105 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, KU:s särskilda protokoll, utskottsdokument, 2005/06, Bostadsutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:49
DATUM
Torsdagen den 1 juni 2006
TID
08.35-08.55
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av
protokoll
Protokoll
från sammanträdena 9, 16 och 18 maj 2006 justerades. 2
Anmälningar
Kanslichefen
anmälde att följande granskningsärenden inkommit.
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
Riksdagen godkände att bostadsutskottet skjuter upp behandlingen av regeringens redovisning av omstruktureringen av kommunala bostadsföretag till riksmötet 2006/07.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. En ny lag införs om att ägare till byggnader ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att successivt omfattas av reglerna.
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:48
DATUM
Torsdagen den 18 maj 2006
TID
08.00 08.15
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av KU20
Granskningsbetänkande
Utskottet
fortsatte behandlingen av 2005/06:KU20 Granskningsbetänkande
Utskottet
fattade beslut i ärendet. Förslag till
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:47
DATUM
Tisdagen den 16 maj 2006
TID
12.00 13.00
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av
protokoll
Protokoll
från sammanträdet den 11 maj 2006 justerades. 2
Inkommen
granskningsanmälan
Kanslichefen
meddelar att följande granskningsanmälan
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:46
DATUM
Torsdagen den 11 maj 2006
TID
10.25-11.55
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Anmälningar
Kanslichefen
anmälde utsänt förslag till disposition för granskningsbetänkandet. 2
Statsminister Göran Perssons agerande vid tillsättning eller
omförordnande
En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:45
DATUM
Tisdagen den 9 maj 2006
TID
10.50 11.00
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av
protokoll
Protokoll
från sammanträdet den 4 maj 2006 justerades. 2
Sveriges multilaterala bistånd
Granskningsärende 2005/06:41 Sveriges
multilaterala
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:44
DATUM
Torsdagen den 4 maj 2006
TID
09.35-12.00
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av
protokoll
Protokoll
från sammanträdena 19 april, 20 april och 2 maj 2006 justerades. 2
Anmälningar
Kanslichefen
anmälde att svar inkommit från Regeringskansliet
Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2005/06:43
DATUM
Tisdagen den 2 maj 2006
TID
12.20-12.30
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av
protokoll
Protokoll
från sammanträdena 24-25 april och 27 april justerades. 2
Anmälningar
Kanslichefen
anmälde att följande granskningsärende inkommit.
Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.
