Sök
26 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Departementsserien, EU-nämndens skriftliga samråd, Kommittédirektiv, Register, utskottsdokument, 2019/20, 2018/19, 2012/13, 2011/12, 2005/06, 2003/04, 2002/03, 1902, 1848, Holm, Jens (V), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2019/20:TU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2019 om bland annat stambanor för höghastighetståg, övergripande förutsättningar för järnvägsmarknaden, drift och underhåll av järnväg samt olika kollektivtrafikfrågor. Anledningen är bland annat att det pågår utrednings- och utvecklingsarbete i frågorna.
Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens planering av höghastighetsjärnvägar. I sin rapport rekommenderar revisionen regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda vilka brister som finns i förhållande till de transportpolitiska målen och vilka alternativa lösningar det finns att åtgärda bristerna på, innan det tas nya beslut om höghastighetsjärnvägen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analyser av bland annat kostnader, effektbedömningar, kostnadseffektivitet och hur de transportpolitiska målen nås. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 38
- Anföranden och repliker
- 52, 153 minuter
- Justering
- 2020-06-09
- Bordläggning
- 2020-06-12
- Debatt
- 2020-06-15
- Beslut
- 2020-06-16
- Dokument & lagar
En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan
Betänkande 2019/20:MJU16
Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.
I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:
- Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
- all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
- regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
- konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant
Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 60
- Anföranden och repliker
- 23, 131 minuter
- Justering
- 2020-05-28
- Bordläggning
- 2020-06-08
- Debatt
- 2020-06-09
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Naturvård och biologisk mångfald
Betänkande 2019/20:MJU15
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas.
Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade drygt 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, jakt på säl, rovdjurspolitik, allemansrätten samt skyddad skog och mark.
- Behandlade dokument
- 109
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 37
- Anföranden och repliker
- 13, 78 minuter
- Justering
- 2020-04-29
- Bordläggning
- 2020-05-06
- Debatt
- 2020-05-07
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2019/20:TU9
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling.
Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 20, 75 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-21
- Debatt
- 2020-04-22
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2019/20:TU7
Riksdagen har behandlat cirka 280 motioner om infrastrukturfrågor och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om drift och underhåll av statliga vägar.
Riksdagen sa nej till motionerna, som bland annat handlar om upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i landet, ett jämställt transportsystem, hållbara transporter, samhällsekonomiska analyser och finansieringsfrågor. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, de vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen vill dock understryka vikten av att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktig hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utskottet avser också att följa utvecklingen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser mycket noga samt understryker att ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.
- Behandlade dokument
- 178
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 28, 103 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-17
- Debatt
- 2020-03-18
- Beslut
- 2020-03-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2019/20:TU1
Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 66, 167 minuter
- Justering
- 2019-12-03
- Bordläggning
- 2019-12-11
- Debatt
- 2019-12-12
- Beslut
- 2019-12-12
- Dokument & lagar
Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning
Betänkande 2019/20:TU4
Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 53 minuter
- Justering
- 2019-11-19
- Bordläggning
- 2019-11-26
- Debatt
- 2019-11-27
- Beslut
- 2019-11-28
- Dokument & lagar
Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur
Betänkande 2018/19:TU18
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.
Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst
Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.
Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.
Riksdagen uppmanade därför regeringen att:
- vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
- arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
- tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Väg- och fordonsfrågor
Betänkande 2018/19:TU16
Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.
Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.
Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 20, 88 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2018/19:TU15
Ett system för tillsyn av marktjänster på flygplatser införs. Tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen får möjlighet att besluta om de förelägganden som behövs för att reglerna ska följas. Transportstyrelsen får också befogenhet att meddela ytterligare föreskrifter i vissa frågor som gäller marktjänster på flygplatser.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om olika luftfartsfrågor, som till exempel regionala flygplatser, Bromma flygplats och luftfartens klimatpåverkan. Riksdagen sa nej eftersom vissa åtgärder redan har gjorts och arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 40, 121 minuter
- Justering
- 2019-05-14
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2018/19:TU5
Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.
Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 337
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 67, 209 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-03
- Debatt
- 2019-04-04
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Naturvård och biologisk mångfald
Betänkande 2018/19:MJU9
Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området naturvård och biologisk mångfald:
- Regeringen bör införa licensjakt på säl bland annat eftersom sälstammen ökar och hotar fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön
- Regeringen bör modernisera lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer, GMO, och göra den teknikneutral
Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade ett 90-tal motioner inom området naturvård, skydd av områden och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de andra frågorna som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 94
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 46, 157 minuter
- Justering
- 2019-03-26
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-04
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2018/19:TU6
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 30, 83 minuter
- Justering
- 2019-02-05
- Bordläggning
- 2019-02-13
- Debatt
- 2019-02-14
- Beslut
- 2019-02-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2018/19:TU1
Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 68, 184 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet
Utlåtande 2018/19:TU3
Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.
Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 50 minuter
- Justering
- 2018-11-29
- Bordläggning
- 2018-12-11
- Debatt
- 2018-12-12
- Beslut
- 2018-12-12
- Dokument & lagar
Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt
Betänkande 2012/13:NU21
I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.
Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 38 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2012/13:MJU16
Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2012. Huvudorsaken är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna rör. Motionerna handlar bland annat om skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 22, 83 minuter
- Justering
- 2013-04-11
- Debatt
- 2013-04-25
- Beslut
- 2013-05-02
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2012/13:MJU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika övergripande miljöfrågor. Den huvudsakliga orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om miljömålen, miljöprövningar enligt miljöbalken och lokalt och regionalt miljöarbete. Andra motioner handlar om översyn av miljöbalken och av terrängkörningslagen.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 31, 104 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-17
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2012/13:MJU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika fiskeripolitiska frågor. Den huvudsakliga orsaken är att arbetet med att förnya den gemensamma fiskeripolitiken redan pågår. Motionerna handlar bland annat om dumpningsförbud för fiske på öppet hav, regler för att redovisa bifångster och yrkesfisket efter lax i södra Östersjön.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 31, 103 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-17
- Beslut
- 2013-04-17
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2012/13:MJU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om märkningen av livsmedel och slaktat kött, hanteringen av slaktat vilt, dricksvatten, avgifter för tillsyn och förslag om olika utredningsinsatser.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 35, 112 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-13