Sök

En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s nya direktiv om skydd mot förfalskade läkemedel i svensk lag. Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Läkemedelslagen ska även omfatta aktiva substanser och hjälpämnen. Med aktiva substanser menas ämnen som ger ett läkemedel medicinsk effekt. Hjälpämnen är ämnen som inte har någon effekt utan som används som bärare av den aktiva substansen.
• Den som förmedlar läkemedel inom EES ska ha en fast adress i ett EES-land. Verksamheten ska anmälas till ansvarig myndighet i landet. Om förmedlaren har sin fasta adress i Sverige ska verksamheten anmälas till Läkemedelsverket.
• Även framställning, förpackning eller ompackning av aktiva substanser ska räknas som tillverkning och ska därmed följa principerna och riktlinjerna för tillverkning av läkemedel.
• Läkemedel ska märkas så att det går att identifiera enskilda förpackningar och kontrollera deras äkthet.
• Den som förmedlar läkemedel är skyldig att försäkra sig om att läkemedlen är godkända.
• Webbplatser som lagligt säljer läkemedel ska tydligt visa en EU-logotyp.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Socialutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om folkhälsopolitik. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att hela befolkningen ska ha förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att nå dit krävs långsiktigt arbete över områdesgränserna inom alla områden som påverkar folkhälsan. Kommunerna och landstingen är viktiga aktörer. Utskottet konstaterar att regeringen just nu låter utvärdera det system som används för att följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Utskottet välkomnar detta. Utskottet ser också positivt på det samverkansprojekt för hälsofrämjande som regeringen nyligen har inlett. Utskottet lyfter även Socialstyrelsens förslag till hur arbetet med öppna jämförelser inom folkhälsoområdet bör läggas upp. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om folkhälsa.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.

Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.

Andra lagändringar innebär följande:

• Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
• När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
• När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
• När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
• Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
• Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.

Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, sin verksamhet. Myndigheten ska ha hand om de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) har i dag. Dessutom ska vissa uppgifter som i nuläget hör till Socialstyrelsen läggas på den nya myndigheten.

Bildandet av den nya myndigheten innebär också att FHI och SMI avvecklas.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur sin verksamhet. Myndigheten får samma uppgifter som bolaget Apotekens Service, som i sin tur avvecklas.

Den nya myndigheten ska bland annat ansvara för funktioner och it-system som ser till att apotekens distribution av läkemedel sker på ett sätt som är säkert för patienterna. Det handlar till exempel om hanteringen av elektroniska recept. Myndigheten ska också på lika villkor ge apoteken tillgång till relevanta databaser med information. Att ha hand om nationell läkemedelsstatistik kommer också att bli myndighetens ansvar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Reglerna om säkerhetsövervakning av läkemedel skärps och EU-anpassas. Ändringarna handlar bland annat om att läkemedelstillverkare ska informera Läkemedelsverket om åtgärder för att dra in eller inte längre tillhandahålla läkemedlet, begära att godkännandet för försäljning dras in, eller inte ansöka om förnyat godkännande för försäljning. Tillverkaren ska också informera om orsakerna, till exempel om läkemedlet är skadligt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet måste vara steriliserade togs bort den 1 juli 2013. Socialutskottet ansåg redan 2012 att steriliseringskravet skulle slopas så snart som möjligt, men att regeringen skulle återkomma med förslag till lagändringar efter att den utrett de rättsliga konsekvenserna (2011/12:SoU23).

Riksdagen anser att det är mycket angeläget att kravet tas bort med tanke på de internationella konventioner och andra överenskommelser om mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig att följa. Till följd av lagändringen görs vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen där skrivningen gravida kvinnor byts ut mot gravida personer.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-22

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.

De nya reglerna innebär följande:

• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
• Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 101 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Bestämmelserna om kosmetiska produkter ändras till följd av ett nytt EU-direktiv. Ändringarna gäller straff för den som släpper ut en kosmetisk produkt på marknaden i strid med EU:s regler, eller släpper ut en sådan produkt som inte har genomgått en säkerhetsbedömning eller som inte är korrekt märkt. De nya bestämmelserna omfattar också straff för den som försvårar miljökontrollen genom att inte lämna information om kosmetiska produkter till EU-kommissionen. Lagändringarna ska gälla från den 11 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 1 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

En ny lag ska reglera landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Beslutet innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande. Det innebär vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen får dessutom möjlighet att erbjuda vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, upp till samma nivå som för bosatta.

Landstingen ska erbjuda barn som vistas i landet utan tillstånd samma vård som bosatta och asylsökande barn. Det innebär subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

73, 188 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-22

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2011. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-23

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Den 1 juni 2013 inrättas en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om övergångsbestämmelser i samband med inrättandet. Inspektionen för vård och omsorg ska ta över vissa av Socialstyrelsens uppgifter. Den nya myndigheten ska bland annat arbeta med tillsyn och bevilja tillstånd inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska ändras från den 1 juli 2013. Ändringarna innebär att landsting och kommuner måste komma överens om samarbete i frågor som gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.

Syftet med lagändringarna är att landsting och kommuner bättre ska kunna tillgodose de här gruppernas behov av vård, stöd och behandling.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

41, 138 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om alkohol. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om EU:s alkoholstrategi, langning, privatinförsel av alkohol, alkoholreklam, provsmakning av egenproducerade alkoholhaltiga drycker, serveringstider på restauranger och mängdrabatter på alkohol.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om narkotika och dopning. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om narkotikapolitik, droginformation till ungdomar och internationellt arbete för en restriktiv narkotikapolitik.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10