Sök

Övergångsbestämmelser ändras i väntan på att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas. Regeringens förslag innebär att övergångsbestämmelserna till bland annat lagen om medicintekniska produkter ändras så att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla fram till och med den 25 maj 2021.

Anledningen är att startdatumet för att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas skjuts upp ett år på grund av coronapandemin. EU-reglerna börjar tillämpas den 26 maj 2021 istället för den 26 maj 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga införandet av den nationella läkemedelslistan och reformen bastjänstgöring för läkare. Anledningen är spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.

Beslutet innebär att lagen om den nationella läkemedelslistan börjar gälla den 1 maj 2021. De delar i lagen som rör krav på anslutning för hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldigheter, börjar dock gälla först den 1 maj 2023. Reglerna om att införa bastjänstgöring för läkare börjar gälla den 1 juli 2021. Vissa följdändringar i andra lagar kommer också att göras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Reglerna för tvångsåtgärder för patienter under 18 år ska ändras för att minska användningen av de metoderna. Förändringarna innebär att

• fastspänning med bälte bara får ske i undantagsfall och då högst en timme jämfört med dagens fyra timmar
• barnet får hållas avskilt från andra endast om det är nödvändigt på grund av att barnet genom aggressivt beteende allvarligt försvårar vården av andra och andra åtgärder är otillräckliga, då i maximalt två timmar jämfört med dagens åtta timmar
• inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, som datorer, får gälla högst en vecka jämfört med dagens två månader
• barnet ska ha rätt till dagliga aktiviteter och få vistas utomhus minst en timme om dagen.

Dessutom ska personalen underrätta IVO när en person under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid fler än tre tillfällen under vårdperioden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om stöd till personer med funktionsnedsättning, framför allt eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om tillgänglighetsanpassning, LSS och assistansersättning, föräldraansvar, ledsagarservice enligt LSS, habiliteringsersättning och LSS-insatser vid flytt mellan kommuner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

21

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Regeringen bör utreda vilka grupper i arbetsför ålder som riskerar att bli särskilt sjuka i covid-19 och hur de kan få ersättning om de bör vara hemma från arbetet. Det tycker riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Syftet är att skydda särskilt sårbara grupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån för att undvika smitta.

Enligt riksdagen bör regeringen ge en myndighet i uppdrag att

• senast 21 april 2020 definiera grupper i arbetsför ålder som bedöms riskera att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset
• utreda om gravida kvinnor kan anses tillhöra en sådan grupp under någon del av graviditeten
• analysera om det ur ett smittskyddsperspektiv finns behov av att de som bor med personer i riskgrupper tillfälligt också behöver avstå från att arbeta utanför hemmet.

Regeringen bör därefter snarast återkomma med ett förslag som säkrar att personer i ovan nämnda grupper får ett effektivt skydd via socialförsäkringssystemet under en begränsad tid.

Förslaget om tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Smittskyddslagen ändras tillfälligt för att regeringen ska kunna vidta särskilda åtgärder mot det nya coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs bestämmelser i smittskyddslagen som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, får rätt att utfärda vissa föreskrifter om särskilda åtgärder. Föreskrifterna kan till exempel gälla tillfällig nedstängning av exempelvis köpcentrum och restauranger. Om regeringen utfärdar någon av föreskrifterna ska de i varje enskilt fall omedelbart prövas av riksdagen. Riksdagen föreslår också ett förtydligande tillägg som innebär att regeringen endast får utfärda föreskrifterna om det inte går att vänta på riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Kommuner som inte verkställer vissa beslutade insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inom tre månader måste rapportera detta, bland annat till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommunerna riskerar annars att få betala en särskild avgift. Riksrevisionen har granskat om åtgärderna rapporteringsskyldighet och särskild avgift är effektiva för att hantera problemet med beslut som inte verkställs.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om psykisk hälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst det arbete som redan i dag pågår på området.

Förslagen handlar bland annat om strategi, samarbete och kompetens inom psykisk hälsa.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-03

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om generikasystemet, högkostnadsskydd för läkemedel och stärkt arbete mot läkemedelsbrist.

Riksdagen säger nej till motionerna bland annat på grund av att utredningar och arbete redan pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

15

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

12, 52 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-02

Den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. I samma tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 60 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagen har behandlat förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om folkhälsofrågor. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se till att det görs en översyn av smittskyddslagen, med en analys av om den fyller sitt syfte när det gäller informationsplikten för hivpositiva. Detta eftersom risken för överföring av hiv vid samlag är mycket låg för personer som får bra behandling för sin hiv.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att föreslå förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa. Undersökningar visar att den psykiska ohälsan är högre hos hbtq-personer än hos befolkningen i allmänhet.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

9, 55 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om en äldrelag, en reformering av äldreomsorgen och äldres rätt till särskilt boende. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de utredningar och det arbete som redan pågår inom området.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Patientsäkerhetslagen ska ändras. Ändringen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får rätt att delegera till regionerna att besluta om särskilda förordnanden att utöva så kallade ensamrättsyrken, det vill säga apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare.

Det var tidigare möjligt för Socialstyrelsen att delegera till regionerna att förordna personer som inte har legitimation att arbeta inom ett ensamrättsyrke. Men Kammarrätten i Stockholm slog 2019 fast att det enligt nuvarande lagstiftning är Socialstyrelsen som ska pröva ansökningar om den här typen av förordnanden. Nu får regionerna tillbaka rätten att förordna personal utan legitimation att utöva ett ensamrättsyrke inom hälso- och sjukvården.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Cirka 84,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag till läkemedelsförmåner, cirka 29,7 miljarder kronor medan 24 miljarder kronor går till statlig assistansersättning. Inom hälso- och sjukvårdsområdet avsätts strax under 3 miljarder kronor för att korta vårdköer, 3 miljarder kronor för att stödja primärvården och 3 miljarder kronor går till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner under allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om bemyndiganden, om ekonomiska åtaganden och regeringens förslag att godkänna Sveriges medlemskap i organisationen International Horizon Scanning Initiative. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till kompletterande mål för den nationella äldrepolitiken.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

52, 125 minuter

Justering

2019-12-10

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2018. Regeringen tycker att Allmänna arvsfonden har fördelat pengarna på ett väl genomfört sätt i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med kontroll av medlens användning och effektivare handläggning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringens bedömning är att delegationen i stort fullgör sitt uppdrag, men att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller intern styrning, kommunikationsinsatser och spridning av positiva resultat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideell verksamhet som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem och som inte har testamenterat egendomen till någon annan. Under 2018 fördelades 647 miljoner kronor, varav drygt 61 procent gick till regionala och lokala projekt.

En utredning om Allmänna arvsfonden har presenterat sitt resultat för regeringen som nu ser över förslaget. Det handlar bland annat om att ett demokrativillkor bör införas i en ny lag.

Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat arbetar med utredningens förslag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2019-10-10

Bordläggning

2019-10-11

Debatt

2019-10-15

Beslut

2019-10-16

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Alkoglass och liknande produkter som går att jämföra med alkoholdrycker ska så långt det är möjligt regleras på samma sätt. Reglerna ska exempelvis gälla vid försäljning, marknadsföring och servering av produkterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget medför bland annat att termen "alkoholdrycksliknande preparat" införs i alkohollagen, smittskyddslagen, radio- och tv-lagen och några andra lagar. Dessutom ska straffbestämmelserna i bland annat alkohollagen även börja gälla för de här produkterna. Det kan exempelvis handla om olovligt innehav.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019 förutom ändringarna i radio- och tv-lagen, de börjar gälla 2 juli 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 29 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Regeringen föreslår att de tester som görs på nyfödda för att hitta allvarliga medfödda sjukdomar, så kallad PKU-screening, ska utökas till att gälla även andra sjukdomar än ämnesomsättningssjukdomar. Syftet med screeningen är att upptäcka medfödda ovanliga sjukdomar som går att behandla och där det är viktigt med en tidig diagnos och behandling. Provet är frivilligt och kräver samtycke från vårdnadshavaren.

Vidare vill regeringen att bestämmelserna om PKU-biobanken och PKU-registret även ska gälla för prover från äldre barn, exempelvis barn som fötts i ett annat land. Enligt förslaget ska det dessutom bli tillåtet att spara fler uppgifter om provgivaren i PKU-registret.

Riksdagen håller med om regeringens resonemang och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16