Sök

Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.

För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

53, 150 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-12

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Beredning

2008-01-31

Justering

2008-03-06

Debatt

2008-03-12

Beslut

2008-03-12

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 37 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Beredning

2006-03-28

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-03

Beslut

2006-05-03

Riksdagen uppmanar regeringen att utreda möjligheterna till ekonomisk kompensation för de stora ekonomiska förluster som orsakades av stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. Av riksdagsbeslutet framgår det att lagen bör vara tydligare när det gäller statens ekonomiska ansvar vid stora katastrofer och att det på sikt bör övervägas om ett nationellt katastrofkonto ska inrättas för att hjälpa drabbade kommuner. Riksdagen vill klargöra att katastrofdrabbade kommuner bör ha en möjlighet till ekonomiskt stöd från staten. Regeringen har aviserat en utredning om hur Sverige kan klara stora påfrestningar som beror på miljö- och klimatförändringar.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

41, 1 minuter

Justering

2005-03-08

Debatt

2005-04-21

Beslut

2005-04-21

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Det är i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Det var en reservation från fem partier i försvarsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om sjö- och kustövervakningsfrågor från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 50 minuter

Justering

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om hårdare tag mot långsamma myndigheter. Medborgarna ska ha möjlighet att gå till domstol för att pröva om handläggningen av ett myndighetsärende har tagit onödigt lång tid. Regeringen ska också undersöka möjligheterna att ta ut en straffavgift av myndigheter som inte rättar till egna misstag inom en viss tid. Det kan till exempel gälla misstag som lett till att en medborgare felaktigt hamnat i kronofogdens register. Det var en reservation från fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om den statliga förvaltningen från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

37

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

38, 9 minuter

Beredning

2004-04-15

Justering

2004-05-27

Debatt

2004-06-17

Beslut

2004-06-17

Regeringens utnämningsmakt ska ses över. Riksdagen vill öka öppenheten i samband med tillsättningen av högre statliga tjänster. Regeringen ska utreda frågan och komma tillbaka till riksdagen med ett förslag om ökad öppenhet i samband med tillsättningarna. Riksdagen sade ja till en reservation från fem partier (m, fp, kd, c och mp).

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Beredning

2004-02-17

Justering

2004-03-16

Debatt

2004-03-25

Beslut

2004-03-25

Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

61, 1 minuter

Beredning

2003-09-18

Justering

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 57 minuter

Beredning

2003-03-20

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-03

Beslut

2003-06-03

Bidrag från fackföreningar till politiska partier behöver redovisas. Just nu arbetar en statlig utredning med att ta fram förslag på hur allmänheten kan få bättre insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet. Utredningen uppmärksammar bland annat frågan om finansiering av personvalskampanjer. Riksdagen vill nu att utredningen också ska belysa en redovisning av stödet från fackföreningar. Beslutet fattades med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om fri- och rättighetsskydd.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

28

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

52, 213 minuter

Beredning

2003-01-21

Justering

2003-02-13

Debatt

2003-03-05

Beslut

2003-03-06