Sök

Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet.

Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits.

Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har tagit del av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredo-visning för 2022 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredo-visningen.

Enligt Riksrevisionen har stiftelsen upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen och man anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltnings-berättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret 2022. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning av Skolverkets uppdrag att tillhandahålla statistik på skolområdet och konstaterar att regeringen instämmer i huvudsak med de iakttagelser och analyser som gjorts. I enlighet med Riksrevisionens rekommendationer kommer regeringen bland annat mer aktivt följa upp att Skolverket uppfyller sitt ansvar som statistikansvarig myndighet.

Därmed lade riksdagen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat.

Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.

I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

48, 123 minuter

Justering

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

68, 179 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023).

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att

• det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen
• ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet
• hantverksprogrammet upphör som nationellt program
• frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program
• två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 59 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Det nationella professionsprogrammet kommer att bestå av två bärande delar. Dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.

Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, men även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer.

Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har granskat en strategi från Europeiska kommissionen om hur drönare kommer användas i EU 2030.

Strategin innehåller en vision för hur drönarsektorn i EU kommer se ut 2030 och 19 åtgärder för att förverkliga visionen. Bland annat behöver kapaciteten i luftrummet utvecklas och den samhälleliga acceptansen för drönare öka, enligt Europeiska kommissionen.

Riksdagen ställer sig i huvudsak positivt till visionen och anser att drönare kan komma att spela en betydelsefull roll i Sverige och EU. Riksdagen menar att det fortsatta arbetet särskilt bör fokusera på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällelig acceptans. Riksdagen menar också att man måste ta hänsyn till ländernas särskilda förhållanden och förutsättningar när gemensamma EU-regler utformas. Exempelvis när det gäller det svenska luftrummet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utlåtandet kommer att delges både Sveriges regering och EU:s institutioner.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

20

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

44, 129 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

18

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

48, 130 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg.

Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

18

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

48, 152 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.

Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

18, 73 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

19

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 125 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk.

Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

16

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

37, 125 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet.

Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som rör nya regler för mottagande av avfall från fartyg. Dessa lagändringar krävs för att genomföra EU:s mottagningsdirektiv från 2019. Det innebär bland annat att hamnar ska ha en godkänd plan för att kunna ta emot och hantera avfall från fartyg. Syftet med dessa mottagningsanordningar är att minska risken att avfall släpps ut till havs.

När det gäller fritidsbåtshamnar är det kommunerna som ska godkänna planen för avfallshantering och ansvara för tillsynen. Transportstyrelsen kommer fortsatt att ansvara för de större handels- och industrihamnarna. För att möta kostnader för driften av mottagningsanordningarna kommer hamnarna kunna ta ut en avgift som står i proportion till mängden avfall som lämnas av fartygen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29