Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-18

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

• definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
• kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
• bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
• kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
• sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 47 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

• Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
• all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
• regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
• konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

36

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

23, 131 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 82 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
• Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
• Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
• När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade drygt 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, jakt på säl, rovdjurspolitik, allemansrätten samt skyddad skog och mark.

Behandlade dokument

109

Förslagspunkter

27

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

13, 78 minuter

Justering

2020-04-29

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om cirkulär ekonomi från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, nedskräpning och åtgärder för minskat matsvinn.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är framför allt att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2020-04-28

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Spridningen av det nya coronaviruset har lett till minskad försäljning av vinterbensin, med platsbrist i bensindepåerna som resultat. Regeringen vill därför senarelägga årets övergång till sommarbensin så att bensinleverantörerna får längre tid på sig att byta ut sorterna. Syftet är att hindra bensinbrist i landet i sommar eftersom vinterbensin inte får säljas då. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt nuvarande bestämmelse inleds sommarperioden den 1 maj i södra Sverige och den 16 maj i norra Sverige. Beslutet innebär att periodens början tillfälligt senareläggs till 1 juni. Nuvarande bestämmelser ska sedan återinföras efter årsskiftet.

De nya bestämmelserna börjar gälla 1 maj 2020 respektive 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-28

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. De handlar bland annat om kombinationseffekter av kemiska ämnen, mikroplaster i kemiska produkter och bekämpningsmedel.

Anledningen är gällande regler och att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Regeringen bör agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, som kött och skinn. Dels genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, dels genom att verka för att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Sverige hade tidigare ett undantag från EU:s försäljningsförbud och kunde sälja sälprodukter fram till 2015 då undantaget upphävdes. Riksdagen anser att förbudet mot handel med sälprodukter skapar etiska problem eftersom den säl som jagas inte kan omhändertas annat än för jägarens eget bruk. Från och med i år kommer jakten dessutom att utökas; utöver skyddsjakt är det nu tillåtet med licensjakt på säl för att hålla efter beståndet. Jakten behövs för att skydda fisket och därmed behövs även fortsatta möjligheter till handel med sälprodukter.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om handelsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. De handlar om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

8

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Den småskaliga vattenkraften är viktig för Sveriges förnybara elförsörjning. Därför bör regeringens fortsatta arbete på området inriktas på att värna den småskaliga produktionen. Minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader behöver vara vägledande för det arbetet. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

15

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

17, 69 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om övergripande miljöfrågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlade bland annat om miljömålssystemet, äganderättsfrågor, tillståndsprövning och miljöfarlig verksamhet samt riktvärden för buller.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om regional tillväxtpolitik från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser samt kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

13, 69 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om näringspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar på området. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

9

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om vattenvård. Anledningen är bland annat att utredningar och insatser redan pågår inom området.

Motionerna handlar exempelvis om enskilda avlopp, övergödning, mikroplatser och marint skräp samt vattenförsörjning.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18