Sök

Utrikesutskottet anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Utskottet håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer utskottet fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.

Med detta anser utskottet att riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-04-25

EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort.

Trafikutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Utskottet anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar.

Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att riksdagen ska lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering.

Utskottet hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

18

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

55, 139 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-24

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

26

Reservationer

51 

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

49, 149 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.

Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om Mellanöstern och Nordafrika som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagens bedömningar och ställningstaganden baseras på den aktuella situationen i regionerna samt på den information finns tillgänglig för närvarande.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

61, 160 minuter

Justering

2024-03-14

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar.

Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp.

Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar.

Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

31, 103 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Behandlade dokument

2

Beredning

2024-05-02

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-05-02

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Behandlade dokument

8

Beredning

2024-05-07

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

21

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

I en skrivelse beskriver regeringen förberedelserna, genomförandet och resultaten av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det var under första halvåret av 2023 som Sverige var ordförande i EU:s ministerråd.

Riksdagen konstaterar att samarbetet mellan regeringen och riksdagens partier samt utskotten och EU-nämnden har fungerat under förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet.

Bland annat har samarbetet gjort det möjligt för regeringen som rådsordförande att ha viss flexibilitet i förhållande till svenska ståndpunkter. Detta i syfte att främja överenskommelser i ministerrådet.

Riksdagen uppmärksammar också riksdagens del av ordförandeskapet, den så kallade parlamentariska dimensionen. Bland annat genomförde riksdagen tio konferenser för de övriga nationella parlamenten inom EU samt Europaparlamentet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

21, 62 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-03-12

Debatt

2024-03-14

Beslut

2024-03-14

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Regeringen har föreslagit en ändring som gäller den EU-gemensamma digitala ingång där privatpersoner och företag kan hitta information och tjänster som tillhandahålls av myndigheter i de olika EU-länderna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att regeringen inte längre ska bestämma vilka som ska vara så kallade behöriga myndigheter enligt EU-förordningen utan att varje myndighet och enskilt organ själv ska identifiera sig som behörig myndighet.

Lagändringen blir i form av kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningen om en gemensam digital ingång, och ska börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2024-02-06

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2024-02-06

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Behandlade dokument

194

Beredning

2024-05-07

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18