Sök

Avdelning
Hoppa till filter

27 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, Bostadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

    Utlåtande 2021/22:MJU33

    Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

    Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

    Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

    Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 48 minuter
    Justering
    2022-08-18
    Bordläggning
    2022-09-05
    Debatt
    2022-09-21
    Beslut
    2022-09-21
  • Dokument & lagar

    Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk

    Betänkande 2021/22:SfU28

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

    • utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
    • det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
    • kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
    • förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
    • domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
    • återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

    Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

    Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

    • återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
    • återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
    • den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.
    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    11, 70 minuter
    Justering
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-10
    Debatt
    2022-06-13
    Beslut
    2022-06-14
  • Dokument & lagar

    En ny växtskyddslag

    Betänkande 2021/22:MJU25

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

    Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

    Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

    • utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
    • tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
    • det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
    • godkännandeprocessen för glyfosat
    • Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
    • den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
    • verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    11, 70 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-30
    Debatt
    2022-05-31
    Beslut
    2022-06-01
  • Dokument & lagar

    Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2021/22:SfU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

    Förslaget innebär bland annat att

    • ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
    • kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
    • ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
    • arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
    • Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
    • ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
    • brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    27, 91 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

    Betänkande 2021/22:SfU14

    Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

    EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

    Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

    Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-23
  • Dokument & lagar

    Ändrade regler i utlänningslagen

    Betänkande 2020/21:SfU28

    För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ändringarna innebär bland annat att

    • uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
    • permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
    • det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
    • försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
    • en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

    Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

    Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

    • kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
    • möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
    • ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.
    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    51 
    Anföranden och repliker
    117, 341 minuter
    Justering
    2021-06-17
    Bordläggning
    2021-06-21
    Debatt
    2021-06-22
    Beslut
    2021-06-22
  • Dokument & lagar

    Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019

    Betänkande 2020/21:MJU23

    För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

    Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    24, 95 minuter
    Justering
    2021-06-10
    Bordläggning
    2021-06-18
    Debatt
    2021-06-21
    Beslut
    2021-06-22
  • Dokument & lagar

    Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer

    Betänkande 2020/21:SfU15

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

    Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 74 minuter
    Justering
    2021-03-09
    Bordläggning
    2021-03-16
    Debatt
    2021-03-17
    Beslut
    2021-03-17
  • Dokument & lagar

    Skyddet av värdefull skog

    Betänkande 2018/19:MJU8

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

    Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    29 
    Anföranden och repliker
    16, 90 minuter
    Justering
    2019-02-26
    Bordläggning
    2019-03-05
    Debatt
    2019-03-06
    Beslut
    2019-03-06
  • Dokument & lagar

    Ny djurskyddslag

    Betänkande 2017/18:MJU24

    Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

    Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

    Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

    Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

    Behandlade dokument
    52
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    41, 145 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Betänkande 2017/18:SfU1

    Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

    Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    18, 91 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-13
    Debatt
    2017-12-14
    Beslut
    2017-12-14
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Betänkande 2014/15:SfU2

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

    Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
    • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
    • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

    Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    42, 118 minuter
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-11
    Debatt
    2014-12-12
    Beslut
    2014-12-12
  • Dokument & lagar

    Jakt och viltvård

    Betänkande 2010/11:MJU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.
    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 76 minuter
    Justering
    2011-01-20
    Debatt
    2011-02-09
    Beslut
    2011-02-09
  • Dokument & lagar

    Migration och asylpolitik

    Betänkande 2005/06:SfU10

    Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.
    Behandlade dokument
    67
    Förslagspunkter
    44
    Reservationer
    64 
    Anföranden och repliker
    48, 191 minuter
    Justering
    2006-05-09
    Debatt
    2006-05-17
    Beslut
    2006-05-19
  • Dokument & lagar

    Naturvård

    Betänkande 2005/06:MJU19

    Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.
    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    Justering
    2006-02-23
    Debatt
    2006-03-23
    Beslut
    2006-03-23
  • Dokument & lagar

    Delat barnbidrag vid växelvis boende, m.m.

    Betänkande 2005/06:SfU7

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    38, 84 minuter
    Justering
    2006-02-16
    Debatt
    2006-03-08
    Beslut
    2006-03-08
  • Dokument & lagar

    Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

    Betänkande 2004/05:MJU10

    Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.
    Behandlade dokument
    133
    Förslagspunkter
    66
    Reservationer
    60 
    Anföranden och repliker
    56, 1 minuter
    Justering
    2005-03-22
    Debatt
    2005-04-13
    Beslut
    2005-04-13
  • Dokument & lagar

    Anslag inom socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)

    Betänkande 2004/05:SFU1

    Riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Regeringen har tillsatt en ensamutredare som ska se över socialförsäkringarna. Utredaren ska vara klar senast hösten 2006. Tanken var att regeringen därefter skulle tillsätta en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. Riksdagen vill att regeringen redan nu tillsätter en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna.
    Behandlade dokument
    157
    Förslagspunkter
    83
    Reservationer
    81 
    Anföranden och repliker
    116, 316 minuter
    Justering
    2004-11-25
    Debatt
    2004-12-08
    Beslut
    2004-12-09
  • Dokument & lagar

    En svensk strategi för hållbar utveckling -ekonomisk, social och miljömässig

    Betänkande 2004/05:MJU3

    Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.
    Behandlade dokument
    85
    Förslagspunkter
    81
    Reservationer
    106 
    Anföranden och repliker
    47, 125 minuter
    Beredning
    2004-09-16
    Justering
    2004-10-28
    Debatt
    2004-11-17
    Beslut
    2004-11-17
  • Dokument & lagar

    Särskilda regler under en övergångsperiod förarbetstagare från EU:s nya medlemsstater

    Betänkande 2003/04:SFU15

    Riksdagen sade nej till regeringens övergångsregler. Beslutet innebär att inga särskilda övergångsregler ska gälla för arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Riksdagen beslutade också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om möjligheter att bevaka att kollektivavtal följs även på arbetsplatser med oorganiserade arbetstagare.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    64, 78 minuter
    Justering
    2004-04-20
    Debatt
    2004-04-28
    Beslut
    2004-04-28