Sök

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om cirkulär ekonomi från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, nedskräpning och åtgärder för minskat matsvinn.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är framför allt att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2020-04-28

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Spridningen av det nya coronaviruset har lett till minskad försäljning av vinterbensin, med platsbrist i bensindepåerna som resultat. Regeringen vill därför senarelägga årets övergång till sommarbensin så att bensinleverantörerna får längre tid på sig att byta ut sorterna. Syftet är att hindra bensinbrist i landet i sommar eftersom vinterbensin inte får säljas då. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt nuvarande bestämmelse inleds sommarperioden den 1 maj i södra Sverige och den 16 maj i norra Sverige. Beslutet innebär att periodens början tillfälligt senareläggs till 1 juni. Nuvarande bestämmelser ska sedan återinföras efter årsskiftet.

De nya bestämmelserna börjar gälla 1 maj 2020 respektive 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-28

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. De handlar bland annat om kombinationseffekter av kemiska ämnen, mikroplaster i kemiska produkter och bekämpningsmedel.

Anledningen är gällande regler och att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om övergripande miljöfrågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlade bland annat om miljömålssystemet, äganderättsfrågor, tillståndsprövning och miljöfarlig verksamhet samt riktvärden för buller.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om vattenvård. Anledningen är bland annat att utredningar och insatser redan pågår inom området.

Motionerna handlar exempelvis om enskilda avlopp, övergödning, mikroplatser och marint skräp samt vattenförsörjning.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av det svenska vattenbruket och se över reglerna på området för att öka omfattningen av vattenbruk i Sverige. Det anser riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när den behandlade ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om fiskeripolitik. Förutom vattenbruk tar motionerna exempelvis upp frågor som hållbar förvaltning av fiskbestånd, trålfiske, fiskerikontroll och ålförvaltning. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

28, 112 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om djurskydd från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att åtgärder har genomförts.

Motionerna handlar bland annat om antibiotikafrågor, djurskyddskontroll, regler för viss djurhållning, smittskyddsfrågor, offentlig förevisning av djur och djurförsök.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 75 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konkurrenskraft och regelförenkling, odlingslandskapets mångfald, växtbaserade livsmedel, binäringen och försäljning av ägg. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst pågående utredningar och arbeten.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 121 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-12

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 169 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Regeringen har föreslagit att det görs vissa ändringar i svensk miljölagstiftning för att förbättra genomförandet av EU:s avfallsdirektiv. Syftet med direktivet är att skydda miljön och människors hälsa.

Lagändringarna innebär bland annat att det införs en ny bestämmelse om att de verksamheter som har hand om avfall och som har tillstånds- och anmälningsplikt, endast får tillåtas om de uppfyller vissa krav på hur avfall ska hanteras. Ändringarna innebär också vissa förtydliganden av formuleringar relaterat till avfallshantering. Till exempel förtydligas att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-12

Bordläggning

2019-11-20

Debatt

2019-11-21

Beslut

2019-11-27

Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet.

Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2019-10-03

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2019-09-24

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts så att målen för programmet kan nås på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utformningen av landsbygdsprogrammet har bidragit till en struktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen tar fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bland annat för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej övriga motionsförslag kopplat till regeringens skrivelse, samt cirka 100 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om landsbygdspolitiska frågor.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

36

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

26, 84 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om arbetet med miljömålen under den föregående mandatperioden. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. I skrivelsen framkommer det bland annat att regeringen har utvecklat styrningen av myndigheterna och att man har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018 som rör vissa miljöfrågor, bland annat miljötillståndsprocesser. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att införa ett så kallat grönt spår i tillståndsprövningen för företag med flera som vill göra miljöförbättrande åtgärder. Ett sådant grönt spår skulle innebära skyndsammare handläggning och ett mer proaktivt arbete där företag och andra kan få stöd och råd i frågor som rör tillståndsprövning.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken om otillåtna avfallstransporter.

Riksdagen konstaterar att den illegala avfallsexporten påverkar miljön och människors hälsa eftersom de mottagande länderna ofta saknar kapacitet att ta hand om avfallet på ett säkert sätt. Den främsta drivkraften bakom illegala avfallstransporter är stora förtjänster i kombination med låg upptäcktsrisk och låga straff. Det har visat sig vara svårt att tillämpa det nuvarande regelverket, och straffbestämmelserna bör därför ändras så att de går att tillämpa på ett mer ändamålsenligt och effektivt vis.

Lagförslaget innebär bland annat att det för brottet otillåten avfallstransport inte längre ska krävas att en export har skett. Straffansvaret ska omfatta den som med uppsåt eller av oaktsamhet anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från EU till ett land eller territorium utanför EU. Förslaget innebär också att brottet ska anses vara fullbordat på ett tidigare stadium än idag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Bestämmelserna i miljöbalken och lagen om Sveriges ekonomiska zon ändras. Framöver ska miljöbalken tillämpas även när det gäller allvarliga miljöskador i Sveriges ekonomiska zon. Den som ska vidta en åtgärd på en fastighet, byggnad eller anläggning för att avhjälpa en miljöskada enligt miljöbalken ska ha rätt till tillträde till fastigheten, byggnaden eller anläggningen under en viss tid.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Regeringen har föreslagit att kravet på säkerhet för att få tillstånd till geologisk lagring av koldioxid inte längre bara ska gälla avhjälpandet av en miljöskada och andra så kallade återställningsåtgärder. Villkoren för säkerhet ska kunna justeras om den säkerhet som ställts inte längre är tillräcklig eller om den är större än vad som behövs. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva vad som krävs för att en säkerhet vid geologisk lagring av koldioxid ska kunna godtas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-08

Debatt

2019-05-09

Beslut

2019-05-09