Sök

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-10

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-19

Justering

2024-12-10

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-03

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.

EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.

Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.

Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.

Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.

KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.

KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.

Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 67 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Anföranden och repliker

37, 238 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd.

Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.

Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

61, 176 minuter

Justering

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.

Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15