Sök

Riksdagen gav Riksbankens direktion och riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020. Resultat- och balansräkningen fastställdes enligt Riksbankens förslag.

Tillgångsförvaltningen 2020 präglades av åtgärder för att mildra coronapandemins effekter på svensk ekonomi. Riksbanken redovisade en förlust på 4,3 miljarder kronor. Resultatet disponeras så att 13,3 miljarder kronor tas ur Riksbankens dispositionsfond, 2,3 miljarder kronor avsätts till Riksbankens resultatutjämningsfond och 6,8 miljarder kronor betalas in till statskassan. Pengarna ska levereras senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-04-20

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder:

• Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat.
• Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
• Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

• Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
• Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
• Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 69 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. De ändrade reglerna ska gälla från den 1 januari 2021. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna ministerrådets beslut för att det ska börja gälla.

EU:s egna medel är de inkomster som EU har och som framför allt består av avgifter från medlemsländerna. Beslutet om systemet för egna medel är en del av EU:s så kallade långtidsbudget för åren 2021-2027. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin.

Regeringen uppskattar att den svenska avgiften till EU under åren 2021-2027 kommer att uppgå till ungefär samma andel av bruttonationalinkomsten, BNI, som under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2021-03-16

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att:

• Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
• Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras.
• Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag.
• Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
• I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar.

Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att befintliga lagar för offentlig upphandling är tillräckliga och att arbete redan pågår på många områden.

Motionerna handlar exempelvis om hur reglerna för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier och djurskydd.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

5, 39 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisar till nyligen fattade beslut, befintlig lagstiftning, pågående utredningar och det arbete som redan bedrivs på många områden.

Motionerna handlar om det kommunala utjämningssystemet, kommunala tillsynsavgifter, redovisning av skattepengar, vinster i välfärden, försäljning av välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag, villkor för att bedriva välfärdsverksamhet, kommunsektorns uppdrag och nationell samling av framgångsprojekt.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 47 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it inom den statliga förvaltningen. Ett annat område är staten som arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp samt att myndigheterna i stor utsträckning själva bestämmer hur verksamheten ska organiseras.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2019 och 2020. Verksamheten har i hög grad präglats av Covid-19-pandemins konsekvenser, som har lett till en kraftig ökning av institutionernas finansiella insatser under det senaste året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa vidare nej till ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om det amorteringskrav som finns på bostadslån och andra frågor om så kallad makrotillsyn och hushållens skuldsättning. Riksdagen hänvisade till att regeringen redan har gett Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskravet, bolånetaket och andra makrotillsynsåtgärder. Andra förslag som tas upp i motionerna rör till exempel konkurrens på bank- och finansmarknaden, betaltjänster samt penningtvätt.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Företag som ger ut aktier på en reglerad marknad, så kallade emittenter, som har sitt säte i Sverige ska enligt EU-regler upprätta års- och koncernredovisningar i ett enhetligt elektroniskt format (Esef-format) för räkenskapsår som inleds 1 januari 2020 eller senare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet skjuts upp ett år och istället ska gälla räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare.

Sverige utnyttjar därmed möjligheten i EU:s så kallade öppenhetsdirektiv att skjuta upp kravet ett år. Öppenhetsdirektivet innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper.

Lagändringen börjar gälla den 15 mars 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• 3 miljarder kronor under 2021 ska gå till ett nytt tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag i framför allt detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Stödet utformas som en tillfällig kompensation till hyresvärdar som kommer överens med hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran.
• Statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med den 30 april 2021. Utgifterna i statens budget ökar med 2,5 miljarder kronor 2021 med anledning av detta.
• Möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs till och med den 30 april 2021.
• Omsättningsstödet för egenföretagare, som fått minskad omsättning på grund av pandemin, förlängs till att omfatta perioden januari-februari 2021. Utgifterna i statens budget 2021 ökar med 2,1 miljarder kronor med anledning av detta.
• Det ekonomiska stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, förlängs med perioden januari-februari 2021.
• 1,4 miljarder kronor i statens budget under 2021 ska gå till att medfinansiera regionernas användning av antigentester, så kallade snabbtester, för att påvisa pågående covid-19-infektion.
• Mer pengar under 2021 ska gå till olika stöd till kultur och idrott, medel för olika myndigheters tillsyn enligt den tillfälliga pandemilagen covid-19-lagen och förlängt slopat fribelopp för studiemedel.

Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom finansmarknadsområdet.

Bestämmelser om hållbarhetsinformation ersätts av EU-regler, Sjunde AP-fonden ska fortsätta lämna hållbarhetsinformation och försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska också omfattas av EU-reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar, enligt de nya reglerna.

Lagändringarna görs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Ändringarna börjar gälla den 10 mars 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 27 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för 2021 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 18,6 miljarder kronor, framför allt genom förstärkta ekonomiska stöd till företag. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med 8,7 miljarder kronor under 2021. Kortittsarbete innebär att företag minskar personalens arbetstid genom permittering.
• Företag ska kunna få fortsatt och förstärkt ekonomiskt stöd vid korttidsarbete från och med december 2020 till och med juni 2021. Stödet förstärks under januari, februari och mars genom att staten tar 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen och att företag kan minska arbetstiden med upp till 80 procent för sina anställda.
• 5 miljarder kronor går till ett utökat omställningsstöd till företag för perioden januari-februari 2021.
• 4,2 miljarder kronor 2021 går till ett nytt nedstängningsstöd. Det är ett förstärkt omställningsstöd för företag som måste stänga sin verksamhet om regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter med utgångspunkt i den tillfälliga pandemilagen, Covid-19-lagen.
• Arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år sänks under perioden januari 2021 till mars 2023. Sänkningen var planerad att gälla från och med april 2021 men tidigareläggs eftersom många av de branscher där unga jobbar drabbats hårt under pandemin.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 18,6 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 1,4 miljarder kronor 2021, till följd av den tidigarelagda sänkta arbetsgivaravgiften för unga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2021-02-02

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av coronavirusets fortsatta spridning. Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat omfattar följande åtgärder:

• Cirka 10 miljarder kronor avsätts till vaccinering, testning och smittspårning.
• Företag som ansökt om anstånd med att betala in skatt, det vill säga att skjuta upp skatteinbetalningar, ska kunna förlänga anståndstiden med upp till ett år.
• Undantaget från den så kallade femårsregeln ska fortsätta gälla. Det betyder att företag kan läggas vilande vid fler tillfällen och att det därmed blir lättare för företagare att söka a-kassa.
• Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och omställningsstödet till företagare ska omfatta även perioden augusti-december 2020.
• Även handelsbolag, inklusive kommanditbolag, kan få ekonomiskt stöd.

Åtgärderna innebär att statens utgifter 2021 ökar med 30,8 miljarder kronor 2021. Statens inkomster minskar med 15,2 miljarder kronor, främst till följd av förslaget att företag kan få förlängt anstånd med betalningen av skatt.

Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om sänkt ränta vid anstånd med skatteinbetalning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Som en följd av coronapandemin beslutade riksdagen under 2020 om flera krisstöd för att rädda jobb och för att sunda företag ska kunna övervintra pandemin. Nu anser riksdagen att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Riksdagen riktade därför två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda.
• Regeringen bör så fort som möjligt åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna föregående år. Reglerna bör ses över så att omsättningsstöd kan beviljas också för enskilda näringsidkare som fått arbetslöshetsersättning.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ. Det betyder att utskottet har lagt fram förslagen på eget initiativ och att de inte kommer från regeringsförslag eller motioner.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Den 17 december 2020 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2021. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17