Sök

Sverige ska delta i FN:s insats för att stabilisera situationen i Mali, Minusma. Deltagandet kan inledas den 1 juli 2013 och gäller en svensk väpnad styrka bestående av högst 160 personer under högst tolv månader. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Väpnade extremistgrupper och kriminella grupper sedan i början av 2012 har gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp och orsakat stort mänskligt lidande i Mali. FN-insatsens mandat omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd. Det militära bidraget ska i princip inte ha väpnade uppgifter, och den svenska styrkan är beväpnad för självförsvar och skydd av egendom och materiel.

Planen är att Sverige ska bidra med en flygtransportenhet, en flygsäkringsstyrka, en nationell stödenhet och placering av stabsofficerare vid relevanta staber. Avsikten är att flygtransportenheten, flygsäkringsstyrkan och den nationella stödenheten ska delta i insatsen i cirka fyra månader.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 66 minuter

Justering

2013-06-13

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

• Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
• Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
• Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
• Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
• I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
• När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
• Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

124, 113 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur sin verksamhet. Myndigheten får samma uppgifter som bolaget Apotekens Service, som i sin tur avvecklas.

Den nya myndigheten ska bland annat ansvara för funktioner och it-system som ser till att apotekens distribution av läkemedel sker på ett sätt som är säkert för patienterna. Det handlar till exempel om hanteringen av elektroniska recept. Myndigheten ska också på lika villkor ge apoteken tillgång till relevanta databaser med information. Att ha hand om nationell läkemedelsstatistik kommer också att bli myndighetens ansvar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Reglerna om säkerhetsövervakning av läkemedel skärps och EU-anpassas. Ändringarna handlar bland annat om att läkemedelstillverkare ska informera Läkemedelsverket om åtgärder för att dra in eller inte längre tillhandahålla läkemedlet, begära att godkännandet för försäljning dras in, eller inte ansöka om förnyat godkännande för försäljning. Tillverkaren ska också informera om orsakerna, till exempel om läkemedlet är skadligt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Regeringen har lämnat in en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska länderna vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Skrivelsen tar även upp nordisk samverkan inom krisberedskap.

Riksdagen välkomnar det nordiska samarbetet inom de här områdena och menar att samarbetet gör att de nordiska intressena får större genomslag internationellt. Riksdagen betonar att det är viktigt att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet inom FN. Här framhålls bland annat att samarbetet bidrog till genomförandet av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet från år 2000.

Riksdagen anser att det finns stora möjligheter till ytterligare administrativ samverkan mellan de nordiska länderna och välkomnar att länderna planerar att arbeta för gemensamma utlandsmyndigheter på fler platser. Här pekar man på att Sverige och Norden skulle stärkas av samarbete med de baltiska länderna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, sin verksamhet. Myndigheten ska ha hand om de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) har i dag. Dessutom ska vissa uppgifter som i nuläget hör till Socialstyrelsen läggas på den nya myndigheten.

Bildandet av den nya myndigheten innebär också att FHI och SMI avvecklas.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

En ny lag ska reglera landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Beslutet innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande. Det innebär vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen får dessutom möjlighet att erbjuda vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, upp till samma nivå som för bosatta.

Landstingen ska erbjuda barn som vistas i landet utan tillstånd samma vård som bosatta och asylsökande barn. Det innebär subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

73, 188 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-22

Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.

De nya reglerna innebär följande:

• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
• Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 101 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet måste vara steriliserade togs bort den 1 juli 2013. Socialutskottet ansåg redan 2012 att steriliseringskravet skulle slopas så snart som möjligt, men att regeringen skulle återkomma med förslag till lagändringar efter att den utrett de rättsliga konsekvenserna (2011/12:SoU23).

Riksdagen anser att det är mycket angeläget att kravet tas bort med tanke på de internationella konventioner och andra överenskommelser om mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig att följa. Till följd av lagändringen görs vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen där skrivningen gravida kvinnor byts ut mot gravida personer.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-22

Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska ändras från den 1 juli 2013. Ändringarna innebär att landsting och kommuner måste komma överens om samarbete i frågor som gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.

Syftet med lagändringarna är att landsting och kommuner bättre ska kunna tillgodose de här gruppernas behov av vård, stöd och behandling.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

41, 138 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Bestämmelserna om kosmetiska produkter ändras till följd av ett nytt EU-direktiv. Ändringarna gäller straff för den som släpper ut en kosmetisk produkt på marknaden i strid med EU:s regler, eller släpper ut en sådan produkt som inte har genomgått en säkerhetsbedömning eller som inte är korrekt märkt. De nya bestämmelserna omfattar också straff för den som försvårar miljökontrollen genom att inte lämna information om kosmetiska produkter till EU-kommissionen. Lagändringarna ska gälla från den 11 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 1 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Den 1 juni 2013 inrättas en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om övergångsbestämmelser i samband med inrättandet. Inspektionen för vård och omsorg ska ta över vissa av Socialstyrelsens uppgifter. Den nya myndigheten ska bland annat arbeta med tillsyn och bevilja tillstånd inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

17

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25