Sök
19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, Bostadsutskottet, Försvarsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Utlåtande 2021/22:MJU33
Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 48 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
- Dokument & lagar
En ny växtskyddslag
Betänkande 2021/22:MJU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.
Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.
Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:
- utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
- tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
- det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
- godkännandeprocessen för glyfosat
- Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
- den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
- verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.
Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-30
- Debatt
- 2022-05-31
- Beslut
- 2022-06-01
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2021/22:FöU9
Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.
För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-29
- Debatt
- 2022-03-30
- Beslut
- 2022-03-31
- Dokument & lagar
Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019
Betänkande 2020/21:MJU23
För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.
Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-10
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2019/20:FöU1
Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 53, 150 minuter
- Justering
- 2019-11-28
- Bordläggning
- 2019-12-10
- Debatt
- 2019-12-11
- Beslut
- 2019-12-12
- Dokument & lagar
Skyddet av värdefull skog
Betänkande 2018/19:MJU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.
Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 16, 90 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Ny djurskyddslag
Betänkande 2017/18:MJU24
Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 41, 145 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).
Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 60, 161 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-07
- Debatt
- 2016-12-08
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Samhällets räddningstjänst
Betänkande 2012/13:FöU8
Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 13, 42 minuter
- Beredning
- 2013-03-14
- Justering
- 2013-04-09
- Debatt
- 2013-04-18
- Beslut
- 2013-04-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – budgetåret 2012
Betänkande 2011/12:FöU1
Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.
Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.
Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.
Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 91, 276 minuter
- Beredning
- 2011-10-27
- Justering
- 2011-12-01
- Debatt
- 2011-12-15
- Beslut
- 2011-12-19
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2010/11:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 26, 76 minuter
- Justering
- 2011-01-20
- Debatt
- 2011-02-09
- Beslut
- 2011-02-09
- Dokument & lagar
Naturvård
Betänkande 2005/06:MJU19
Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 7
- Justering
- 2006-02-23
- Debatt
- 2006-03-23
- Beslut
- 2006-03-23
- Dokument & lagar
Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn
Betänkande 2004/05:MJU10
Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.- Behandlade dokument
- 133
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 60
- Anföranden och repliker
- 56, 1 minuter
- Justering
- 2005-03-22
- Debatt
- 2005-04-13
- Beslut
- 2005-04-13
- Dokument & lagar
Åtgärder och ersättningar i samband med naturkatastrofer i Sverige
Betänkande 2004/05:FöU8
Riksdagen uppmanar regeringen att utreda möjligheterna till ekonomisk kompensation för de stora ekonomiska förluster som orsakades av stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. Av riksdagsbeslutet framgår det att lagen bör vara tydligare när det gäller statens ekonomiska ansvar vid stora katastrofer och att det på sikt bör övervägas om ett nationellt katastrofkonto ska inrättas för att hjälpa drabbade kommuner. Riksdagen vill klargöra att katastrofdrabbade kommuner bör ha en möjlighet till ekonomiskt stöd från staten. Regeringen har aviserat en utredning om hur Sverige kan klara stora påfrestningar som beror på miljö- och klimatförändringar.- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 41, 1 minuter
- Justering
- 2005-03-08
- Debatt
- 2005-04-21
- Beslut
- 2005-04-21
- Dokument & lagar
Sjö- och kustövervakningsfrågor
Betänkande 2004/05:FöU6
Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Det är i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Det var en reservation från fem partier i försvarsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om sjö- och kustövervakningsfrågor från allmänna motionstiden.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 19, 50 minuter
- Justering
- 2005-02-08
- Debatt
- 2005-03-09
- Beslut
- 2005-03-09
- Dokument & lagar
En svensk strategi för hållbar utveckling -ekonomisk, social och miljömässig
Betänkande 2004/05:MJU3
Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.- Behandlade dokument
- 85
- Förslagspunkter
- 81
- Reservationer
- 106
- Anföranden och repliker
- 47, 125 minuter
- Beredning
- 2004-09-16
- Justering
- 2004-10-28
- Debatt
- 2004-11-17
- Beslut
- 2004-11-17
- Dokument & lagar
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn
Betänkande 2003/04:MJU15
Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 36, 136 minuter
- Beredning
- 2004-03-04
- Justering
- 2004-03-25
- Debatt
- 2004-04-29
- Beslut
- 2004-05-05
- Dokument & lagar
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Betänkande 2003/04:MJU7
Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Justering
- 2003-11-11
- Debatt
- 2003-11-19
- Beslut
- 2003-11-19
- Dokument & lagar
Naturvård
Betänkande 2003/04:MJU3
Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 10
- Justering
- 2003-09-18
- Debatt
- 2003-10-22
- Beslut
- 2003-10-29