Sök

Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Beredning

2009-05-12

Justering

2009-06-09

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

88

Reservationer

63 

Anföranden och repliker

70, 258 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

39

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

39, 149 minuter

Beredning

2009-04-23

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 79 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-11

Beredning

2009-01-15

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 82 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-05-12

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 83 minuter

Beredning

2009-04-16

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 76 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-14

EU:s flygutsläppsdirektiv genomförs i svensk lagstiftning. EU-direktivet innebär att flyg till eller från EU ska omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser. Flygbolagen måste övervaka koldioxidutsläppen för dessa flyg och för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010 och från och med 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas gratis efter ansökan om tilldelning baserat på antalet tonkilometer men också genom auktionering. Flygbolag med begränsad verksamhet inom EU och sportflygningar kommer inte att ingå i handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-14

En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

För att stärka skyddet av naturgrus och våtmarker införs nya, enklare regler för naturgrus- och torvtäkter i miljöbalken. De ska ersätta gällande prövningsregler för täkter. De nya bestämmelserna innebär att en naturgrustäkt inte får komma till stånd om det av tekniska och ekonomiska skäl går att använda ett annat ändamålsenligt material. Bestämmelserna gäller också om naturgruset är viktigt för vattenförsörjningen eller om det utgör en värdefull kultur- eller naturmiljö. Torvtäkter får inte komma till stånd om man avser att ta ut torven i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2009.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-04-21

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-14

Riksdagen beslutade om nya regler för strandskyddet i syfte att anpassa skyddet efter förutsättningar i olika delar av landet. Lagändringen innebär att det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet ökar. Kommunerna kan i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Med åtgärder som främjar landsbygdutvecklingen avses sådana som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden, till exempel turistverksamhet och bostäder för permanent- och fritidsboende. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Reglerna ändras så att det i lagtexten preciseras vad man får beakta som särskilda skäl för att upphäva strandskyddet i samband med detaljplaneläggning eller för att ge en dispens. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

32, 110 minuter

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-04-29

Beslut

2009-04-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om jakt och viltvård. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jakt inom EU, jakttider för vissa fågeljakter, skyddsjakt på småvilt och eftersökningar av trafikskadat vilt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 68 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-29

Beslut

2009-04-29

Det ska blir lättare för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samarbeta om medborgarkontor. På medborgarkontoren kan myndigheterna tillsammans möta de som bor i en kommunen. För att det ska vara möjligt måste myndigheterna sluta ett så kallat samtjänstavtal. I dag måste regeringen godkänna avtalet för att det ska gälla. Det kravet tas nu bort. Det samma gäller kravet på att handläggarna ska anges med namn i avtalet. I dag finns en begränsning av vilka typer av beslut som får fattas i samtjänsten. Den begränsningen tas nu bort. I dag innehåller lagen en begränsning av vilka förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning som får förekomma i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-04-14

Debatt

2009-04-22

Beslut

2009-04-22

En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister vad gäller analyser och uppföljningar inom fiskeripolitikens område för att bättre kunna bedöma olika styrmedel och nå uppsatta mål. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen ska följa upp och genomföra regelbundna analyser för att öka effektiviteten inom fiskeripolitiken. Riksdagen konstaterar att regeringen har gjort åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade för att säkerställa ett hållbart fiske. Riksdagen avslutar ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor. Motionerna handlar bland annat om fritidsfiske, vattenbruk och fiskodling och EU:s fiskeavtal med länder utanför EU. Vissa av motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 100 minuter

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-04-29

Beslut

2009-04-29

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-16

En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister i tvärvillkorskontrollerna av jordbruksstöd från EU. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen bör följa upp hur kontrollerna utförs och tydliggöra ansvar och roller för berörda myndigheter. För att svenska jordbrukare ska få gårdsstöd från EU ska vissa så kallade tvärvillkor vara uppfyllda. Det innebär att jordbrukaren, förutom att sköta jorden, också ska följa lagar inom bland annat miljö, folkhälsa och djurhälsa. Om kontroller visar att jordbrukaren inte följer detta tvärgående regelverk ska avdrag göras på stödet. Riksdagen konstaterade att regeringen och ansvariga myndigheter har tagit till åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade. Riksdagen sa därför nej till förslaget. Riksdagen sa också nej till motioner om jordbruk och landsbygdens utveckling från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tog upp frågor som rör bland annat Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

15, 89 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-02

Beslut

2009-04-15