Dokument & lagar (4 931 träffar)

Betänkande 2019/20:SoU18


Beredning: 2020-04-28 Justering: 2020-05-28

Betänkande 2019/20:SoU17


Beredning: 2020-04-21 Justering: 2020-05-28

Betänkande 2019/20:SoU16


Beredning: 2020-04-21 Justering: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:SoU15


Beredning: 2020-03-31 Justering: 2020-05-05

Betänkande 2019/20:KU11

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU11 (pdf, 392 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2019/20:KU7

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.

Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU7 (pdf, 210 kB)

Betänkande 2019/20:KU2

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU2 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna

Betänkande 2019/20:SoU12


Beredning: 2020-03-19 Justering: 2020-05-05

Betänkande 2019/20:SoU11


Beredning: 2020-03-17 Justering: 2020-04-28

Betänkande 2019/20:SoU10


Beredning: 2020-02-13 Justering: 2020-03-24

Betänkande 2019/20:SoU9


Beredning: 2020-03-10 Justering: 2020-05-05

Betänkande 2019/20:SoU8


Beredning: 2020-03-10 Justering: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2018. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2018 lämnades 149 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Det är det högsta antalet lagförslag som lämnats från EU till riksdagen sedan EU-ländernas parlament för tio år sedan fick uppdraget att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen. De 149 subsidiaritetsprövningarna under 2018 ledde till att riksdagen lämnade tolv motiverade yttranden. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

De senaste tio åren har totalt 862 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Tre förslag av dessa har lett till ett gult kort. Riksdagen har haft invändningar mot knappt 9 procent av förslagen. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Jämfört med första gången konstitutionsutskottet granskade EU-kommissionens motiveringar till hur subsidiaritetsprincipen tillämpas kan utskottet se en klar förbättring av motiveringarna. Motiveringarna varierar dock fortfarande till omfattning och innehåll och utskottet kommer att följa utvecklingen.


Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU5 (pdf, 9913 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2019/20:SoU13


Justering: 2020-01-30 Debatt: 2020-02-05 Beslut: 2020-02-05

Betänkande 2019/20:SoU1

Cirka 84,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag till läkemedelsförmåner, cirka 29,7 miljarder kronor medan 24 miljarder kronor går till statlig assistansersättning. Inom hälso- och sjukvårdsområdet avsätts strax under 3 miljarder kronor för att korta vårdköer, 3 miljarder kronor för att stödja primärvården och 3 miljarder kronor går till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner under allmänna motionstiden 2019. 

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om bemyndiganden, om ekonomiska åtaganden och regeringens förslag att godkänna Sveriges medlemskap i organisationen International Horizon Scanning Initiative. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till kompletterande mål för den nationella äldrepolitiken.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-12-10 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:SoU1 (pdf, 2701 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2019/20:KU4

Det är över 30 år sedan den förra större översynen av Riksdagens ombudsmän (JO) gjordes. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om att besluta om en sådan utredning av JO.

Riksdagen konstaterar samtidigt att JO i stort fungerar bra och att utgångspunkten för en utredning bör vara att låta JO-ämbetets grundläggande organisation och uppdrag vara oförändrade. Frågor som bör tas upp i översynen är JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Utredningen bör ske som en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör redovisa sitt resultat innan den nuvarande mandatperioden slutar.

Förslaget till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet (KU). Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:KU4 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksdagens ombudsmän (JO)

Betänkande 2019/20:KU6


Beredning: 2020-01-30 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:KU1 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2019/20:KU3

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KU3 (pdf, 54979 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning