Sök
44 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, 2017/18, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2017/18:MJU17
Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde
- säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
- se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
- säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
- se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 45, 150 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-12
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2017/18:MJU19
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.
När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 63 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-12
- Dokument & lagar
Åsnens nationalpark
Betänkande 2017/18:MJU14
Riksdagen godkände regeringens förslag om att mark- och vattenområden som staten äger inom Alvesta och Tingsryds kommuner i Småland förklaras som Åsnens nationalpark. Åsnens nationalpark blir Sveriges 30:e nationalpark.
Syftet med att Åsnenområdet i Småland blir nationalpark är att bevara ett representativt, variationsrikt och biologiskt värdefullt sydsvenskt skogs- och sjölandskap där växt- och djurlivet i stor utsträckning är orört.
Riksdagen godkände också att Sånfjällets nationalpark ska heta Sonfjällets nationalpark och att Trestickla nationalpark ska heta Tresticklans nationalpark.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-13
- Debatt
- 2018-03-14
- Beslut
- 2018-03-14
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2017/18:MJU13
Regeringen borde se över regelverket som reglerar vattenbruk och arbeta för ett effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att se över båda områdena.
Anledningen till det är bland annat att riksdagen anser att det svenska vattenbruket har en stor utvecklingspotential som bör tas tillvara i större utsträckning. Ett vattenbruk är odling av bland annat fisk, kräftdjur och alger. När det gäller uppföljning inom fiskeområdet tycker riksdagen att det finns brister i det nuvarande systemet och att det krävs mer effektiva åtgärder för att kunna förvalta fiskbestånden på bästa sätt.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 21
- Justering
- 2018-03-01
- Bordläggning
- 2018-03-13
- Debatt
- 2018-03-14
- Beslut
- 2018-03-14
- Dokument & lagar
Naturvård och områdesskydd
Betänkande 2017/18:MJU9
Riksdagen sa nej till motionsförslag om naturvård och områdesskydd. Anledningen är bland annat att vissa satsningar redan är genomförda och att det pågår vissa arbeten på området. Motionerna handlar till exempel om frågor om naturreservat och nationalparker, strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen, skötsel och finansiering av leder samt allemansrätt.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 36, 118 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2017/18:AU7
Etableringsersättningen för nyanlända borde sänkas i större omfattning för den som utan giltiga skäl inte deltar i insatser i etableringsprogrammet, till exempel i svenskundervisning och samhällsorientering.
I dag kan den som är nyanländ i Sverige och som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsprogram få etableringsersättning från Försäkringskassan. Personer som är inskrivna i programmet kan vid behov varnas eller stängas av från sin ersättning. Men kopplingen mellan deltagandet i programmet och rätten att få ersättning borde tydliggöras mer. Aktivitetskravet borde öka och etableringsersättningen sänkas i större omfattning för personer som utan giltiga skäl inte deltar i etableringsinsatserna. Riksdagen uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att öka aktivitetskravet i etableringsersättningen.
Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området integration från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 27, 91 minuter
- Justering
- 2018-03-01
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Arbetsmiljö och arbetstid
Betänkande 2017/18:AU8
Regeringen borde se till att Arbetsmiljöverket får bättre rutiner för att ta emot tips och anmälningar. Det anser riksdagen och uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen tycker också att det borde bli lättare för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Regeringens arbetsmiljöstrategi bör därför i större utsträckning innehålla initiativ som underlättar ett sådant arbete. Riksdagen riktade därför ytterligare ett tillkännagivande till regeringen med denna uppmaning.
Riksdagen sa också nej till de övriga motionsförslagen om arbetsmiljö och arbetstid som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 81 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-07
- Debatt
- 2018-03-08
- Beslut
- 2018-03-14
- Dokument & lagar
Kemikaliepolitik
Betänkande 2017/18:MJU12
Riksdagen sa nej till 81 motioner från allmänna motionstiden 2017 om kemikalier. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de frågor som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om miljökrav vid offentlig upphandling, miljösanktionsavgifter och begränsningar av och förbud mot olika farliga ämnen.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 10, 46 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-28
- Debatt
- 2018-03-01
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Vattenvård
Betänkande 2017/18:MJU11
Regeringen borde arbeta för att underlätta utvecklingen av avancerad vattenrening. Syftet med det är att minska andelen skadliga läkemedelsrester som i dag kommer ut i naturen.
I dag pågår det arbete med att utveckla ny teknik för att rena avloppsvatten. Det tycker riksdagen är viktigt och uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att fortsätta med det.
Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 11, 56 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-28
- Debatt
- 2018-03-01
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Biologisk mångfald
Betänkande 2017/18:MJU10
Regeringen borde utvärdera och säkerställa det regionala inflytandet över viltförvaltningen, alltså förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur.
I dag har varje län en regional viltförvaltningsdelegation. Syftet med delegationerna är bland annat att decentralisera viltförvaltningen men det behöver utredas hur viltförvaltningsdelegationerna säkerställer att beslut om viltförvaltning på bästa sätt fattas nära de som berörs. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera detta.
Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området biologisk mångfald från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 36, 118 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens direktivförslag om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen
Utlåtande 2017/18:AU11
EU-kommissionen vill införa nya minimiregler på det arbetsrättsliga området. Men riksdagen anser inte att förslaget i alla delar är sådant som bör beslutas på EU-nivå.
EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till förbättrade arbetsvillkor för arbetstagare och ökad tydlighet på arbetsmarknaden. Riksdagen håller med kommissionen om att frågorna är mycket viktiga men anser att beslut om det här bör fattas av respektive medlemsland och inte på EU-nivå. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle EU-förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Riksdagen tycker alltså att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen kommer därför att skicka sina synpunkter på förslaget till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-03-01
- Dokument & lagar
Genomförande av direktivet om förbättrade villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension
Betänkande 2017/18:AU6
En ny lag ska garantera vissa minimikrav i tjänstepensionen. Det kan till exempel handla om hur många år en anställd måste ha jobbat innan hen har rätt till tjänstepension. Det kan även handla om lägsta ålder för när den anställde har rätt till det.Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget bygger på tvingande EU-regler. Syftet med de gemensamma minimireglerna är att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna.
I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Den föreslagna lagen kommer att ge ett extra skydd för arbetstagare med tjänstepension, både de som har det i dag och de som framöver kommer att få det.
Lagen börjar gälla den 1 juni 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-02-28
- Dokument & lagar
Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension
Betänkande 2017/18:AU5
Nya regler införs i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat ska reglerna för förtroendeuppdrag i arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Förtroendeuppdrag ska behandlas som förvärvsarbete när normalarbetstid och ersättning fastställs.
Reglerna för arbetslöshetsersättning och pension samordnas. Om en person får pension från förvärvsarbete ska arbetslöshetsersättningen minskas med samma belopp som pensionen är på. Rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa förlängs och ska gälla till månadsskiftet före den månad då den som vill bli medlem fyller 65 år.
De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 16 minuter
- Justering
- 2018-02-08
- Bordläggning
- 2018-02-14
- Debatt
- 2018-02-15
- Beslut
- 2018-02-15
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2017/18:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om jakt- och viltvård. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt gällande regler. Motionerna handlar bland annat om stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 95 minuter
- Justering
- 2018-01-23
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2017/18:AU2
74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 47, 207 minuter
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2017-12-12
- Debatt
- 2017-12-13
- Beslut
- 2017-12-13
- Dokument & lagar
Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2017/18:AU4
Riksdagen sa nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.
- Behandlade dokument
- 56
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 18
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2017-12-12
- Debatt
- 2017-12-13
- Beslut
- 2017-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2017/18:MJU1
Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 41, 153 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-11
- Debatt
- 2017-12-12
- Beslut
- 2017-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Betänkande 2017/18:AU1
25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 63, 201 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-08
- Debatt
- 2017-12-11
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2017/18:MJU2
19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 45, 172 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-06
- Debatt
- 2017-12-07
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Genomförande av ändringar i dricksvattendirektivet
Betänkande 2017/18:MJU7
Det ska införas en ny bestämmelse i livsmedelslagen. Bestämmelsen innebär att regeringen får rätt att utfärda föreskrifter om att den som producerar eller levererar dricksvatten måste få faroanalyser, det vill säga riskbedömningar, och förslag till egenkontrollprogram godkända av en kontrollmyndighet. Regeringen kan också välja att lämna över rätten att utfärda sådana föreskrifter till en myndighet.
Den nya bestämmelsen införs som en följd av vissa förändringar i EU:s dricksvattendirektiv.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-11-21
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-30