Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

169

Förslagspunkter

20

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

74, 203 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2022-08-18

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

• ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
• sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
• ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

• utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
• det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
• kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
• förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
• domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
• återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

• återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
• återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
• den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

• all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
• det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
• användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
• ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen behöver göra mer för att färre unga ska begå brott. Det anser riksdagen som riktade flera uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden, som handlar om unga lagöverträdare.

Tillkännagivandena handlar i korthet om

• åtgärder mot ungdomsrånen
• utredning av brott av barn under 15 år
• så kallad bevistalan som innebär åklagarens talan i samband med att barn som inte är straffmyndiga misstänks för ett svårt brott
• slopad straffrabatt för unga myndiga
• ansvaret för sluten ungdomsvård
• placering av unga på Sis-hem

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av cirka 90 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

31

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
• Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
• Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen riktade tretton uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen angående vapenfrågor. Frågorna gäller bland annat regler för vapeninnehav, EU:s vapendirektiv, regler för vapensamlare och tillsyn av skjutbanor.

Enligt uppmaningarna bör regeringen se över

• EU:s vapendirektiv
• vapenlagstiftningen
• ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• handläggning av vapenlicensärenden
• tidsbegränsade licenser
• synnerliga skäl i vapenlagen
• licenshantering vid vapenbyte
• krav för vapenlicens
• utökad vapengarderob
• europeiskt skjutvapenpass
• handel med vapen
• tillsyn av skjutbanor
• regelverket för vapensamlare.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

10, 61 minuter

Justering

2022-04-19

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28