Sök
21 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kommittédirektiv, Rapporter från riksdagen, Utskottens yttranden, utskottsdokument, 2012/13, 2011/12, 2005/06, 1902, 1848, Pehrson, Johan (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Betänkande 2012/13:JuU25
Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 40 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
En ny kameraövervakningslag
Betänkande 2012/13:JuU22
En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.
För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Beredning
- 2013-04-16
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Kränkande fotografering
Betänkande 2012/13:JuU21
Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.
En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 60 minuter
- Beredning
- 2013-03-12
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2012/13:JuU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2012/13:JuU14
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2013-01-17
- Debatt
- 2013-01-30
- Beslut
- 2013-01-30
- Dokument & lagar
Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Betänkande 2012/13:JuU5
Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.
Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.
Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 53 minuter
- Beredning
- 2012-11-13
- Justering
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
En reformerad mutbrottslagstiftning
Betänkande 2011/12:JuU23
Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.
Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 35, 92 minuter
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Ökad säkerhet i domstol
Betänkande 2011/12:JuU24
Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.
Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 63 minuter
- Beredning
- 2012-04-26
- Justering
- 2012-05-08
- Debatt
- 2012-05-24
- Beslut
- 2012-05-24
- Dokument & lagar
Smart gränsförvaltning - valmöjligheter och framtida handlingsalternativ
Utlåtande 2011/12:JuU17
Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.
Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 24 minuter
- Justering
- 2012-02-16
- Debatt
- 2012-02-29
- Beslut
- 2012-02-29
- Dokument & lagar
Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning
Betänkande 2011/12:JuU9
En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.
Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.
Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.
Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 33 minuter
- Justering
- 2011-12-15
- Debatt
- 2012-01-25
- Beslut
- 2012-01-25
- Dokument & lagar
Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål –Kommissionens utvärderingsrapport om direktiv 2006/24/EG
Utlåtande 2011/12:JuU4
Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens utvärdering av ett EU-direktiv som handlar om lagring av uppgifter i samband med elektroniska kommunikationstjänster. Direktivet syftar till att harmoniera medlemsländers bestämmelser för att kunna bekämpa allvarliga brott. EU-kommissionens utvärdering visar att tillämpningen av direktivet i olika länder har varit ojämnt och vill därför föreslå en översyn av de nuvarande reglerna för lagring av uppgifter och ta fram olika alternativ. Kommissionen kommer också att undersöka allmänhetens uppfattning om lagring av uppgifter och hur den påverkar människors beteenden och vanor. Justitieutskottet välkomnar en utvärdering av direktivet och anser att det är viktigt att varje möjlighet att stärka skyddet för den personliga integriteten tas till vara. Justitieutskottet har också några generella synpunkter på direktivets utformning.- Lagringstiden för uppgifter bör i inom ramen för ett gemensamt spann kunna beslutas på nationell nivå. Justitieutskottet anser därför inte att en fullständig harmonisering av lagringstiden är önskvärd.text
- Det ska vara tydligt för vilka ändamål som uppgifter får lagras och användas.
- Minimiregler för uppgiftsskydd och datasäkerhet ska vara högt ställda och inte hindra att enskilda medlemsstater har högre ställda krav i sina nationella regelverk.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 20, 71 minuter
- Justering
- 2011-11-10
- Debatt
- 2011-11-23
- Beslut
- 2011-11-24
- Dokument & lagar
Kvalificerad skyddsidentitet
Betänkande 2005/06:JuU31
Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 25, 64 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
Betänkande 2005/06:JuU30
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 32, 103 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-31
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Hemlig rumsavlyssning
Betänkande 2005/06:JuU26
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 49, 147 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-31
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Personsäkerhet
Betänkande 2005/06:JuU36
Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 29 minuter
- Justering
- 2006-05-16
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
Ingripanden mot unga lagöverträdare
Betänkande 2005/06:JuU34
Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 56
- Reservationer
- 51
- Anföranden och repliker
- 27, 126 minuter
- Justering
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-19
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
Trafikbrott
Betänkande 2005/06:JuU23
Riksdagen sade nej till motionsförslag om trafikbrott från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna tog bland annat upp frågor om val av påföljd vid trafiknykterhetsbrott och viss annan trafikbrottslighet samt om olika åtgärder för att utreda eller förebygga skilda slag av trafikbrott, främst rattfylleri. Riksdagen avslog motionerna i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete.- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 17, 61 minuter
- Justering
- 2006-03-23
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-06
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2005/06:JuU22
Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 62
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 42, 168 minuter
- Justering
- 2006-03-23
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-05
- Dokument & lagar
Företagsbot
Betänkande 2005/06:JuU13
Systemet med företagsbot ska bli effektivare, och företagsbot ska användas oftare för brott i näringsverksamhet. Det ska löna sig för näringsidkare att organisera sin verksamhet på ett sätt som motverkar överträdelser, vilket ska gynna konkurrensen. Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. I dag krävs det att brottsligheten ska ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Detta krav slopas. Företagsbot ska vidare kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 25 minuter
- Justering
- 2006-02-21
- Debatt
- 2006-03-08
- Beslut
- 2006-03-08
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2005/06:JuU11
Riksdagen vill att regeringen ser till att säkerheten för parter och vittnen i rättegångar ökar. Det finns fortfarande allmänna domstolar där tilltalade, vittnen och målsäganden tvingas sitta i samma rum och lokaler i avvaktan på förhandlingen. Detta trots att det förekommer att målsägande och vittnen känner rädsla inför att konfronteras med en tilltalad, vissa av åhörarna eller kanske till och med den tilltalades försvarare. Det var en reservation av fem partier i justitieutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om processrättsliga frågor. Skälet är framför allt att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp men även att utskottet i flera fall anser att lagstiftningen är lämplig som den är utformad i dag.- Behandlade dokument
- 85
- Förslagspunkter
- 46
- Reservationer
- 53
- Anföranden och repliker
- 45, 126 minuter
- Justering
- 2006-02-14
- Debatt
- 2006-03-08
- Beslut
- 2006-03-08