Sök

Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

58, 221 minuter

Beredning

2009-04-28

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen, som är tänkt att börja gälla den 30 juni. Enligt gällande regler är uppgifter som rör risk- och sårbarhetsanalyser av myndigheters verksamheter under kriser i fredstid sekretessbelagda, liksom uppgifter om myndigheters planering och förberedelser för hanteringen av sådana kriser. Riksdagsbeslutet innebär att även uppgifter om hanteringen av en fredstida kris omfattas. Riksdagen beslutade också att Kustbevakningen ska få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessutom beslutades några mindre redaktionella justeringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2009-04-02

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-20

Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2009-04-16

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Riksdagen har beslutat att tidpunkten för FRA:s signalspaning i kabeltrafik ska skjutas upp två månader. Beslutet innebär att FRA ska få tillgång till trafiken från teleoperatörerna från den 1 december 2009 i stället för den 1 oktober 2009. Anledningen till senareläggningen är regeringens omfattande och noggranna beredning av det förslag till kompletteringar av signalspaningslagen som riksdagen har begärt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 39 minuter

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

52

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

53, 204 minuter

Justering

2009-03-24

Debatt

2009-04-17

Beslut

2009-04-22

Kärntekniklagen och strålskyddslagen ändras när det gäller transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Ändringarna gäller också brott mot uppgiftsskyldigheten när det gäller investeringar inom kärnenergisektorn. De nya reglerna innebär en anpassning till EU-bestämmelser. Studsvikslagen ändras så att Studsviksavgiftens upphörande senareläggs till utgången av 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-04-22

Beslut

2009-04-22

Riksrevisionen har redovisat för riksdagen sina granskningar under åren 2007-2008 av ansvariga myndigheters beredskap för att hantera olika typer av hot mot samhället. Riksrevisionens styrelse har föreslagit med anledning av granskningarna att riksdagen begär att regeringen: ser över dels lagreglerna för sektorslagstiftningen och regeringens befogenheter vid ett nationellt krisläge, dels myndigheternas ansvars- och uppgiftsfördelning för att säkerställa samhällets krishanteringsförmåga återkommande informerar riksdagen om vad regeringen har gjort för att förbättra beredskapen och gör en bedömning av samhällets samlade krisberedskap och förmåga att hantera en omfattande kris. Riksdagen sa nej till förslagen. Skälet är att Riksrevisionens rapport publicerades innan den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades och innan kansliet för krishantering inom Regeringskansliet kommit i gång med sin verksamhet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

1999/2000:T1 Framställning till riksdagen 2008/09:RRS23 Riksrevisionens styrelses framställning angående trygghetssystemen utomlands Sammanfattning Riksrevisionen har granskat om regeringen, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden CSN har säkerställt att utbetalningar och fordringshantering fungerar när personer

Inlämnad

2009-03-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2008/09:SfU11

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen. Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora. Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen. En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-02-24

Debatt

2009-03-19

Beslut

2009-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kärnteknisk säkerhet och strålskydd.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Beredning

2009-01-27

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-03-19

Beslut

2009-03-25

1999/2000:T1 Framställning till riksdagen 2008/09:RRS22 Riksrevisionens styrelses framställning angående skyddet för farligt gods Sammanfattning Riksrevisionen har granskat om regeringen och de ansvariga myndigheterna har skapat tillräckliga förutsättningar för att farligt gods ska skyddas mot antagonistiska hot, t.ex.

Inlämnad

2009-02-24

Förslag

2

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2009/10:FöU9

Riksdagsbeslut

(2 förslag): 2 avslag

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de statliga myndigheterna skapat tillräckliga förutsättningar för att vi ska kunna hantera allvarliga kriser inom dricksvattenförsörjningen. Granskning har visat på brister. Sedan Riksrevisionens granskning publicerades har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildats och startat sin verksamhet. Regeringskansliet har också startat ett arbete med att bland annat se över grundläggande säkerhetskrav, tillsyn och kartläggning av förstärkningsmateriel för att förbättra beredskapen för en kris inom dricksvattenförsörjningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på socialförsäkringsområdet för 2009. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (113,9 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (42,5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (68,5 miljarder kronor).

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

55

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

88, 348 minuter

Beredning

2008-11-13

Justering

2008-11-27

Debatt

2008-12-17

Beslut

2008-12-18

En straffbestämmelse i utlänningslagen justeras den 1 april 2009. Justeringen innebär att straffbestämmelsen även ska gälla för överträdelser av verkställda beslut om utvisning på grund av brott som meddelats före det att utlänningslagen började gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-12-04

Debatt

2008-12-17

Beslut

2008-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2009. Utgiftsområdet får sammanlagt 44,7 miljarder kronor: Försvar får 40,4 miljarder kronor, Samhällets krisberedskap 4,0 miljarder kronor, Strålsäkerhet 0,3 miljarder kronor och Elsäkerhet 0,04 miljarder kronor.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

43, 183 minuter

Beredning

2008-11-18

Justering

2008-12-02

Debatt

2008-12-11

Beslut

2008-12-15

Riksdagen godkände en överenskommelse mellan Sverige och Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete (Occar). Syftet är att Sverige ska kunna genomföra ett försvarsmaterielprojekt om mjukvarudefinierad radio inom ramen för Europeiska försvarsbyrån med Occar som projektledande organisation.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Beredning

2008-11-20

Justering

2008-11-27

Debatt

2008-12-08

Beslut

2008-12-10

Den 1 januari 2009 börjar nya sjukersättningsregler att gälla för den som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, förtidsperson, för juni 2008. Se 2008/09:SfU4 . Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön till dem som omfattas av de nya reglerna. Riksdagen beslutade också, på regeringens förslag, att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 104 minuter

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-12-01

Beslut

2008-12-03

Uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det totala uttaget av avgiftsunderlaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % för arbetsgivaravgifter och 29,71 % för egenavgifter. I dag är socialavgifter och allmän löneavgift nedsatta för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska nu göras kraftfullare och utvidgas till att även omfatta personer yngre än 18 år och personer som har fyllt 25 men inte 26 år. Arbetsgivaravgifterna kommer totalt att uppgå till 15,49 % och egenavgifterna till maximala 15,07 %. Syftet är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Beredning

2008-10-28

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-12-01

Beslut

2008-12-03