Sök

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om Mellanöstern och Nordafrika som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagens bedömningar och ställningstaganden baseras på den aktuella situationen i regionerna samt på den information finns tillgänglig för närvarande.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

61, 160 minuter

Justering

2024-03-14

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

47, 157 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.

I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 42 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 90 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-08

Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation.

Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

30, 115 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen beslutade att medge att regeringen ställer en väpnad styrka med högst 400 personer till förfogande i Sudan. Styrkan ska i enlighet med folkrätten stödja och genomföra en evakueringsinsats av svenska och utländska medborgare samt materiel från Sudan och ställs till förfogande till och med den 30 juni 2023. Evakueringen ska ske i nära samverkan med andra stater och internationella organisationer.

Säkerhetssituationen och det humanitära läget i Sudan är mycket allvarligt. Det pågår omfattande strider med tunga vapen i såväl Khartoum som flera andra platser i landet. Stor brist på förnödenheter och sjukvård råder.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. Ett utskottsinitiativ gör det möjligt för riksdagen att ta beslut i ett ärende med skyndsamhet. Innan utskottet la förslaget har det tagit del av muntlig och skriftlig information från regeringen i ärendet, som rekommenderat riksdagen att bereda förslaget i form av ett utskottsinitiativ.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2023-04-23

Bordläggning

2023-04-23

Debatt

2023-04-23

Beslut

2023-04-23

Riksdagen har behandlat åtta förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till motionerna. Samtidigt samlas riksdagen i ett ställningstagande om Ukraina. Här fortsätter riksdagen att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, och understryker att skulden och ansvaret helt ligger på Ryssland och dess president Vladimir Putin.

Riksdagen konstaterar att det pågår massiva övergrepp i Ukraina, i strid mot folkrätten. Därför välkomnar riksdagen att den internationella brottmålsdomstolen beslutat att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin, och även barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Arresteringsordern gäller den misstänkta olagliga deportationen av barn.

Riksdagen menar att ICC, tillsammans med andra rättsinstanser, förmodligen kommer att kunna utfärda fler arresteringsorder mot det ryska ledarskapet, allteftersom fler misstänkta folkrättsbrott i Ukraina kan utredas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 64 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-13

Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato. Regeringens beslut om att ansöka om Natomedlemskap bygger på den säkerhetspolitiska analys som redovisas i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige.

Med anledning av Sveriges Natoansökan har en motion lagts fram i riksdagen om att Sverige exempelvis bör förbjuda införsel av kärnvapen till Sverige, att Sverige inte ska ingå i gruppen för kärnvapenplanering inom Nato och att Sverige inte ska vara en del av det samarbete som innebär att kärnvapen placeras på kärnvapenfria länders territorium. Sverige ska enligt motionen inte heller ha permanenta Natotrupper i landet.

Riksdagen konstaterade att de frågor som tas upp motionen har diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som under våren haft överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa nej till motionen, med hänvisning till arbete som pågår och tidigare ställningstaganden som riksdagen har gjort.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Enligt riksdagsordningen får motioner väckas med anledning av händelser av större vikt och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato anses vara en sådan händelse.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 90 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-09

Debatt

2022-06-10

Beslut

2022-06-14

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Regeringen har föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder.

Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd.

Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022.

Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2022-05-17

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att svensk närvaro bör förstärkas genom ett "House of Sweden" i Taipei. Detta för att utveckla relationerna med Taiwan.

Riksdagen sade också nej till ca 70 motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om mänskliga rättigheter i olika länder och regioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 98 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,2 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,5 miljarder kronor. Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 182 miljoner kronor och samarbete inom Östersjöregionen får cirka 175 miljoner.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, 2020 och 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 107 minuter

Justering

2021-11-29

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

32, 121 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Riksdagen har behandlat en redogörelse om 2020 års verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från OSSE:s svenska delegation, samt en skrivelse från regeringen om OSSE:s verksamhet under andra halvåret 2019 och helåret 2020.

Riksdagen välkomnar att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen 2021. Riksdagen ser också positivt på att Sverige som ordförande fortsätter att prioritera arbetet för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.

Riksdagen noterar bland annat också att den parlamentariska församlingen under 2020 observerade fyra val, att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer samt att församlingen på grund av pandemin dock inte kunde observera alla val som man planerat. Arbetet med valobservationer är en viktig beståndsdel i OSSE:s verksamhet och riksdagen ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10