Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
• Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
• Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

20

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 45 minuter

Justering

2017-11-21

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.

Behandlade dokument

92

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

35, 127 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över relationen mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna så att en långsiktigt hållbar utveckling kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de fria grupperna att genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt, eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Det är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på frågan om hur pensionerna för de fria grupperna ska säkerställas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (kd) som de fyra borgerliga partierna ställt sig bakom. Riksdagen sade också nej till motioner om teater, dans och musik. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

23

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2004-03-02

Debatt

2004-04-28

Beslut

2004-04-29

Folkrörelser tillåts fr.o.m. den 1 augusti 2002 ordna lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande. Lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen genom särskilda regler för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. För att få ordna lotterier över bl.a. Internet kommer det att krävas tillstånd från Lotteriinspektionen. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, tre tillkännagivande till regeringen: A-lotteriernas nuvarande tillstånd för testförsäljning av lotterier över Internet bör upphöra när deras tillstånd går ut den 30 juni 2002. Därmed kan alla folkrörelser på lika villkor söka tillstånd när lagändringarna träder i kraft. A-lotterierna har sedan 1998 haft regeringens tillstånd att anordna testförsäljning av lotterier över Internet. Ingen annan folkrörelse har givits den möjligheten. Det har gjort att regeringen inte fått en bredare erfarenhet som grund för förslagen om generella regler i lotterilagen. Dessutom har A-lotterierna fått konkurrensfördelar i förhållande till andra folkrörelser. I det andra tillkännagivandet föreslås ökade medel för att motverka och behandla spelmissbruk. I det tredje tillkännagivandet uttalar riksdagen att det inte är rimligt att införa en bestämmelse om krav på folkbokföring i Sverige för lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Beredning

2002-05-16

Justering

2002-05-23

Debatt

2002-06-10

Beslut

2002-06-11