Dokument & lagar (4 632 träffar)

Betänkande 2013/14:KU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat allmänna helgdagar. Skälet är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om 70-årsminnet av Harry Nordlund, att avskaffa första maj som allmän helgdag, flaggdagar och flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-01-21 Justering: 2014-02-06 Debatt: 2014-02-27 Beslut: 2014-03-05

Betänkande 2013/14:KU13 (pdf, 26 kB)

Betänkande 2013/14:KU12

Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Beredning: 2014-01-14 Justering: 2014-01-23 Debatt: 2014-02-05 Beslut: 2014-02-20

Betänkande 2013/14:KU12 (pdf, 182 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2013/14:KU11

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-12-05 Justering: 2014-01-21 Debatt: 2014-01-29 Beslut: 2014-01-29

Betänkande 2013/14:KU11 (pdf, 56 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2013/14:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.

KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner.

Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.

KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-09-19 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2014-01-22 Beslut: 2014-01-22

Betänkande 2013/14:KU10 (pdf, 18550 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2013/14:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-09-24 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2014-01-22 Beslut: 2014-01-22

Betänkande 2013/14:KU5 (pdf, 882 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2013/14:KU46

Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning. Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig omarbetning av den nu gällande riksdagsordningen. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen i riksdagen tydligare. Den nya riksdagsordningen bygger på förslag som riksdagsstyrelsen och regeringen har lämnat om ändringar i bland annat riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat dels riksdagsstyrelsens framställning med förslag till ny riksdagsordning, dels regeringens proposition En utvecklad budgetprocess som även den innehåller förslag på ändringar i riksdagsordningen. Riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag, innehåller regler om riksdagens arbetsformer.

Beslutet innebär bland annat att det ska stå i riksdagsordningen att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om statens budget. Rambeslutsprocessen är en del av budgetprocessen som innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Reglerna i riksdagsordningen för hur ändringar i statens budget ska beslutas i riksdagen ska också ändras. Ändringar i budgetlagen om uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen görs också.

En redaktionell och språklig modernisering av den gällande lagen görs, efter förslag av riksdagsstyrelsen. Ändringar i regler som bland annat rör kammaren och ledamöternas rätt att lämna så kallade följdmotioner på till exempel en proposition görs också. I huvudsak ställde sig konstitutionsutskottet bakom riksdagsstyrelsens förslag. KU föreslog dock vissa ändringar i riksdagsstyrelsens förslag, främst som en följd av de förslag som regeringen lämnat om förenklingar i budgetprocessen. Därför lämnade utskottet ett eget förslag till ny riksdagsordning.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag till en ny riksdagsordning.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU46 (pdf, 27003 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av riksdagsordningen och En utvecklad budgetprocess

Betänkande 2013/14:KU39

Bestämmelserna om statistiksekretess ändras den 1 augusti 2014. I dag måste statliga utredningar och Statskontoret be regeringen att besluta om sekretess när de gör en statistisk undersökning. Regeringen beslutar oftast om sekretess, men myndigheterna måste vänta in regeringens beslut. I och med lagändringen kommer sekretess att gälla utan att regeringen först behöver besluta om det.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-08 Justering: 2014-04-15 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU39 (pdf, 343 kB)

Betänkande 2013/14:KU38

När regeringen beslutar är huvudregeln att minst fem statsråd ska delta. Men vissa typer av brådskande ärenden om Försvarsmakten får ett statsråd besluta om under statsministerns överinseende. Nu slås förutsättningarna för beslut enligt detta undantag fast i en ny lag. Samtidigt ändras de typer av ärenden som får beslutas enligt undantaget. Till exempel ska beslutsformen inte användas när det gäller reservofficerares och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten. Däremot ska Försvarsmaktens organisering och mobilisering i krig samt totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten kunna beslutas enligt den särskilda beslutsordningen också i framtiden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-04-08 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU38 (pdf, 288 kB)

Betänkande 2013/14:KU37

Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får regionalt utvecklingsansvar från och med 1 januari 2015.

Beslutet innebär också att landstingen i dessa län får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska heta regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Det ska dock fortsatt heta landstingsfullmäktige vid val.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-08 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-09 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:KU37 (pdf, 437 kB)

Betänkande 2013/14:KU36

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens rapport. Utskottet noterar att könsfördelningen är jämn inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer utom i gruppen ordförande med mera. Där är andelen kvinnor 37 procent. Även om en majoritet i den här gruppen fortfarande är män tycker utskottet att det är positivt att andelen kvinnor har ökat jämfört med förra året. Regeringen har också redovisat spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter, statistik som utskottet efterfrågade förra året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-04-08 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU36 (pdf, 186 kB)

Betänkande 2013/14:KU31

Det är viktigt att val genomförs på ett säkert sätt och att så många som möjligt har möjlighet att rösta. Det finns en risk att väljare på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal för att förtidsrösta. Framöver kommer dessa väljare att kunna lämna sina röster till kommunala röstmottagare som kommer hem till dem och tar emot deras röster. Under den tid som förtidsröstningen pågår ska minst en röstningslokal i varje kommun vara öppen varje dag och minst två röstmottagare ska vara närvarande för att ta emot förtidsröster i röstningslokalerna.

För att öka säkerheten ska kommunerna förvara valmaterial från förtidsröstningen avskilt och på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om kuvert, röstkort och adresskort som tagits emot från väljare eller bud. Lokaler som används för röstning ska vara tydligt avgränsade och utformade så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Lokalerna får inte ha anknytning till en viss politisk organisation. Det är också viktigt att alla som arbetar med val har kunskap om vilka regler som gäller. Därför ska bara den som har fått utbildning få bli röstmottagare.

Valnämnden får i undantagsfall avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, det vill säga till torsdagen efter valdagen. På så sätt ska rösträkningen bli säkrare.

De nya reglerna för förvaring av valmaterial börjar gälla den 1 augusti 2014. De andra ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-03 Justering: 2014-04-15 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU31 (pdf, 1568 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad effektivitet, säkerhet och tillgänglighet i valförfarandet

Betänkande 2013/14:KU29

Skyddet mot andra länders underrättelseverksamhet ska stärkas. Bland annat införs ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Brottet omfattar underrättelseverksamhet som har som syfte att samla in information som kan skada Sverige om ett annat land känner till den. Dessutom skärps minimistraffet för flyktingspionage från böter till fängelse.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Beredning: 2014-03-27 Justering: 2014-04-17 Debatt: 2014-05-09 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:KU29 (pdf, 4311 kB)

Betänkande 2013/14:KU32

Konstitutionsutskottet anser inte att finansutskottets förslag om att ändra riksdagens tidigare beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt strider mot riksdagsordningen. Det betyder att riksdagen kan besluta om förslaget (se finansutskottets betänkande 2013/14:FiU16).

KU har granskat förslaget efter att talmannen tidigare sagt nej till att be riksdagen ta ställning till det eftersom han ansåg att förslaget strider mot riksdagsordningen. KU anser inte att det i riksdagsordningen finns något hinder mot att riksdagen fattar ett beslut som innebär att inkomsterna på statens budget skulle avvika från den beräkning av inkomsterna som riksdagen tidigare beslutat. Riksdagsordningen innehåller inte heller någon uttrycklig reglering som skulle begränsa utskottens rätt att lämna förslag genom så kallade utskottsinitiativ som en del av budgetarbetet. Utskottet anser att finansutskottets förslag ligger inom ramen för syftet med den så kallade rambeslutsmodellen för budgetarbetet i riksdagen och för praxis.


Justering: 2013-12-10 Debatt: 2013-12-11 Beslut: 2013-12-11

Betänkande 2013/14:KU32 (pdf, 144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Prövning av fråga om tillämpligheten av 5 kap. 12 § riksdagsordningen i visst fall

Betänkande 2013/14:KU9

I dagsläget har kommuner, om särskilda skäl finns, möjlighet att använda vallokaler och lokaler för förtidsröstning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Den möjligheten ska tas bort. Syftet är att vallokaler ska vara tillgängliga för alla.

Det ska också bli lättare för utländska EU-medborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Dessutom ska även utländska EU-medborgare med diplomatisk immunitet kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Lagändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen godkände regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-11-26 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2013-12-16 Beslut: 2013-12-17

Betänkande 2013/14:KU9 (pdf, 543 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillgänglighet och deltagande i val

Betänkande 2013/14:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, presstödet och hovet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa ändringar görs också när det gäller de prognoser och bedömningar som regeringen ska lämna i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 4
Beredning: 2013-10-15 Justering: 2013-11-26 Debatt: 2013-12-04 Beslut: 2013-12-04

Betänkande 2013/14:KU1 (pdf, 619 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2013/14:KU7

Kommunallagen ändras på en rad punkter från den 1 februari 2014.

  • Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna in en redovisning till fullmäktige som visar att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
  • Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige blir tydligare. Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet.
  • I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 21.
  • Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja den 15 oktober.
  • Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Beredning: 2013-10-22 Justering: 2013-11-12 Debatt: 2013-11-27 Beslut: 2013-11-27

Betänkande 2013/14:KU7 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vital kommunal demokrati

Betänkande 2013/14:KU8

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-10-24 Justering: 2013-11-12 Debatt: 2013-11-21 Beslut: 2013-11-21

Betänkande 2013/14:KU8 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler avdelningar i Lagrådet

Betänkande 2013/14:KU6

Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.

Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.

Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2013-10-17 Justering: 2013-11-07 Debatt: 2013-11-20 Beslut: 2013-11-21

Betänkande 2013/14:KU6 (pdf, 530 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess i det internationella samarbetet

Betänkande 2013/14:KU4

Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2013-10-03 Justering: 2013-11-05 Debatt: 2013-11-14 Beslut: 2013-11-20

Betänkande 2013/14:KU4 (pdf, 249 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters skydd mot korruption m.m.

Betänkande 2013/14:KU2

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2013-06-11 Justering: 2013-10-15 Debatt: 2013-10-23 Beslut: 2013-10-23

Betänkande 2013/14:KU2 (pdf, 203 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur