Dokument & lagar (16 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UbU27 (pdf, 1314 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samling för skolan

Betänkande 2015/16:TU19

Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:TU19 (pdf, 2404 kB) Webb-tv debatt om förslag: It-politiska frågor

Betänkande 2012/13:UbU6

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 22
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-10 Beslut: 2013-04-10

Betänkande 2012/13:UbU6 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2010/11:TU1

Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Beredning: 2010-11-16 Justering: 2010-12-07 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:TU1 (pdf, 519 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2005/06:UbU14

Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.

Förslagspunkter: 107 Reservationer: 113
Justering: 2006-04-20 Debatt: 2006-05-05 Beslut: 2006-05-10

Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2005/06:UbU13

Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 25
Justering: 2006-04-20 Debatt: 2006-05-05 Beslut: 2006-05-10

Betänkande 2005/06:UbU13 (pdf, 1269 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fristående skolor m.m.

Betänkande 2005/06:TU12

Riksdagen sade nej till motionsförslag om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlade bland annat om säkerhet och miljöskydd i Östersjöområdet, M/S Estonias förlisning, rationaliseringar inom Sjöfartsverket, hamntjänster och nödhamnar. De borgerliga partierna och Miljöpartiet hade föreslagit ett antal åtgärder för bättre säkerhet och miljöskydd i Östersjöområdet, bland annat att ett system med miljölotsar skulle upprättas i Östersjön och att ett så kallat Östersjökörkort skulle införas. Riksdagen ansåg att åtgärderna inte skulle öka skyddet för Östersjöns miljö och sade nej till förslagen. Därmed sade riksdagen ja till en reservation från Socialdemokraterna. Riksdagen hänvisade bland annat till att regeringen är aktiv på området och att så kallade PSSA-åtgärder ska utvärderas och utvecklas vidare. PSSA står för Particularly Sensitive Sea Area, det vill säga särskilt känsligt havsområde.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 12
Justering: 2006-04-06 Debatt: 2006-04-27 Beslut: 2006-04-27

Betänkande 2005/06:TU12 (pdf, 356 kB)

Betänkande 2005/06:UbU3

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en tydligare och internationellt jämförbar examensstruktur. Samtidigt beslutade riksdagen, på förslag av ett enigt utbildningsutskott, att förändra flera utbildningar. Civilingenjörs- och arkitektutbildningarna förlängs en termin till fem år och civilekonomexamen blir en yrkesexamen om 160 poäng. Riksdagen röstade mot regeringens förslag på flera punkter. Bland annat beslutade man att behålla dagens krav på fördjupning om 60 poäng i en kandidatexamen och 80 poäng i en magisterexamen. Riksdagen stoppade förslaget att studenter med den nya masterexamen ska kunna tillgodoräkna sig ett års studier om de går vidare till forskarutbildningen. Gemensamma reservationer från de borgerliga och mp låg till grund för de besluten. Riksdagen sade även nej till regeringens förslag att slopa urvalsgruppen för sökande med resultat på högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en lösning på frågan om hur lärarexamen ska placeras in i det nya examenssystemet.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 27
Justering: 2006-02-09 Debatt: 2006-02-22 Beslut: 2006-02-23

Betänkande 2005/06:UbU3 (pdf, 2659 kB)

Betänkande 2005/06:UbU5

CSN ska handlägga alla kompletta ansökningar och bevilja studiestöd inom tre veckor från den dag ansökan kommer in till myndigheten. Uppfyller CSN inte detta ska studenten slippa handläggningsavgifter och även ha rätt till ekonomisk ersättning. När det gäller utlandsstudier får CSN inte ställa krav som gör att studiestödet inte kan betalas ut förrän studenten redan börjat studierna utomlands. Riksdagen uppmanar också regeringen att snarast tillsätta en ny studiesocial utredning. Utredningen ska kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem - bostadsbidraget, socialförsäkringssystemet, socialbidraget och arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom måste situationen för studenter med barn och studenthälsovården uppmärksammas. Utredningen ska innehålla förslag på förändringar och förbättringar. Besluten bygger på reservationer från fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om studiestöd från allmänna motionstiden 2005.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 20
Justering: 2006-01-26 Debatt: 2006-02-08 Beslut: 2006-02-08

Betänkande 2005/06:UbU5 (pdf, 332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestödsfrågor

Betänkande 2004/05:UBU8

Riksdagen har beslutat att införa ett sista datum för när Skolverket måste lämna besked till dem som ansökt om att få starta friskola. Riksdagen anser att de sökande ska få besked från Skolverket i så pass god tid att de hinner söka till nästa ansökningsomgång eller hinna överklaga beslutet om de får ett avslag. De som får tillstånd att starta friskola bör få besked så att de hinner förbereda skolstarten inför kommande hösttermin. Beslutet bygger på en fempartireservation (m, fp, kd, c och mp). De borgerliga partierna och Miljöpartiet fick också stöd för en reservation om lika villkor för friskolor och kommunala skolor när riksdagen röstade i kammaren. Reservationerna lämnades in i samband med utbildningsutskottets behandling av motioner från allmänna motionstiden om friskolor. Riksdagen sade nej till övriga motioner om friskolor.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 23
Justering: 2005-03-10 Debatt: 2005-04-13 Beslut: 2005-04-20

Betänkande 2004/05:UBU8 (doc, 187 kB)

Betänkande 2004/05:UBU4

Riksdagen har beslutat att kunskaper om mobbning och konflikthantering ska tas upp i examensordningen som ett av målen för lärarexamen. Beslutet grundar sig på en reservation från fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c och mp). Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om lärare och lärarutbildning.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 31
Justering: 2005-02-17 Debatt: 2005-03-02 Beslut: 2005-03-09

Betänkande 2004/05:UBU4 (doc, 197 kB)

Betänkande 2004/05:UBU3

Riksdagen gav regeringen möjlighet att sätta upp regler för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen kommer att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om vilka särskilda villkor som ska gälla för det nya statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan (se 2004/05:UbU1). Bidraget ska fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. För att få del av bidraget ska en kommun använda bidraget så att personaltätheten i förskolan ökar jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren 2003 och 2004. Riksdagen uppmanade regeringen att verkställa riksdagens tidigare beslut om mångfald och valfrihet i barnomsorgen (se 2002/03:UbU19 ). Ställningstagandet gjordes med anledning av en gemensam reservation av m, fp, kd, c och mp.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 48
Justering: 2004-11-30 Debatt: 2004-12-13 Beslut: 2004-12-15

Betänkande 2004/05:UBU3 (doc, 426 kB)

Betänkande 2003/04:UBU12

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om utbildning på entreprenad. Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt både i grundskolan och i gymnasieskolan. Förutom att skolor på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen skulle det också möjliggöra för personalen att ta över och driva sin skola på entreprenad. Riksdagen sade också nej till motioner om allmänna skolfrågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat skolplikt, utbildningsvillkoren i skolan och skolans organisation, uppföljning av elevens utveckling, elevinflytande, skolans arbetsmiljö samt elevhälsa. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.

Förslagspunkter: 52 Reservationer: 68
Justering: 2004-04-01 Debatt: 2004-04-21 Beslut: 2004-04-22

Betänkande 2003/04:UBU12 (doc, 330 kB)

Betänkande 2002/03:UBU15

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen med följande innebörd: Uppföljning och utvärdering av fristående skolor ska utföras av Skolverket, men fristående skolor ska alltid erbjudas att delta i kommunens uppföljningar och utvärderingar. Kommunerna ska inte kontrollera de fristående skolorna. Uttalandet gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 19
Justering: 2003-05-15 Debatt: 2003-05-28 Beslut: 2003-06-03

Betänkande 2002/03:UBU15 (pdf, 256 kB)

Betänkande 2002/03:UBU19

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om mångfald inom barnomsorgen. Det är viktigt med mångfald och valfrihet inom barnomsorgen, och föräldrar ska ha rätt att fritt välja barnomsorg. Barnomsorgen ska vara väl utbyggd, med olika alternativ i både kommunal, privat och kooperativ regi. Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om förskolan.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 22
Justering: 2003-04-29 Debatt: 2003-05-07 Beslut: 2003-05-07

Betänkande 2002/03:UBU19 (doc, 78 kB)

Betänkande 2001/02:TU2

Riksdagen godkände regeringens förslag om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Kommuner eller regioner som med en betydande majoritet beslutar att införa s.k. trängselavgifter för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem ska kunna begära att regeringen behandlar deras önskemål. Det transportpolitiska delmålet om hög transportkvalitet för näringslivet utvidgas till att omfatta medborgarna. Ett nytt delmål om ett jämställt transportsystem - som svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov - införs. Totalt 364 miljarder kronor satsas på att utveckla och bevara Sveriges infrastruktur under 2004-2015. 12 miljarder kronor ska användas till ökade åtgärder i infrastrukturen under 2002-2004, bl.a. investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar. Banverket får möjlighet att fortsätta planeringen av järnvägstunneln genom Hallandsås. Regeringen får besluta om en låneram om högst 10,4 miljarder kronor för Botniabanans första och andra utbyggnadsetapp. Regeringen bemyndigas att godkänna att Banverket ensamt ska ansvara för genomförandet av Citytunneln i Malmö. På så vis ska kostnadskontrollen förbättras. Banverkets andel av Citytunnelns totala finansiering ska finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar. Ett nytt bidrag på 4,5 miljarder kronor införs för investeringar i regionaltåg. En nationell strategi ska tas fram för hur transportsystemet ska kunna bli tillgänglig för funktionshindrade till år 2010.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 23
Beredning: 2001-10-25 Justering: 2001-11-27 Debatt: 2001-12-13 Beslut: 2001-12-14

Betänkande 2001/02:TU2 (doc, 921 kB)