Sök
1 340 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Under arbete, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Myndighetskapital vid universitet och högskolor
Betänkande 2017/18:UbU29
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-11
- Debatt
- 2018-06-12
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar
Betänkande 2017/18:UbU26
Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.
Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.
Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande
Betänkande 2017/18:UbU25
Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.
Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 24, 82 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Samling för skolan
Betänkande 2017/18:UbU27
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.
Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 40, 120 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-22
- Debatt
- 2018-05-23
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
En gymnasieutbildning för alla
Betänkande 2017/18:UbU23
Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.
Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:
- Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
- Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
- Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
- Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
- Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.
Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 11, 51 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-22
- Debatt
- 2018-05-23
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser
Betänkande 2017/18:UbU10
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
- Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2017/18:UbU17
Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.
Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 26
- Justering
- 2018-04-26
- Bordläggning
- 2018-05-02
- Debatt
- 2018-05-03
- Beslut
- 2018-05-03
- Dokument & lagar
Studiestöd
Betänkande 2017/18:UbU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 9
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-05-02
- Debatt
- 2018-05-03
- Beslut
- 2018-05-03
- Dokument & lagar
Samisk utbildning
Betänkande 2017/18:UbU21
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.
Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 6 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Grundläggande om utbildningen
Betänkande 2017/18:UbU20
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.
Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.
- Behandlade dokument
- 68
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 35
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Lärare och elever
Betänkande 2017/18:UbU19
Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde
- se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
- ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.
Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 48
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet
Betänkande 2017/18:UbU22
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.
Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2018-03-22
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Övergripande skolfrågor
Betänkande 2017/18:UbU18
Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 28
- Justering
- 2018-03-20
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2017/18:UbU16
Riksdagen sa nej till drygt 300 förslag i motioner om högskolan. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om utbildningars innehåll och utbud, studentfrågor, internationella frågor och utbildningars arbetslivsanknytning.
- Behandlade dokument
- 190
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 70
- Justering
- 2018-03-22
- Bordläggning
- 2018-05-02
- Debatt
- 2018-05-03
- Beslut
- 2018-05-03
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2017/18:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 26, 86 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2017/18:UbU14
Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 24, 73 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2017/18:UbU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 44, 125 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-03-01
- Dokument & lagar
En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor
Betänkande 2017/18:UbU12
Organisationen för etikprövning av forskning som gäller människor ändras. Etikprövning av forskning som gäller människor ska tas om hand av en ny myndighet, som får namnet Etikprövningsmyndigheten. Dagens sex regionala etikprövningsnämnder tas bort. Tanken är att öka effektiviteten och skapa en enhetlig tillämpning i hela landet av de regler som finns.
Etikprövningsmyndigheten delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden ska göras i avdelningar som har en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen.
Den nya organisationen börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 17 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv
Betänkande 2017/18:UbU9
Prao, praktisk arbetslivsorientering, under minst tio dagar ska bli obligatorisk för skolelever och det blir huvudmännens ansvar att ordna prao för eleverna. Det gäller elever från årskurs åtta i grundskolan och årskurs nio i specialskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen.
Ändringarna innebär också att utbildningskontraktet blir tydligare för gymnasieelever som går lärlingsutbildningar. I kontraktet ska det stå hur stor del av utbildningen som kommer att vara förlagd på en arbetsplats. Motsvarande utbildningskontrakt ska också införas för lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018. Under höstterminen 2018 gäller ändringarna för praoelever som börjar årskurs åtta i grundskolan, respektive årskurs nio i specialskolan.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 11, 32 minuter
- Justering
- 2018-01-30
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2017/18:UbU1
Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 84, 285 minuter
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2017-12-13
- Debatt
- 2017-12-14
- Beslut
- 2017-12-15