Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 108 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-15

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika frågor som gäller polisens arbete och organisation. Uppmaningarna handlar i korthet om

• antalet poliser
• forensisk verksamhet
• beredskapspolis
• renodling av polisens arbetsuppgifter
• förhör av misstänkta för sexualbrott
• skydd av identitetsuppgifter
• ordningsvakter
• Tullverkets befogenheter.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 500 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 och 2020 om polisfrågor.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om

• förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella
• införande av vistelseförbud
• effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna
• bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Flera av straffen i brottsbalken behöver skärpas. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i så kallade tillkännagivanden, att återkomma med nio förslag i straffrättsliga frågor.

Tillkännagivandena handlar om

• skärpta straff för våldtäkt
• grovt sexuellt ofredande
• köp av sexuell handling av barn
• skärpta straff för grov stöld
• straffrättsligt skydd för skolpersonal
• skärpta straff för grov organiserad brottslighet
• skärpta straff för narkotikabrott
• översyn av bestämmelserna om preskriptionstid
• skärpta straff vid flerfaldig brottslighet, det vill säga när en person i en rättegång döms för flera brott.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 280 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna är under utredning.

Behandlade dokument

140

Förslagspunkter

57

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek.

Med ett tillträdesförbud menas att en person kan förbjudas att vistas i vissa lokaler och på vissa platser - även om allmänheten har tillträde dit. Anledningar till ett tillträdesförbud kan exempelvis vara sexuella kränkningar, brott eller allmänna ordningsstörningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 samt följdmotioner med anledning av regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om

• ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster
• att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag
• att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
• en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon
• att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
• att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till justitieutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 63 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, med cirka 33,8 miljarder kronor. Cirka 12,3 miljarder kronor går till Kriminalvården och 6,7 miljarder till Sveriges Domstolar.

Beslutet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller fem av anslagen. Det gäller anslagen till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Utgiftsområdet får cirka 1,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition. Riksdagen sa vidare nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 176 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-08

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18-20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse.

De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 72 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
• Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
• Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
• Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
• Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
• Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
• Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
• Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

47

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19