Sök

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

5

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.

Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.

Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Riksdagen har behandlat en redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, PACE. Den handlar om PACE:s verksamhet under 2018 och de ökade utmaningarna för mänskliga rättigheter i medlemsstaterna.

Europarådet består av 47 medlemsländer och arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Riksdagen noterar att debatten i den parlamentariska församlingen på senare tid handlat allt mer om att flera medlemsländer inte respekterar grundprinciperna. Riksdagen noterar vidare att den svenska delegationen har deltagit aktivt i verksamheten under året.

Riksdagen välkomnade redogörelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 52 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2018. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Den tar även upp beslut och händelser i unionens samarbete och täcker hela EU:s verksamhet.

Riksdagen konstaterar att EU står inför komplexa och långsiktiga politiska utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader både inom EU och globalt. Riksdagen anser att i ett osäkert omvärldsläge är det avgörande med ett starkt och enigt EU.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de behandlade motionsförslagen om EU-frågor.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 147 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-16

Regeringen bör göra en oberoende utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Det anser ett enigt utrikesutskott, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Sverige var under 2017 och 2018 icke-permanent medlem i Förenta Nationernas, FN:s, säkerhetsråd. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det svenska medlemskapet och för de sakfrågor som har diskuterats i säkerhetsrådet under de två åren.

Riksdagen tycker att regeringens skrivelse behöver kompletteras med en oberoende och fristående utvärdering av resultatet av och kostnaderna för det svenska medlemskapet. Både Sveriges arbete och inflytande i säkerhetsrådet behöver granskas. Utvärderingen bör vara fristående från regeringen och göras av meriterade forskare eller andra som självständigt kan utvärdera resultaten av det svenska medlemskapet under 2017-2018 och försöka bedöma vilka de bestående resultaten har blivit.

Riksdagen lade även regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen i ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

33, 253 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Drygt 44,9 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar går till biståndsverksamhet, knappt 43,5 miljarder kronor. Knappt 1,3 miljarder går till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2019. Riksdagen sa också delvis säger ja till ett förslag i en motion från Moderaterna som innebär att 75 miljoner kronor flyttas inom anslaget från biståndsverksamheten till Sida.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

58, 131 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2018-11-29

Bordläggning

2018-12-04

Debatt

2018-12-05

Beslut

2018-12-05

Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2018-11-29

Bordläggning

2018-12-04

Debatt

2018-12-05

Beslut

2018-12-05

Riksdagen sa på utrikesutskottets förslag nej till motioner om internationella klimatfrågor och biologisk mångfald från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011.

I sitt beslutsunderlag har utskottet gjort ett antal överväganden inför FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro den 20-22 juni 2012, även kallad Rio+20. Konferensen har två teman, grön ekonomi inom ramen för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling samt det internationella ramverket för hållbar utveckling.

När det gäller det första temat understryker utskottet att mötet bör fokusera på konkreta åtaganden som omfattar samtliga länder, snarare än på ett omfattande slutdokument utan tydliga mål. I fråga om det andra temat betonar utskottet att FN:s sätt att arbeta måste reformeras kontinuerligt och anpassas till förändringar i omvärlden för att organisationen ska kunna behålla sin trovärdighet och fungera som en pådrivande kraft. Det är viktigt att mötet når resultat på detta område. Utskottet välkomnar också regeringens ambition att Riomötet ska besluta om att inleda en process för att lägga fast principerna för utformningen av globala hållbarhetsmål som världen kan enas om senast 2015.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 102 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-18

Beslut

2012-04-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda konventionen om klusterammunition. Syftet med konventionen är att förhindra en fortsatt användning av klusterammunition och att komma till rätta med de svåra humanitära problem som klusterammunition fört med sig i länder där sådan ammunition har använts. Spridningen av massförstörelsevapen utgör ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet. Därför måste alla former av massförstörelsevapen avvecklas, anser riksdagen.

Under drygt ett år har utrikesutskottet arbetet med ett särskilt betänkande om nedrustnings- och icke-spridningsfrågor samt konventionella vapen. Utskottet välkomnar förslag och initiativ som stärker arbetet med att förhindra användningen av kemiska och biologiska vapen. Konventionell rustningskontroll i Europa är, enligt utskottet, fortfarande av stor betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet vill att regeringen fortsätter att visa stort engagemang för dessa frågor, bland annat genom att vid behov uppdatera de avtal som finns och arbeta för att de åtaganden man har ingått genomförs. Utskottet lyfter också fram att små och lätta vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än andra typer av vapen. Därför är det viktigt att den okontrollerade spridningen av dessa vapen stoppas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 96 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2010 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

31, 122 minuter

Beredning

2011-10-05

Justering

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om exportkontroll för produkter med så kallade dubbla användningsområden. Det handlar om högteknologiska produkter inom exempelvis elektronik, kärnkraft och telekommunikation som kan användas för både civila och militära ändamål. EU-länderna genomför exportkontroller av dessa produkter. Kontrollerna är ett instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. EU-kommissionen vill med grönboken inleda en diskussion om hur kontrollsystemet fungerar och hur det bör se ut i framtiden. Utrikesutskottet är positivt till att en diskussion inleds och välkomnar förslag som medför en ökad harmonisering mellan medlemsländerna. Utskottet anser också att tillståndsprövningen av export även fortsättningsvis ska utföras av respektive medlemslands licensmyndighet. Detta mot bakgrund av att handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik. Riksdagen avslutade ärendet och skickade utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Beredning

2011-09-20

Justering

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Sverige ska fortsätta att delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att regeringen ska ställa en svensk väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst 30 dagar. Deltagandet är tänkt att inledas den 25 september 2011. En förutsättning är dock att Nato beslutar om en förlängning. Enligt planerna ska Sverige bidra med flygstridskrafter och stödresurser. Det innebär bland annat att fem plan av typen JAS 39 Gripen blir kvar för att verkställa FN:s säkerhetsrådsresolution 1973. Även resurser för informationsoperationer ska ställas till förfogande. Sammantaget handlar det om ett bidrag på cirka 140 personer. Styrkan ska kunna förstärkas tillfälligt vid behov. Sverige har deltagit i den militära insatsen sedan april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 123 minuter

Justering

2011-09-20

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Beredning

2006-04-04

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

60, 189 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 44 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 38 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 119 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11