissionen om åldrande och att främja solidaritet och ansvar mellan generationerna. En grönbok är ett dokument där EU-kommissionen presenterar idéer för och tidiga förslag på åtgärder i en viss fråga. Grönboken om åldrande behandlar frågor om den åldrande befolkningen i Europa och vilka utmaningar och möjligheter som följer av att befolkningen blir allt äldre.

Riksdagen betonar att det är avgörande att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsländerna respekteras. Frågorna som EU-kommissionen tar upp i grönboken om åldrande bör därför främst behandlas i former som har ett tydligt mervärde för medlemsländernas arbete på området, men som inte innebär bindande lagstiftning på EU-nivå. Riksdagen framhåller också att diskussionen om åldrande måste utgå ifrån en modern och respektfull syn på äldre personer samt att det är viktigt att motverka alla former av åldersdiskriminering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Regeringen ska inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

I handlingsplanen bör det enligt riksdagen framgå att kvinnor i samband med sin första screening bör erbjudas HPV-vaccination och HPV-screening.

Förslaget till tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen vill att regeringen ska komma med en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med de allvarliga brister som rapporterats i vården av unga på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med en skrivelse om detta.

Bland annat har det rapporterats om våld och hot mot placerade unga, mellan placerade unga och mot personal. Det har också framkommit brister i behandlingen av placerade unga inom Sis verksamhet.

Regeringen ska lämna skrivelsen till riksdagen senast den 1 augusti 2021.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07