Sök

I mars 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Bland annat ska utredningen lämna förslag om ändrade regler så att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården.

Riksdagen uppmanade regeringen att den pågående utredningen inte ska ge förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Riksdagen uppmanade också regeringen att ta fram mer kunskap om hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården. Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen som gällde Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 110 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-16

Debatt

2015-06-17

Beslut

2015-06-17

Regeringen ska i budgetpropositionen för 2016 avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Där ska regeringen också ge besked om när kravet på legitimation tidigast kan börja gälla. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.

Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.

Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Reglerna som gäller svensk katastrofmedicin utomlands ändras. Bland annat ska reglerna för vilka personer som kan få katastrofmedicinska insatser ändras, från personer som bor i Sverige till personer som har anknytning till Sverige. Även personer som inte har anknytning till Sverige ska kunna få svensk katastrofmedicinsk hjälp utomlands.

Landstingen får möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddning i havsområden som ligger utanför Sveriges gränser, men där svenska myndigheter har ansvar för räddningstjänsten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

90, 281 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om äldrefrågor, med hänvisning till att arbete redan pågår inom många av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlade om kvalitet, hälsa, boende, valfrihet, inflytande, kunskap och kompetens, äldreomsorg på det egna språket, stöd till anhöriga med utländsk bakgrund och våld mot äldre.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-22

Debatt

2015-04-23

Beslut

2015-04-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om funktionshindersfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bedömningen av grundläggande behov och regelverket kring personlig assistans, sysselsättning och daglig verksamhet för personer med funktions-nedsättning samt bilstöd. Andra frågor som motionerna tar upp är omprövning av personlig assistans samt andra frågor relaterade till lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-22

Debatt

2015-04-23

Beslut

2015-04-23

Sommaren 2014 begärde Iraks regering hjälp från FN med att bekämpa Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten). FN antog samma år resolutioner om åtgärder mot Isil och andra terroristgrupper. USA bildade en internationell koalition mot Isil, en koalition som Sverige har anslutit sig till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige på inbjudan från Irak ska delta i en militär utbildningsinsats i norra Irak under 2015. Riksdagen sa däremot nej till de följdmotioner som väcktes med anledning av regeringsförslaget. Följdmotionerna handlade bland annat om insatsens folkrättsliga grund, personalens rättsliga status, insatsens långsiktighet och omfattningen av det svenska stödet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 115 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om folkhälsofrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bland annat allmänna folkhälsofrågor, hälsofrämjande insatser, självmordsprevention samt sexualitet och reproduktiv hälsa. Andra frågor som tas upp är smittskydd, antibiotikaresistens och vaccinationsprogram.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om socialtjänst- och barnfrågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en översyn av socialtjänstlagen, legitimationskrav för socialarbetare, insatser mot hemlöshet, barnkonventionen som svensk lag, nya placeringsformer för barn och unga och en säker och tillgänglig behandling av missbrukare.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

30

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om apoteks- och läkemedelsfrågor, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om tillgänglighet till läkemedel, apotek i glesbygd, apotekspersonalens kompetens, förbättrad användning av läkemedel och prissättning av läkemedel.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-08

Debatt

2015-04-09

Beslut

2015-04-16

Internethandeln med nya preparat som liknar narkotika men ännu inte klassats som det i Sverige, så kallade nätdroger, är ett stort och växande problem. Att ett ämne klassas som narkotika är något som i dag sker genom individuell prövning. Ett annat sätt skulle kunna vara att göra en så kallad generisk klassning eller familjeklassning av narkotika.

Riksdagen uppmanade regeringen att utan dröjsmål låta utreda problemet med nätdroger brett. Det innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av narkotika men också att överväga andra åtgärder. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med förslag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Motionerna handlar bland annat om förebyggande arbete, Systembolagets verksamhet och sprututbyte. Skälet är att det redan pågår arbete i många frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

26

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 83 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om hälso- och sjukvårdsfrågor, framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation, öppna jämförelser, vårdval och ersättningssystem, vårdavgifter, nationella riktlinjer, vård och behandling av olika sjukdomar, psykisk ohälsa och medicinsk etik.

Behandlade dokument

137

Förslagspunkter

43

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

40, 146 minuter

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-08

Debatt

2015-04-09

Beslut

2015-04-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny läkemedelslag. I vår nuvarande läkemedelslag, som har funnits i cirka 20 år, har det under åren skett ändringar ett stort antal gånger. Detta har gjort läkemedelslagen svåröverskådlig och delvis otydlig. Därför finns ett behov av en ny läkemedelslag.

Det som gäller i nuvarande läkemedelslag ska föras över till den nya lagen. I den nya läkemedelslagen är det främst språkliga och redaktionella justeringar som har gjorts. Det har bara gjorts ett mindre antal förtydliganden och ändringar i sak. Ett exempel är att bestämmelser om avgifter förenklas och i viss mån förtydligas.

Den nya läkemedelslagen börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 47 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen har lämnat en skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om stödet till personer som själva vårdar sina närstående. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att staten inte har gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar deras behov.

Regeringen ställer sig frågande inför utgångspunkten för Riksrevisionens granskning; att granska statens utformning och organisering av anhörigstödet när det är kommunerna som är huvudansvariga för den verksamheten. Regeringen håller dock med Riksrevisionen om att mer behöver göras för att anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas mer systematiskt inom hela socialtjänsten.

Även socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar den uppfattningen. Utskottet pekar också på att regeringen framför att flera av de rekommendationer Riksrevisionen kommer med är under utredning eller redan ingår i uppdrag till myndigheter. Utskottet välkomnar detta arbete och vill särskilt lyfta fram Nationellt kunskapscentrum anhörigas arbete med att samla in, strukturera och sprida kunskap samt stimulera utvecklingsarbete i kommunerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen för att stabilisera situationen i Mali. Sverige har deltagit i FN-insatsen i Mali sedan hösten 2014. Målet med det svenska deltagandet är att bidra till förbättrad säkerhet i Mali, bidra till att staten fortsätter att återfå kontrollen i hela landet och att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2015 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska utgöra cirka 320 personer, men får vid behov uppgå till högst 470 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen gav även regeringen i uppdrag att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till medicinsk evakueringsförmåga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen behandlade motioner som handlar om vårdvalssystem i primärvården. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning till regeringen om att inte lämna ett nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval.

I regeringens proposition från november 2014 fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga att ha vårdval inom primärvården. Regeringen tog sedan tillbaka förslaget och förklarade att de skulle fortsätta att behandla frågan.

Riksdagen anser att regeringen ska avsluta behandlingen och inte komma med ett nytt lagförslag som innebär att landstingen har möjlighet att avstå från systemet med vårdval.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-05

Riksdagen har godkänt regeringens beslut från oktober 2014 om att bestämmelserna i smittskyddslagen om samhällsfarliga sjukdomar ska gälla för infektion med ebolavirus. En samhällsfarlig sjukdom är en sjukdom vars spridning i samhället kan leda till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och kräver därför särskilda smittskyddsåtgärder.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-02-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag. Den sammanlagda summan till området är knappt 62 miljarder kronor. Mest pengar går till statlig assistansersättning (24,4 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (20,9 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner (5,7 miljarder kronor).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i smittskyddslagen och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Ändringarna innebär att ansvaret för smittskyddet på nationell nivå samlas på Folkhälsomyndigheten.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

61, 164 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska delta i EU:s marina insats Atalanta. Det är en militär insats som arbetar med säkerheten utanför Somalias kust. Cirka 60 svenskar ska delta i en väpnad styrka, i högst fyra månader under 2015. Om det behövs ska Sverige tillfälligt kunna förstärka insatsen till högst 160 personer. Det finns ett stort behov av att humanitär hjälp till Somalia kan skickas dit med båttransport, menar riksdagen. Därför är det viktigt att höja säkerheten i farvattnen utanför Somalia.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17