Sök

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

32, 105 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-12

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, om att ta fram ett leverenssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om elmarknadsfrågor. Riksdagen röstade då ja till reservation 1. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

41, 99 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

28

Reservationer

32 

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

26, 98 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-30

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra företagsinteckningens förmånsvärde från nuvarande 55 procent till 100 procent. Den som har en företagsinteckning har lånat pengar till företaget och har rätt att få tillbaka inteckningens värde före de fordringsägare som inte har förmånsrätt om företaget går i konkurs. Riksdagen beslutad i juni 2003 att denna rätt ska omfatta 55 procent av inteckningens värde (se 2002/03:LU17 ). Riksdagen vill nu höja den till 100 procent. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2005 om lönefordringar i konkurs.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2006-02-02

Justering

2006-03-07

Debatt

2006-03-22

Beslut

2006-03-23

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast ta initiativ till en översyn av namnlagen. Namnlagen innehåller bestämmelser som inskränker och komplicerar människors val av namn. Det gäller såväl förnamn som mellannamn och efternamn. Personnamnet är en stor del av den personliga identiteten och bör, enligt riksdagen, i högre utsträckning vara möjligt att ändra efter egna önskemål. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 som också handlar om namnfrågor.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-03-01

Debatt

2005-03-17

Beslut

2005-03-23

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om utökade möjligheter att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare. Det saknas i lagstiftningen skydd för småföretagare som ofta kan befinna sig i en underlägsen position i ett mellanhavande med ett större företag. Det var en reservation av fem partier i lagutskottet (m, fp, kd, v, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att ta initiativ till en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller brister i flera avseenden och är svår att tillämpa, särskilt för mindre företag som verkar på en begränsad marknad och för vilka kundlistan ofta är den mest värdefulla tillgången. I detta fall var det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om associationsrättsliga frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 227 minuter

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-03-01

Debatt

2005-03-17

Beslut

2005-03-23

Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

32

Reservationer

23 

Beredning

2004-11-18

Justering

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, på nytt regeringen i uppdrag att omedelbart tillsätta en utredning om kriminalisering av kartellsamarbete. Riksdagen gav regeringen ett sådant uppdrag våren 2002, men regeringen har inte tillsatt någon utredning. (Se även 2001/02:NU16 .)

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2003-05-13

Debatt

2003-05-23

Beslut

2003-05-28

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 21 minuter

Justering

2002-12-05

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,6 miljarder kronor i anslag till regional utjämning och utveckling för 2003. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (1,2 miljarder kronor), IT-infrastruktur (450 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). Vidare begärde riksdagen i ett uttalade till regeringen en minskning och reformering av EG:s framtida regionalpolitik. Detta med anledning av motionsförslag som de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet tillsammans ställt sig bakom.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

39, 115 minuter

Justering

2002-11-28

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen avslog motioner om näringspolitiska frågor, bl.a. om förvaltningen av statens aktier i företag. Vidare lade riksdagen till handlingarna regeringens skrivelse om statliga företag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

25, 1 minuter

Justering

2002-04-16

Debatt

2002-04-26

Beslut

2002-04-26