Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Behöver du hjälp med hur du ska söka?
Avdelning
Hoppa till filter

28 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens dokument (övrigt), EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens verksamhetsberättelser, Kommittédirektiv, protutdr, utskottsdokument, 2018/19, 2011/12, 2005/06, 1912, 1902, 1848, Linander, Johan (C), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    En reformerad mutbrottslagstiftning

    Betänkande 2011/12:JuU23

    Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

    Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    35, 92 minuter
    Justering
    2012-05-10
    Debatt
    2012-05-23
    Beslut
    2012-05-23
  • Dokument & lagar

    Vissa åtgärder mot illegala vapen

    Betänkande 2011/12:JuU22

    Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

    Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

    Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    16, 58 minuter
    Beredning
    2012-04-17
    Justering
    2012-05-10
    Debatt
    2012-05-23
    Beslut
    2012-05-23
  • Dokument & lagar

    Ökad säkerhet i domstol

    Betänkande 2011/12:JuU24

    Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

    Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    19, 63 minuter
    Beredning
    2012-04-26
    Justering
    2012-05-08
    Debatt
    2012-05-24
    Beslut
    2012-05-24
  • Dokument & lagar

    Smart gränsförvaltning - valmöjligheter och framtida handlingsalternativ

    Utlåtande 2011/12:JuU17

    Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.

    Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    6, 24 minuter
    Justering
    2012-02-16
    Debatt
    2012-02-29
    Beslut
    2012-02-29
  • Dokument & lagar

    Immaterialrättsliga frågor

    Betänkande 2011/12:NU9

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

    Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    8 
    Anföranden och repliker
    8, 43 minuter
    Justering
    2012-01-24
    Debatt
    2012-02-15
    Beslut
    2012-02-16
  • Dokument & lagar

    2011 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

    Betänkande 2011/12:JuU18

    Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

     

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    8, 28 minuter
    Justering
    2012-02-02
    Debatt
    2012-02-15
    Beslut
    2012-02-16
  • Dokument & lagar

    Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott

    Betänkande 2011/12:JuU7

    Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

    Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

    Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    7, 30 minuter
    Justering
    2012-01-24
    Debatt
    2012-02-01
    Beslut
    2012-02-01
  • Dokument & lagar

    Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

    Betänkande 2011/12:JuU9

    En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.

    Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.

    Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.

    Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    8, 33 minuter
    Justering
    2011-12-15
    Debatt
    2012-01-25
    Beslut
    2012-01-25
  • Dokument & lagar

    Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel

    Betänkande 2011/12:JuU12

    Riksdagens beslutade om att de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2013 istället för som nu fram till utgången av 2012. Det gäller lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    26, 60 minuter
    Justering
    2011-12-01
    Debatt
    2012-01-25
    Beslut
    2012-01-25
  • Dokument & lagar

    Straffrätt i EU: garantier för ett effektivt genomförande av EU:s politik genom straffrättsliga åtgärder

    Utlåtande 2011/12:JuU10

    Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om straffrätt. Enligt EU-kommissionen bör EU kunna ha minimiregler inom straffrätt på de områden där det behövs för att EU ska kunna genomföra sin politik på ett effektivt sätt. Ett exempel på ett sådant område där EU-länderna har en gemensam politik är finanssektorn. En straffrättslig lagstiftning på EU-nivå skulle till exempel kunna användas för att bekämpa bedrägeri, penningförfalskning och olika brott med koppling till aktiehandeln. Åtgärderna skulle kunna bestå av minimiregler för vad som definieras som ett brott och för vilka påföljder ett brott kan få, till exempel böter eller fängelse.

    Justitieutskottet påpekar att EU-ländernas straffrättsliga lagstiftning återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i de olika länderna. Utskottet understryker att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå noggrant måste analyseras inför varje beslut. Lagstiftning endast ska tas fram om den ger ett tydligt mervärde. Eftersom en sådan lagstiftning har stor inverkan på enskilda individer är det enligt utskottet viktigt att den tar hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    6, 23 minuter
    Justering
    2011-11-29
    Debatt
    2011-12-08
    Beslut
    2011-12-14
  • Dokument & lagar

    Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål –Kommissionens utvärderingsrapport om direktiv 2006/24/EG

    Utlåtande 2011/12:JuU4

    Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens utvärdering av ett EU-direktiv som handlar om lagring av uppgifter i samband med elektroniska kommunikationstjänster. Direktivet syftar till att harmoniera medlemsländers bestämmelser för att kunna bekämpa allvarliga brott. EU-kommissionens utvärdering visar att tillämpningen av direktivet i olika länder har varit ojämnt och vill därför föreslå en översyn av de nuvarande reglerna för lagring av uppgifter och ta fram olika alternativ. Kommissionen kommer också att undersöka allmänhetens uppfattning om lagring av uppgifter och hur den påverkar människors beteenden och vanor. Justitieutskottet välkomnar en utvärdering av direktivet och anser att det är viktigt att varje möjlighet att stärka skyddet för den personliga integriteten tas till vara. Justitieutskottet har också några generella synpunkter på direktivets utformning.
    • Lagringstiden för uppgifter bör i inom ramen för ett gemensamt spann kunna beslutas på nationell nivå. Justitieutskottet anser därför inte att en fullständig harmonisering av lagringstiden är önskvärd.text
    • Det ska vara tydligt för vilka ändamål som uppgifter får lagras och användas.
    • Minimiregler för uppgiftsskydd och datasäkerhet ska vara högt ställda och inte hindra att enskilda medlemsstater har högre ställda krav i sina nationella regelverk.
    Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    20, 71 minuter
    Justering
    2011-11-10
    Debatt
    2011-11-23
    Beslut
    2011-11-24
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av förslag till gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna

    Utlåtande 2011/12:JuU13

    EU-kommissionen har föreslagit ändringar i en förordning som innebär att det är EU som ska bestämma om ett land tillfälligt kan återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. Idag kan medlemsländerna vid förutsebara fall och oförutsedda händelser som rör exempelvis hot mot landets säkerhet eller allmänna ordning återinföra gränskontroller vid de inre gränserna. EU-kommissionen menar att det då finns risk för att den fria rörligheten begränsas till följd av enskilda länders beslut. Justitieutskottet har granskat förslaget och är positivt till gemensamma regler. Utskottet menar dock att länderna ska ha kvar beslutsrätten om när gränskontroller ska införas och anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Riksdagen beslutade om att be kommissionen att ändra i den föreslagna förordningen.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    11, 44 minuter
    Justering
    2011-10-27
    Debatt
    2011-11-09
    Beslut
    2011-11-09
  • Dokument & lagar

    Överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder

    Betänkande 2011/12:JuU5

    Riksdagen godkände en konvention om överlämnande mellan de nordiska länderna på grund av brott (nordisk arresteringsorder). Konventionen syftar till att förenkla och effektivisera tillvägagångssättet för att överlämna medborgare som antingen misstänks för brott eller har begått brott från ett nordiskt land till ett annat. För att Sverige ska leva upp till konventionen krävs en ny lag samt vissa ändringar i befintlig lagstiftning. Överlämnande enligt den nya lagen ska kunna ske för lagföring eller för verkställande av straff och gälla brott där påföljden är frihetsberövande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    3, 12 minuter
    Justering
    2011-10-27
    Debatt
    2011-11-09
    Beslut
    2011-11-09
  • Dokument & lagar

    Kvalificerad skyddsidentitet

    Betänkande 2005/06:JuU31

    Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    25, 64 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-29
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Betänkande 2005/06:JuU30

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    32, 103 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Dokument & lagar

    Hemlig rumsavlyssning

    Betänkande 2005/06:JuU26

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    49, 147 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Dokument & lagar

    Personsäkerhet

    Betänkande 2005/06:JuU36

    Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    3 
    Anföranden och repliker
    8, 29 minuter
    Justering
    2006-05-16
    Debatt
    2006-05-29
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    Utfärdande av provisoriska pass för barn för direkt resa till Sverige

    Betänkande 2005/06:JuU37

    Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    4, 32 minuter
    Justering
    2006-05-09
    Debatt
    2006-05-17
    Beslut
    2006-05-17
  • Dokument & lagar

    Ingripanden mot unga lagöverträdare

    Betänkande 2005/06:JuU34

    Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.
    Behandlade dokument
    54
    Förslagspunkter
    56
    Reservationer
    51 
    Anföranden och repliker
    27, 126 minuter
    Justering
    2006-05-11
    Debatt
    2006-05-19
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    En modernare kriminalvårdslag

    Betänkande 2005/06:JuU33

    Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.
    Behandlade dokument
    57
    Förslagspunkter
    54
    Reservationer
    45 
    Anföranden och repliker
    23, 101 minuter
    Justering
    2006-05-11
    Debatt
    2006-05-19
    Beslut
    2006-05-19