Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 111 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 81 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-27

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-29

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, i genomförandet av Agenda 2030.

Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. Agenda 2030 gäller för alla världens stater och förenar arbetet för fattigdomsminskning med hållbar utveckling. Målet är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

I skrivelsen redogör regeringen för en nystart av PGU, vilket görs för att kunna ligga i framkant med att genomföra Agenda 2030. Utrikesutskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara drivande och ledande i genomförandet av Agenda 2030 och välkomnar att regeringen har höga ambitioner för genomförandet.

Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen regelbundet rapporterar om arbetet och betonar vikten av att kunna följa utvecklingen över tid.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 76 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

62, 150 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-08

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2014 och 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att utveckla sin redovisning till riksdagen av verksamheten i dessa internationella finansieringsinstitutioner. Riksdagen bör i fortsättningen få en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. I varje skrivelse bör det finnas möjlighet att fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete.

Bakgrunden till uppmaningen är att samordningen mellan utvecklingsbankerna och övriga multilaterala institutioner har ökat sedan millennieskiftet, inte minst i syfte att uppnå de tidigare beslutade millenniemålen och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Regeringen har redogjort för den svenska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter som kan användas i både civila och militära sammanhang. Regeringen har också redovisat den export som har förekommit under året samt beskrivit samarbetet i EU och andra internationella forum i frågor som rör den här typen av exportkontroll.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen. Riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 79 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2015. Utskottet välkomnar skrivelsen och påpekar att den årliga skrivelsen utgör ett värdefullt instrument för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i EU och hur regeringen agerat inom unionen.

EU-samarbetet står inför stora utmaningar med stora flyktingströmmar, fruktansvärda terrorattacker och konflikter i både unionens södra och östra grannskap. Utskottet håller med regeringen om att EU och Sverige i en tid av osäkerhet och konflikter ska utgöra en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati, fred, rättsstatens principer och jämställdhet. Utskottet tycker att det behövs ett ännu starkare och mer enat agerande från EU. Utskottet anser också att EU:s framtida asylsystem bör uppnå en jämnare fördelning av asylsökande och vara långsiktigt hållbart. Dessutom måste fler lagliga vägar för flyktingar som vill söka asyl inom EU åstadkommas.

EU-dagordningen under 2015 har också präglats av Storbritanniens reformkrav på EU inför den kommande folkomröstningen. 23 juni röstar medborgarna om Storbritannien ska stanna kvar i EU eller inte. Utskottet betonar att Storbritannien är en viktig partner för Sverige i EU-samarbetet och det hoppas att landet ska förbli medlem. Med detta påpekande lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

16

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

22, 105 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-09

Riksdagen sa nej till motionsförslag som berörde frågor om Mellanöstern och Nordafrika. Förslagen handlade bland annat om Israel och Palestina, Västsahara, situationen i Libyen samt mänskliga rättigheter i Iran och i Egypten.

Därutöver handlade förslagen om situationen i Irak och Syrien, bland annat bekämpandet av terrororganisationen Daish. Riksdagen välkomnar att Sverige ingår i den internationella koalitionen mot Daish. Riksdagen fördömer Daishs systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.

Riksdagen sa också nej till förslag om att erkänna att det har begåtts folkmord i Irak och Syrien. Det med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

56, 178 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Riksdagen sa nej till motioner om Arktisområdet och arbetet i det Arktiska rådet. Motionerna kommer framför allt från den allmänna motionstiden 2014 och 2015 och handlar bland annat om krav på ökade miljöinsatser i Arktis.

Riksdagen har också gått igenom regeringens kommentarer till Riksrevisionens rapport: "Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar". Riksrevisionen pekar bland annat på att Arktiska rådets organisation behöver förbättrats och att uppföljningen av rådets arbete inte alltid fungerar så bra. Riksdagen anser att regeringen redan arbetar med miljöfrågor i området och med att förbättra arbetet i det Arktiska rådet. Riksdagen sa därför nej till alla motioner och lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om kvinnor, fred och säkerhet i svensk utrikespolitik. Flera motioner handlar om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 vars syfte är att öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet samt att stärka skyddet för kvinnor och flickor i konfliktsituationer.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige antog, som ett av de första länderna i världen, en nationell handlingsplan för implementering av resolutionen. Den handlingsplanen gällde till och med 2015. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen börjat arbeta med att förnya handlingsplanen och förutsätter att regeringen påskyndar det arbetet.

Att uppfylla kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter är en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden och en förutsättning för Sveriges bredare utrikespolitiska mål om utveckling, demokrati, fred och säkerhet, betonar utrikesutskottet.

En resolution talar om FN:s inställning i en fråga. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsstater.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2016-01-14

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,4 miljarder kronor till internationellt bistånd under 2016.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2016 ska vara 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 43,4 miljarder kronor. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat bistånd, utvecklingspolitikens inriktning och politiken för global utveckling.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

81, 178 minuter

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en översyn av den europeiska grannskapspolitiken, det vill säga EU:s politik gentemot ett antal grannländer utanför EU.

Riksdagens utrikesutskott konstaterade att det har skett förändringar i EU:s omvärld sedan 2011 när grannskapspolitiken sågs över förra gången. Ryssland utmanar EU:s politik i Östeuropa och det råder konflikter i Mellanöstern och Nordafrika. Utskottet välkomnade därför att grannskapspolitiken ses över och betonade att grannskapspolitiken måste baseras på de universella värderingar som EU-samarbetet bygger på. Utskottet såg positivt på ambitionen att stärka grannskapspolitiken när det gäller exempelvis migration och säkerhetsrelaterade frågor, som är två av många viktiga frågor inom grannskapspolitiken. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 som handlar om klimat, hållbarhet och bistånd.

I samband med behandlingen av motionerna betonar utrikesutskottet i sitt betänkande att klimathotet är vår tids ödesfråga. Utskottet välkomnar FN:s nya globala mål för hållbar utveckling och konstaterar att ett framgångsrikt klimatmöte i Paris, COP21, är en viktig byggsten för en hållbar utveckling. Utskottet är väl medvetet om att det finns en risk att klimatförändringar underblåser eller bidrar till att skapa nya konflikter. Det främsta medlet för att undvika en sådan utveckling är att verka för ett globalt klimatavtal som både begränsar utsläppen av växthusgaser och innehåller ett långsiktigt och kvalitativt mål om en anpassning till klimatförändringarnas effekter. Utskottet betonar vikten av att klimatmötet i Paris, den 30 november till 11 december 2015, resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Utrikesutskottet utgår också ifrån att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet.

Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Riksdagen har behandlat EU-samrådsdokumentet Mot en ny europeisk grannskapspolitik.

Utvecklingen i EU:s grannskap har förändrat förutsättningarna för grannskapspolitiken och Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade den pågående översynen. Utskottet anser att syftet med grannskapspolitiken ska vara att främja demokrati, rättsstat, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och en hållbar ekonomisk utveckling. På så sätt ska stabilitet, säkerhet och välstånd uppnås i EU:s grannskap. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den svenska exportkontrollen 2014 av krigsmateriel och produkter som kan användas både civilt och i krig. Utrikesutskottet har tagit del av skrivelsen och noterar att Krigsmaterielexportöversynskommittén, den så kallade KEX-utredningen, ska lämna förslag om den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel senast den 30 juni 2015. Utskottet ser fram emot detta och förutsätter att regeringen därefter återkommer med förslag som skärper exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner som rör krigsmateriellagstiftning och demokratikriterium, internationell samverkan om exportkontroll av krigsmateriel samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och Europeiska försvarsbyrån.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 73 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter och FN:s säkerhetsråds ansvar för internationell fred och säkerhet. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Utskottet stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Utrikesutskottet anser vidare bland annat att de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen ska vara en central och integrerad del av Sveriges utrikespolitik.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 103 minuter

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om EU:s verksamhet under 2014. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet och är tillbakablickande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt motioner från allmänna motionstiden 2014 om samarbetet inom EU. Motionerna handlade om Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen, utvidgningsprocessen, EU:s förbindelser med omvärlden, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskeripolitik, miljö-, närings-, infrastruktur- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

42, 155 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-06-03

Utrikesutskottet har behandlat ett antal motioner om Europarådets verksamhet utifrån tre teman:

• Demokrati och frågor relaterade till demokratifrämjande arbete
• Konventionsrelaterade frågor
• Frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Motionerna är från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 samt 2013. Utrikesutskottet har även behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Europarådets ministerkommitté för 2012 och första halvåret 2013 samt redogörelserna för 2012 och 2013 från riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 92 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet har förberett riksdagens beslut och delar regeringens bedömning. Riksdagen godkände det tillägg till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 50 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12