Sök

Avdelning
Hoppa till filter

47 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2015/16, 1890, Bostadsutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Indelning i utgiftsområden

    Betänkande 2015/16:KU23

    Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Justering
    2016-06-07
    Bordläggning
    2016-06-10
    Debatt
    2016-06-13
    Beslut
    2016-06-15
  • Dokument & lagar

    Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning

    Betänkande 2015/16:KU25

    Befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Det anser riksdagen, som tillkännagav att regeringen ska föreslå regler kring det här.

    Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektiv beaktas vid ändringar i indelningen av kommuner. Det gäller dock inte vid en ny indelning av landsting. Riksdagen anser att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid ny landstingsindelning.

    Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens förslag om övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 29 minuter
    Justering
    2016-06-07
    Bordläggning
    2016-06-10
    Debatt
    2016-06-13
    Beslut
    2016-06-15
  • Dokument & lagar

    Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

    Betänkande 2015/16:KU21

    Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.

    Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

    Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    8, 35 minuter
    Justering
    2016-05-24
    Bordläggning
    2016-06-08
    Debatt
    2016-06-09
    Beslut
    2016-06-09
  • Dokument & lagar

    Kommittéberättelse 2016

    Betänkande 2015/16:KU29

    Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.

    Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

    Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    1, 4 minuter
    Justering
    2016-05-24
    Bordläggning
    2016-06-08
    Debatt
    2016-06-09
    Beslut
    2016-06-09
  • Dokument & lagar

    Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

    Betänkande 2015/16:KU28

    Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.

    Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.

    I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.

    Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.

    Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.

    Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.

    Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2016-05-24
    Bordläggning
    2016-06-08
    Debatt
    2016-06-09
    Beslut
    2016-06-09
  • Dokument & lagar

    Prövning av fråga om tillämpligheten av 9 kap. 12 § riksdagsordningen i visst fall

    Betänkande 2015/16:KU30

    Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

    Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

    KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.

    Justering
    2016-05-19
    Bordläggning
    2016-05-24
    Debatt
    2016-05-25
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Elektroniskt kungörande av författningar

    Betänkande 2015/16:KU26

    Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

    Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-05-19
    Bordläggning
    2016-05-24
    Debatt
    2016-05-25
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Vissa begravningsfrågor

    Betänkande 2015/16:KU24

    Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

    Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

    Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

    Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-17
    Debatt
    2016-05-18
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden

    Betänkande 2015/16:KU22

    Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

    Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

    I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

    Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 6 minuter
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-17
    Debatt
    2016-05-18
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Författningsfrågor

    Betänkande 2015/16:KU16

    Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU men måste informera och förankra sitt agerande i EU hos riksdagen. Tanken är att riksdagen ska ha inflytande i de ståndpunkter som Sverige ska ha i EU.

    Konstitutionsutskottet, KU, anser att formerna för riksdagens arbete med EU-frågor kontinuerligt bör utvärderas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda riksdagens arbete med EU-frågor.

    Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag som behandlades samtidigt. Bland annat på grund av pågående arbete och att en del frågor nyligen utretts. Motionsförslagen handlade bland annat om statsskicket, medborgarinitiativ och nationella folkomröstningar.

    Behandlade dokument
    69
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    17, 74 minuter
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-21
  • Dokument & lagar

    Vallagsfrågor

    Betänkande 2015/16:KU14

    "Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val" står det i grundlagen. Ingen ska kunna ta reda på hur någon röstat i ett val. Men idag kan inte synskadade personrösta utan att be om hjälp med att sätta kryss på valsedeln. Det bör ändras menar riksdagen.

    I ett så kallat tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta fram en lösning som innebär att synnedsatta ska kunna personrösta utan att behöva röja valhemligheten för någon. En sådan lösning bör vara klar så snart som möjligt och senast till valen 2022.

    Riksdagen sa nej till ett antal andra motioner, som handlar om snabbare omval, valhemlighet, valsedlar, valkretsar, elektroniskt röstningsförfarande, utlandssvenskars deltagande i val och skilda valdagar. Det pågår utredningsarbete i vissa av de här frågorna och andra har riksdagen tagit ställning till tidigare.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-21
  • Dokument & lagar

    Massmediefrågor

    Betänkande 2015/16:KU19

    Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag som rör massmedier. Förslagen handlade bland annat om regional nyhetsbevakning, evenemangslista, grundlagsskydd för public service och tv-sänd alkoholreklam.

    Riksdagen sa nej till förslagen, delvis på grund av att arbete redan pågår inom flera av områdena.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 28 minuter
    Justering
    2016-04-12
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-20
  • Dokument & lagar

    Tryck- och yttrandefrihetsfrågor

    Betänkande 2015/16:KU18

    Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
    Det anser riksdagen.

    En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och riksdagen tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma med ett lagförslag om det här.

    En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.

    De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som riksdagen tycker borde förändras skyndsamt.

    Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 28 minuter
    Justering
    2016-04-12
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-21
  • Dokument & lagar

    Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

    Betänkande 2015/16:KU13

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.

    Riksdagen sa nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och riksdagen har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar riksdagen det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 36 minuter
    Justering
    2016-04-12
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-21
  • Dokument & lagar

    Offentlig förvaltning

    Betänkande 2015/16:KU17

    Riksdagen sa nej till motioner inom området offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tillgång till myndighetsinformation, integritetsskydd på myndigheters webbplatser, kundbegreppet och kundnöjdhet samt tolkning vid myndighetskontakter. Andra motioner rör regelförenkling, återinförande av tjänstemannaansvar, statliga och kommunala servicekontor, tidsbegränsade förordnanden samt representation i myndigheternas styrelser och insynsråd.
    Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, samt att riksdagen har tagit ställning i frågan tidigare.

    Behandlade dokument
    50
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 27 minuter
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-06
    Debatt
    2016-04-07
    Beslut
    2016-04-14
  • Dokument & lagar

    Fri- och rättigheter

    Betänkande 2015/16:KU15

    Det borde framgå av lagen att enskilda personer kan få skadestånd om stat eller kommun bryter mot Europakonventionen om skydd för mänskliga fri- och rättigheter. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett sådant lagförslag.

    Riksdagen vill också att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur möjligheten till skadestånd ska se ut vid överträdelser av fri- och rättigheter i regeringsformen. Riksdagen riktar därför ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som alltså riktar in sig mer mot regeringsformen.

    Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om återkallande av medborgarskap och stärkt skydd för äganderätten.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    17, 59 minuter
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-06
    Debatt
    2016-04-07
    Beslut
    2016-04-07
  • Dokument & lagar

    Trossamfund

    Betänkande 2015/16:KU12

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om trossamfund. Motionerna handlade om Svenska kyrkans ställning och fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan.

    Riksdagen anser inte att det finns skäl att ta initiativ till en ändring i relationen mellan staten och Svenska kyrkan eller att förorda att lagregleringen om församlingstillhörighet ändras.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 18 minuter
    Justering
    2016-03-15
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-04-06
  • Dokument & lagar

    Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

    Utlåtande 2015/16:KU11

    Riksdagen har behandlat två årsrapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet och proportionalitet samt om förhållandet mellan de nationella parlamenten och kommissionen. Politisk dialog mellan EU-kommissionen och Sverige sker genom regeringen. Det är bara vid subsidiaritetsprövningar som riksdagen kan kommunicera direkt med kommissionen. Konstitutionsutskottet betonade därför att det är viktigt att de nationella parlament som inte kan delta i den politiska dialogen inte missgynnas.

    Konstitutionsutskottet konstaterade att det saknades motiveringar utifrån subsidiaritetsprincipen i 15 procent av EU-kommissionens förslag under 2014. Enligt utskottet är det en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess. Utskottet framhöll att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar görs innan förhandlingar om förslag påbörjas, annars kan prövningarna förlora i betydelse. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt, antingen i medlemslandet eller på EU-nivå.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 22 minuter
    Justering
    2016-03-17
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-04-06
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

    Betänkande 2015/16:KU4

    Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen tycker att de är bra men vill se fler åtgärder. Riksdagen tillkännager därför följande till regeringen:

    • Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som förespråkar våldsbejakande ideologi, eller som har begått grova brott utomlands.
    • Kommuner behöver metoder för att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
    • I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap för att rekrytera till extremistiska organisationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap.
    • Skolhuvudmännens ansvar för att motverka radikalisering kan behöva förtydligas. Det gäller även för andra som arbetar med barn och unga.
    • Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Forum för levande historia skulle förslagsvis kunna genomföra detta.
    • Organisationer och samfund som vill motverka radikalisering bör stärkas och stödjas.
    • Den nationella samordnarens arbete behöver tas till vara och arbetet mot våldsbejakande extremism behöver utvecklas kontinuerligt.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 64 minuter
    Justering
    2016-01-26
    Bordläggning
    2016-02-02
    Debatt
    2016-02-03
    Beslut
    2016-02-03
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt

    Utlåtande 2015/16:KU27

    Riksdagen anser att ett förslag från Europaparlamentet om regler för medlemsländernas EU-val strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt utifrån att beslutet också ska vara effektivt och ändamålsenligt. Europaparlamentet har flera förslag om hur valet av ledamöter till parlamentet ska gå till. Riksdagens konstitutionsutskott, KU, anser att vissa av dessa inte är beslut som ska tas på EU-nivå. Bland annat ska man inte på EU-nivå reglera partiernas "inre liv", till exempel genom krav på insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater. KU menar också att vissa förslag är svåra att förena med den svenska tryck- och yttrandefriheten.

    EU-parlamentet har inte heller, enligt KU, följt rutinerna för den information som ska ges till de nationella parlamenten. Det saknas även en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan motivering ska finnas. Riksdagen har därför beslutat lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från EU inte följer subsidiaritetsprincipen.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 24 minuter
    Justering
    2016-02-02
    Bordläggning
    2016-02-02
    Debatt
    2016-02-03
    Beslut
    2016-02-03