Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2018-11-29

Bordläggning

2018-12-04

Debatt

2018-12-05

Beslut

2018-12-05

Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2018-11-29

Bordläggning

2018-12-04

Debatt

2018-12-05

Beslut

2018-12-05

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas ytterligare. Sverige ska fram till halvårsskiftet 2019 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i FN-insatsen i Mali. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

FN:s säkerhetsråd slog 2012 fast att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Året efter upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali, en insats som sedan har förlängts. I Sverige fattade regering och riksdag under 2014 beslut om att Sverige skulle delta i FN-insatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 73 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 79 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 107 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd fortsätter att stödja insatsen.

Sverige ställer en väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande fram till och med den 1 april 2012 för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo. Styrkan ska därefter successivt minska fram till utgången av 2013 då den avvecklas helt. Syftet med den internationella styrkan är enligt FN:s säkerhetsråd att upprätthålla en fredlig och säker miljö i Kosovo.
 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2012. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landat successivt ska anpassas och reduceras.

Den svenska militära insatsen kommer under merparten av 2012 bestå av cirka 500 personer på plats i Afghanistan. Vid utgången av 2012 ska styrkan ha minskat till 400 personer på plats i Afghanistan. Utöver dessa tillkommer den svenska helikopterenheten samt personal som bland annat hjälper till med att frakta hem utrustning och material. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 144 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Sverige ska fortsätta att delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att regeringen ska ställa en svensk väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst 30 dagar. Deltagandet är tänkt att inledas den 25 september 2011. En förutsättning är dock att Nato beslutar om en förlängning. Enligt planerna ska Sverige bidra med flygstridskrafter och stödresurser. Det innebär bland annat att fem plan av typen JAS 39 Gripen blir kvar för att verkställa FN:s säkerhetsrådsresolution 1973. Även resurser för informationsoperationer ska ställas till förfogande. Sammantaget handlar det om ett bidrag på cirka 140 personer. Styrkan ska kunna förstärkas tillfälligt vid behov. Sverige har deltagit i den militära insatsen sedan april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 123 minuter

Justering

2011-09-20

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

Aktiebolagslagen från 1975 ersätts den 1 januari 2006 av en ny aktiebolagslag. Ett antal andra lagar ändras också. Den nya aktiebolagslagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. Lagändringarna syftar även till att åstadkomma större flexibilitet för företagen. Den nya aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om bland annat bolagsbildning, aktier, bolagets organisation, ökning av aktiekapitalet, värdeöverföring, fusion, delning av bolag, byte av bolagskategori och inlösen av minoritetsaktier.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

37, 112 minuter

Beredning

2005-04-21

Justering

2005-05-26

Debatt

2005-06-13

Beslut

2005-06-15

Den 1 juli 2005 blir det möjligt för lesbiska par att få barn genom assisterad, eller konstgjord, befruktning på sjukhus i Sverige. Hittills har endast kvinnor som är gifta eller sambo med en man haft den möjligheten. Assisterad befruktning kan ske antingen genom insemination eller befruktning utanför kroppen, till exempel provrörsbefruktning. Enligt lagen får behandlingarna bara utföras vid allmänna sjukhus respektive universitetssjukhus. Ett barn som på detta sätt har kommit till genom assisterad befruktning har möjlighet att få veta vem den biologiska föräldern är. Ett lesbiskt par som genomgår en assisterad befruktning på sjukhus kommer att vara föräldrar till det barn som föds. Partnern eller sambon till den kvinna som föder barnet måste ha samtyckt till behandlingen. Föräldraskapet ska bestämmas genom bekräftelse eller dom.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

59, 175 minuter

Beredning

2005-05-10

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-03

Beslut

2005-06-03

Ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd i Sverige ska få en god man. Den gode mannen ska utses snabbt efter det att barnet anlänt till Sverige. Personen i fråga ska vara både barnets förmyndare och vårdnadshavare. Om barnet får uppehållstillstånd ska en särskild vårdnadshavare ersätta den gode mannen. Även barn som blivit ensamma efter ankomsten till Sverige kan få en god man. Beslutet innebär också att en vårdnadshavare kan utses för barn vars föräldrar exempelvis försvunnit i en naturkatastrof eller liknande och där föräldrarna ännu inte kunnat dödförklaras. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Beredning

2005-05-10

Justering

2005-05-19

Debatt

2005-06-01

Beslut

2005-06-02

Lönegarantilagen ändras så att ett EU-direktiv genomförs i svensk rätt. Även lagen om europabolag ändras. Lagändringarna börjar gälla den 7 oktober 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2005-04-26

Justering

2005-05-19

Debatt

2005-06-01

Beslut

2005-06-02

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ny upphovsrättslagstiftning. Beslutet innebär att ett tydligt förbud införs mot nedladdning av musik, bilder och annat material på Internet för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Personer som gjort sig skyldiga till olaglig kopiering ska betala skadestånd om de haft uppsåt, det vill säga att de känt till att materialet inte får kopieras, eller om de varit grovt oaktsamma. När det gäller kravet på oaktsamhet gick riksdagen ett steg längre än regeringen. Regeringen ansåg i sitt förslag att det räckte med att vara oaktsam, inte grovt oaktsam. Det kommer inte längre, annat än i undantagsfall, vara tillåtet att kopiera böcker utan att författaren får betalt. Att bränna ett exemplar av en CD-skiva man köpt eller att kopiera tidningsartiklar kommer fortfarande att vara tillåtet. Teknik som används till att knäcka koder eller kringgå kopieringsskydd för upphovsrättsligt material på Internet förbjuds. Den får inte heller säljas. Avgiften på oinspelade CD-skivor, DVD-skivor, kassetter och videoband höjs för att kompensera författare, musiker och andra upphovsmän ekonomiskt för den privata kopiering som är tillåten. Bibliotek, arkiv och skolor kommer att få utökade möjligheter att kopiera upphovsrättsligt material digitalt. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

67, 211 minuter

Beredning

2005-04-28

Justering

2005-05-12

Debatt

2005-05-25

Beslut

2005-05-25

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att införa statlig lönegaranti vid företagsrekonstruktion. Lagändringarna innebär att arbetstagare kommer att få samma rätt till lönegaranti vid företagsrekonstruktioner som de har i samband med konkurser. Utsikterna för företagsrekonstruktion utan konkurs förbättras med det nya förslaget, anser riksdagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 1 minuter

Beredning

2005-04-14

Justering

2005-04-26

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som gör att den som ägnar sig åt fakturaskojeri kan få betala skadestånd. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Vid fakturaskojeri får näringsidkare och konsumenter fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden för produkter som de inte uttryckligen har beställt. På så sätt luras mottagaren att tro att han är skyldig att betala. I många fall har mottagaren inte ens fått någon vara levererad eller tjänst utförd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2005-04-05

Debatt

2005-04-20

Beslut

2005-04-20

Stiftelselagen och lagen om handelsbolag och enkla bolag ändras för att minska möjligheterna att använda stiftelser som redskap i ekonomisk brottslighet. Stiftelser, som inte har någon behörig företrädare i Sverige, ska bemyndiga en person som bor i Sverige att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning. Stiftelseregistret ska innehålla uppgift om revisorer i registrerade stiftelser, och pensions- och personalstiftelser ska inte få vara bolagsmän i handelsbolag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2005-04-05

Debatt

2005-04-20

Beslut

2005-04-20

Möjligheterna till ersättning vid oljeskador till sjöss förbättras. Riksdagen godkände ett protokoll till en internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Några lagar justerades med anledning av att protokollet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-07

Beslut

2005-04-07

Årsredovisningslagens regler om förvaltningsberättelsens innehåll ändras. Ändringarna syftar till att i svensk rätt genomföra några ändringar i EU:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i bank- och försäkringsredovisningsdirektiven. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2005 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-06

Beslut

2005-04-07