Sök

Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden.

Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-11-12

Justering

2024-11-21

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-15

Justering

2024-10-24

Beredning

2024-12-03

Justering

2024-12-12

Beredning

2024-12-03

Justering

2024-12-12

Beredning

2024-12-03

Justering

2024-12-12

Beredning

2024-12-03

Justering

2024-12-12

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-11-05

Justering

2024-11-21

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.

Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

3

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-09-26

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Behandlade dokument

1

Justering

2024-09-19

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Riksdagen sa ja till att lägga skrivelsen Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023, till handlingarna. Inga motioner behandlas i betänkandet.

Frågor i fokus under 2023 var bland annat genomförandet av Agenda 2030, cyberbrott och de hot som dessa medför, utveckling av nya parlamentariska strategier för att förhindra människosmuggling, särskilt av barnhemsbarn, samt främjande och stärkande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer. Ryssland anfallskrig i Ukraina stod även detta år högt på dagordningen för medlemsparlamenten, som har inrättat en särskild arbetsgrupp för att bidra till att få ett slut på krigshandlingarna, våldet mot civila och den omfattande förstörelse som äger rum i Ukraina samt för att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska federationen och Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 29 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till förslag om mänskliga rättigheter som kommit in i motioner under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar om yttrandefrihet, minoriteter och storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

36, 112 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder.

Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.

De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.

Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga.

Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer.

Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden.

Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-02

Riksrevisionen presenterar i en rapport sin granskning av det nationella smittskyddet. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport.

Regeringen vill att ansvaret för vårdhygien förtydligas i smittskyddsarbetet. Dessutom vill regeringen förbättra tillgången till vårddata för att på så sätt kunna ha en bättre beredskap och ett effektivare smittskydd.

I skrivelsen till riksdagen poängterar regeringen att det pågår utredningsarbete inom området smittskydd och vårddata. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att riksdagen avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt.

Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

13

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

21, 80 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15