Sök

Avdelning
Hoppa till filter

2 163 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bostadsutskottet, Finansutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter

    Betänkande 2022/23:FiU40

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

    Riksrevisionen menar att insatserna mot problemen i många delar är effektiva, men att arbetet kan utvecklas. Bland annat ser man ett behov av stöd till mindre myndigheter och myndigheter som saknar erfarenheter och resurser för att hantera problemen.

    Regeringen delar Riksrevisionens bild och menar att arbetet kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning och konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att föra arbetet framåt. Riksdagen kommer noga att följa regeringens arbete och utvecklingen på området.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-06-08
    Bordläggning
    2023-06-13
    Debatt
    2023-06-14
    Beslut
    2023-06-14
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling

    Betänkande 2022/23:FiU41

    Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

    I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 22 minuter
    Justering
    2023-06-01
    Bordläggning
    2023-06-02
    Debatt
    2023-06-07
    Beslut
    2023-06-07
  • Dokument & lagar

    Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

    Betänkande 2022/23:FiU39

    Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

    Beslutet handlar om att ge Försvarsmakten samma möjligheter som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

    Ändringen görs med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Dessutom innebär de nya reglerna att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjas till 200 000 000 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-04-27
    Bordläggning
    2023-05-02
    Debatt
    2023-05-03
    Beslut
    2023-05-03
  • Dokument & lagar

    Ett likviditetsverktyg för fonder

    Betänkande 2022/23:FiU37

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att reglera fondbolagens användning av så kallad swing pricing, eller justerat fondandelsvärde. Syftet är att skydda de befintliga och kvarvarande investerarna i fonden vid stora försäljningar eller köp och att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig.

    Swing pricing är en metod som innebär att den som säljer eller köper fondandelar får stå för de extra kostnaderna som uppstår vid stora transaktioner. Fonden justerar priset på andelarna beroende på hur mycket som köps eller säljs.

    Enligt regeringens förslag krävs ett tillstånd från Finansinspektionen för att få tillämpa swing pricing. För att få tillstånd ska fondbolaget ha den organisation, de system och den kompetens som behövs.

    I fondbestämmelserna ska det anges om swing pricing tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen. Prissättningen ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll.

    Förslaget gäller även för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-04-20
    Bordläggning
    2023-04-25
    Debatt
    2023-04-26
    Beslut
    2023-04-26
  • Dokument & lagar

    Riksbankens årsredovisning och förvaltning 2022

    Betänkande 2022/23:FiU23

    Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag.

    Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet.

    Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor.

    Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.

    Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-04-20
    Bordläggning
    2023-04-25
    Debatt
    2023-04-26
    Beslut
    2023-04-26
  • Dokument & lagar

    Kommunala frågor

    Betänkande 2022/23:FiU26

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

    Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    24, 78 minuter
    Justering
    2023-03-21
    Bordläggning
    2023-04-12
    Debatt
    2023-04-13
    Beslut
    2023-04-19
  • Dokument & lagar

    Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

    Betänkande 2022/23:FiU22

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.

    Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.

    Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

    Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

    Behandlade dokument
    50
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    15, 52 minuter
    Justering
    2023-03-28
    Bordläggning
    2023-04-26
    Debatt
    2023-04-27
    Beslut
    2023-04-27
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina

    Betänkande 2022/23:FiU38

    Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

    Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

    För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

    Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    7, 37 minuter
    Justering
    2023-03-22
    Bordläggning
    2023-03-22
    Debatt
    2023-03-23
    Beslut
    2023-03-23
  • Dokument & lagar

    Statlig förvaltning och statistikfrågor

    Betänkande 2022/23:FiU25

    Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.

    Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.

    Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 15 minuter
    Justering
    2023-03-21
    Bordläggning
    2023-03-28
    Debatt
    2023-03-29
    Beslut
    2023-03-29
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin

    Betänkande 2022/23:FiU29

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den bygger på en rapport från Riksrevisionen som handlar om regeringens förslag till riksdagen under pandemin. Främst gäller rapporten de extra ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2020 och 2021.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, givet förutsättningarna, utformade de extra ändringsbudgetarna på ett lämpligt sätt. Men myndigheten understryker att om extra ändringsbudgetar blir för många finns risk för försvagad budgetdisciplin. Regeringen säger i sin skrivelse att den endast kommer att lämna extra ändringsbudgetar när det inte är möjligt att föreslå ändringar inom den ordinarie budgetprocessen.

    Riksdagen förordar en stram hantering av ändringar i en beslutad budget enligt riksdagsordningens bestämmelser. Dessa innebär att regeringen får lämna förslag om extra ändringsbudget endast om den anser att det finns särskilda skäl. Riksdagen anser att tydliga och transparenta beslutsunderlag är förutsättningar för att värna förtroendet för det finanspolitiska ramverket och välkomnar att regeringen strävar efter att ge sådana beslutsunderlag.

    Riksdagen påminner om att det avgörande är hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Riksrevisionens rapport är ett värdefullt underlag för att följa upp denna tillämpning. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-02-23
    Bordläggning
    2023-03-07
    Debatt
    2023-03-08
    Beslut
    2023-03-08
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer

    Betänkande 2022/23:FiU28

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning över hur beslutsunderlag inför stora reformer tas fram och används.

    Med stora reformer menas när nya verksamheter, system och regelförändringar införs som syftar till att skapa nya samhällsnyttor eller nå nya målgrupper.

    Den generella slutsatsen i Riksrevisionens rapport är att reformförslagen alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. Rapporten lyfter fram att en effektiv användning av statens resurser kräver välgrundade beslutsunderlag. Det skapar förutsättningar för väl övervägda beslut, minskar riskerna för oförutsedda negativa konsekvenser och ökar sannolikheten för att samhällets resurser används effektivt.

    Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att säkerställa att reformernas förväntade effekter, mål och kostnader redovisas tydligt och att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.

    Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommenderar och har inget att invända mot dem. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 7 minuter
    Justering
    2023-02-23
    Bordläggning
    2023-03-07
    Debatt
    2023-03-08
    Beslut
    2023-03-08
  • Dokument & lagar

    Några frågor om försäkring och tjänstepension

    Betänkande 2022/23:FiU19

    Det behövs göras ändringar i fyra lagar som handlar om försäkring och tjänstepension. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att den svenska lagstiftningen ändras så att den blir förenlig med EU-direktivet Solvens II. Riksdagens beslut innebär ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen om tjänstepensionsföretag.

    Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-02-23
    Bordläggning
    2023-03-07
    Debatt
    2023-03-08
    Beslut
    2023-03-08
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

    Betänkande 2022/23:FiU33

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

    Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann.

    Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    44, 132 minuter
    Justering
    2023-02-21
    Bordläggning
    2023-02-21
    Debatt
    2023-02-22
    Beslut
    2023-02-22
  • Dokument & lagar

    En pilotordning för distribuerad databasteknik

    Betänkande 2022/23:FiU36

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn. Det kan exempelvis handla om teknik för så kallade distribuerade liggare, som används för digitala valutor så som bitcoin. Förslaget innebär också nya regler för handel med kryptotillgångar.

    Lagändringarna är en del i att anpassa lagstiftningen efter en ny EU-förordning. Förordningen ska främja ny teknik, men också etablera ett regelverk som garanterar att handel med kryptotillgångar sker på ett säkert sätt. Det ska därför krävas tillstånd för dem som vill bedriva handel med kryptotillgångar.

    Enligt regeringens förslag ska ansökan om tillstånd göras hos Finansinspektionen, mot en avgift. Vidare ska definitionen av finansiella instrument ändras, så att det framgår att begreppet inbegriper även instrument som styrs genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna börjar gälla den 23 mars 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 4 minuter
    Justering
    2023-02-16
    Bordläggning
    2023-02-21
    Debatt
    2023-02-22
    Beslut
    2023-02-22
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

    Betänkande 2022/23:FiU31

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.

    Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.

    Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.

    Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.

    Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    14, 54 minuter
    Justering
    2023-02-07
    Bordläggning
    2023-02-07
    Debatt
    2023-02-08
    Beslut
    2023-02-08
  • Dokument & lagar

    Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

    Betänkande 2022/23:FiU6

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera.

    Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning.

    Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 22 minuter
    Justering
    2023-01-19
    Bordläggning
    2023-01-24
    Debatt
    2023-01-25
    Beslut
    2023-01-25
  • Dokument & lagar

    Statens budget för 2023

    Betänkande 2022/23:FiU10

    Den 21 december 2022 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2023. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

    Justering
    2022-12-21
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

    Betänkande 2022/23:FiU12

    Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.

    Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.

    Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.

    Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.

    Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 8 minuter
    Justering
    2022-12-19
    Bordläggning
    2023-02-07
    Debatt
    2023-02-08
    Beslut
    2023-02-08
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

    Betänkande 2022/23:FiU5

    Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

    Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 45 minuter
    Justering
    2022-12-19
    Bordläggning
    2022-12-20
    Debatt
    2022-12-21
    Beslut
    2022-12-21
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

    Betänkande 2022/23:FiU4

    Cirka 13 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Under 2023 räknar regeringen med att statsskuldsräntorna kommer att minska.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-12-19
    Bordläggning
    2022-12-20
    Debatt
    2022-12-21
    Beslut
    2022-12-21
Bevaka via RSS