214 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kommittédirektiv, Utskottens verksamhetsberättelser, utskottsdokument, 2012/13, 2011/12, 2005/06, 1902, 1848, Civilutskottet, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
En rad lagändringar ska göra det enklare att genomföra sammanslagningar, så kallade fusioner, och delningar av aktiebolag. Ändringarna gäller bland annat vilken information aktiebolag måste ta fram i samband med fusioner och delningar samt hur informationen ska göras tillgänglig för aktieägare och andra. Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv. De nya reglerna gäller från den 1 november 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Konstitutionsutskottets
verksamhet vid
riksmötet
2005/06
DOCPROPERTY
Status if Nej
Ja PRINTDATE yyyy-MM-dd HH.mm 2000-08-11
16.42 Konstitutionsutskottets
beredningsområde
Konstitutionsutskottet
KU bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
Socialförsäkringsutskottets
verksamhet vid riksmötet 2005/06
Beredningsområde
Socialförsäkringsutskottet har berett ärenden om
socialförsäkring med anslutande bidragssystem inklusive stöd åt barnfamiljer. Utskottet har även berett ärenden om svenskt medborgarskap, asyl- och
migrationsfrågor samt integrationsfrågor.
Plan
för socialförsäkringsutskottets fortsatta arbete med uppföljning och
utvärdering, beslutad den 30 maj 2006
Socialförsäkringsutskottet
beslutar årligen en plan för sitt arbete med uppföljning och utvärdering. Eftersom
riksdagen under hösten tillsätter utskott för en ny valperioden får denna
plan ses som en rekommendation
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.
Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.
Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande: En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn. Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas. Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas. Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.
Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.
Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.
Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.
