416 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens skriftliga samråd, Statens offentliga utredningar, Bostadsutskottet, sorterat efter datum
Reglerna för bostadsbidrag ändras så att familjer där barn får ersättning på grund av kroppsskada eller kränkning får det bättre. Barnens ersättning ska inte längre räknas in i familjens förmögenhet när bostadsbidraget räknas ut. En hög förmögenheten ger lägre bostadsbidrag. Ändringarna gäller för bostadsbidrag som lämnats från den 1 januari 2001.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om byggfrågor. Motionerna handlar om bygglov, tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, tillgängligheten i boendemiljön, buller i byggnader, vissa övriga krav på byggnader samt bostadsanpassningsbidrag.
Riksdagen godkände regeringens förslag om 9,5 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2003. De största anslagen går till bostadsbidrag, länsstyrelserna och räntebidrag. Riksdagen beslutade också, på förslag av bostadsutskottet, att de särskilda regler för att beräkna studerandes bostadsbidrag som gällt sedan andra halvåret 2001 ska gälla även under 2003. Reglerna går ut på att endast 80 % av studiebidraget ska ingå i den bostadsbidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag. Avsikten med reglerna är att de förändringar som gjordes i studiemedelssystemet den 1 juli 2001 inte ska medföra att studerande får minskade bostadsbidrag. Reglerna ska gälla i väntan på en mer permanent lösning.
Riksdagen beslutade om ett antal bostadsrättsfrågor. Reglerna för att göra hyreslägenheter till bostadsrätter skärps för att säkra de boendes intressen. En hyresgäst måste vara folkbokförd på fastigheten för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett beslut om ombildning till bostadsrätt. Intygsgivare som ska granska bl.a. nya bostadsrättsföreningars ekonomiska planer ska inte få ha någon koppling till det projekt som intyget gäller. Det ska motverka ekonomiskt osunda bostadsföretag. Det blir enklare att hyra ut en bostadsrätt i andra hand. Bostadsrättsföreningarnas ansvar för lägenheterna utvidgas till att omfatta även ventilationskanalerna. Nya regler om störningar i boendet motsvarande dem som finns i hyreslagen ska föras in i bostadsrättslagen. En bostadsrättshavare ska kunna skiljas från lägenheten vid upprepade betalningsförseningar. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att en bostadsrättsförening ibland ska vara skyldig att meddela socialnämnden innan en uppsägning sker. Socialnämnden kan då hjälpa den person som hotas av uppsägning. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2003.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om indelningen i län och regioner, den inomregionala balansen i Västra Götalands län samt regionalt självstyrelseansvar i Stockholms län.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön. Delmålet ska vara uppnått till år 2020 och innebär att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt. För att uppnå målet ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/ kubikmeter luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/kubikmeter luft. Riksdagen beslutade vidare om medel för utbildning på radonområdet.
Riksdagen avslog motioner från främst allmänna motionstiden 2001 om hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. Vissa bostadsförsörjningsfrågor liksom frågan om tredimensionell fastighetsbildning behandlades också.
Riksdagen avslog motioner från bl.a. allmänna motionstiden 2001 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna behandlar bl.a. fastighetsförvärv, kommunala förköp, fastighetsbildning och tomträtt.
Riksdagen uppmanade, med anledning av motionsförslag, regeringen att se över frågor som rör rätten att använda offentliga platser för debatt, opinionsbildning, offentliga samtal, flygbladsutdelning m.m. Bakgrunden är erfarenheten att fastighetsägare i t.ex. ett köpcentrum förbjuder viss aktivitet eller vissa utövare. Starka skäl talar för att huvudprincipen bör vara att var och en i förhållande till fastighetsägaren ska ha rätt att använda offentliga platser för opinionsbildning. Bl.a. bör frågan om betydelsen av den inskränkning av äganderätten som huvudprincipen skulle innebära analyseras närmare. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2001 om planfrågor.
Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.
Riksdagen beslutade om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11 , 2000/2001:BoU10 ). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare ska kommunfullmäktige besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.
Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att förbättra återrapporteringen om konsekvenserna av den omstrukturering av Lantmäteriet som genomförts under senare delen av 1990-talet. Regeringen fick också i uppdrag att göra en översyn av bl.a. åtskillnaden mellan myndighetsutövningen och uppdragsverksamheten, utfallet av den nya arbetsprocessen inom fastighetsbildningen samt omfattningen och inriktningen av tillsynsverksamheten. Översynen bör komma till stånd så snart som möjligt.
Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.
Riksdagen beslutade om stärkt hyresgästinflytande vid ombyggnader. Om hyresvärden vill bygga om ska hyresnämnden i sin prövning väga hyresvärdens intresse av en ombyggnad mot de skäl som hyresgäster i allmänhet kan tänkas ha för att inte vilja bygga om. Hyresvärden blir skyldig att meddela hyresgästerna om en ändringsåtgärd minst två månader innan han eller hon kan söka tillstånd för ändringen. Hyresnämnden ska kunna förbjuda ändringar som planeras utan att hyresgästen har godkänt dem eller att hyresnämnden givit sitt tillstånd. En åtgärd som genomförs utan att ha blivit godkänd eller fått tillstånd ska inte kunna påverka hyressättningen förrän fem år efter det att åtgärden slutfördes. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002.
