Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.
Lagutskottets yttrande 2004/05:LU2y
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 22 mars 2005 anmodat övriga utskott att senast den 25 april 2005 yttra sig över regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens
Lagutskottets yttrande 2004/05:LU1y
Vissa frågor rörande företagsinteckning
Till finansutskottet
Lagutskottet har denna dag beslutat att till finansutskottet överlämna de under den allmänna motionstiden år 2004 väckta motionerna 2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.fl. c yrkande 12004/05:L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. mp
Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika arvsrättsliga frågor. Motionerna rör bland annat Allmänna arvsfonden och arvsrätt för kusiner. Riksdagen sade nej genom att hänvisa till tidigare beslut och pekar dessutom på utredningsarbete som pågår kring arvsrättsliga frågor.
Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om gemenskapspatent, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrätt och ersättning för kopiering. Riksdagen sade nej till motionerna genom att hänvisa till tidigare beslut och genom att peka på arbete som pågår både i Sverige och på EU-nivå inom det immaterialrättsliga området.
Riksdagen sade nej till motioner som handlar om att skärpa lagstiftningen om sjöfylleri. Att införa en promillegräns också för sjöfylleri som inte är grovt är ett av de ämnen som motionärerna tar upp. Dessutom anser motionärerna att polisen ska få möjlighet att göra rutinmässiga nykterhetskontroller på sjön. Riksdagen vill vänta in det utredningsarbete som pågår om sjöfylleri. Därför sade riksdagen nej till motionerna.
Årsredovisningslagen och de särskilda årsredovisningslagarna som ska tillämpas av finansiella företag ändras för att anpassa svensk lagstiftning till EU-regler. Några ändringar görs även i rörelselagstiftningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2005 med några undantag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men förlängde en del övergångstider för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag något.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2004 om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. I motionerna finns förslag om att regeringen snabbt ska utreda reformen av förmånsrättslagstiftningen och att det ska göras ändringar och tillägg i övergångsbestämelserna till förmånsrättslagen. Därutöver finns förslag som rör en kommande utredning om ett samlat insolvensförfarande.
Mönsterskyddslagen ändras så att skyddet för nyskapande formgivning blir större. Riksdagen godkände ändringarna i mönsterskyddslagen som ska skapa ett gemenskapsrättsligt system för immaterialrättsligt skydd av formgivning. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.
Riksdagen beslutade om nya bestämmelser om hur revisionsberättelser ska vara utformade. Med de nya bestämmelserna anpassas Sveriges lagar till ett EG-direktiv.
