En ny sambolag för både heterosexuella och homosexuella samboförhållanden börjar gälla den 1 juli 2003. Många av den gamla sambolagstiftningens regler förs över till den nya sambolagen. Men den nya lagen innehåller en del nyheter. Begreppet sambor får en allmänt tillämplig och klarare definition. När det i en lag talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden så menar man också sambor av samma kön. Det blir tydligare när ett samboförhållande upphör. Samborna ska kunna avtala om att bodelning inte ska ske och att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Om ett samboförhållande ska upphöra omedelbart får samborna skriva ett föravtal om den kommande bodelningen. Det införs en tidsfrist för när en begäran om bodelning senast ska ske när båda samborna är i livet. Det införs även en frist för en efterlevande sambo som flyttat från bostaden. Riksdagen beslutade också att lagen om bostadsbidrag ska vara könsneutral och gälla för sambor. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att komma tillbaka med förslag till ändringar i andra lagar som en följd av den ändrade definitionen av sambor.
Från den 1 oktober 2003 är det obligatoriskt även för de fastighetsmäklare som förmedlar enbart hyresrätter att registrera sig hos Fastighetsmäklarnämnden. Därmed ställs dessa fastighetsmäklare, precis som övriga fastighetsmäklare, under Fastighetsmäklarnämndens tillsyn. Syftet är att öka samhällskontrollen över yrkesmässig förmedling av hyresrätter och att förbättra konsumentskyddet.
Riksdagen beslutade om nya förmånsrättsregler. Syftet är att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion i stället för att gå i konkurs och att förbättra arbetstagarnas löneskydd i konkurs. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att snabbt återkomma med ett förslag om att avskaffa det s.k. återvinningsförbudet. Återvinning innebär att en i och för sig giltig rättshandling återgår. Betalning av förmånsberättigade skatter och avgifter får i dag inte bli föremål för återvinning i konkurs.
Företagen ska från den 1 januari 2004 i sina årsredovisningar ange könsfördelningen inom företagets ledning. Kravet på redovisning ska gälla företagets styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Kravet på redovisning ska gälla även koncernredovisningen. Kravet ska inte gälla för företag och koncerner som har högst tio anställda.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om främjande av patent, patentintrångsförsäkring, bruksmodellskydd, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, statens engagemang i STIM, följerätt och s.k. arenarätt.
Riksdagen beslutade om effektivare hantering av obelånade pantbrev fr.o.m. den 1 juli 2003. Det ska vara möjligt att i pantbrevsregistret registrera inteckningar utan någon anknytande uppgift om pantbrevshavare. Om uppgift om pantbrevshavare saknas, ska den som har beviljats lagfart för fastigheten eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, tomträttsinnehavaren anses som pantbrevshavare.
Riksdagen lade regeringens skrivelse om utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken till handlingarna. I skrivelsen anger regeringen nya delmål under det konsumentpolitiska miljömålet. Vidare redovisar regeringen effekterna av vissa miljöåtgärder inom det konsumentpolitiska området.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om skadeståndsrättsliga frågor. Motionerna handlar bl.a. om att införa en rätt till ersättning för sorg och saknad, att precisera vilka anhöriga som har rätt till ersättning för kostnader i samband med att en anhörig drabbats av personskada, ersättning för skador i tjänsten, patientskadelagen samt ersättning för fingerade personuppgifter.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden år 2002 om fastigheter. Motionerna handlar bl.a. om jordabalkens felregler, historiska arrenden, fastighetsmäklare och herrelösa fastigheter.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Motionerna handlar om bl.a. vårdnad, umgänge, underhåll, förfarandet i vårdnads- och umgängesmål, förmyndare och god man, faderskap, adoption, assisterad befruktning samt särkullbarns rätt till arv.
Riksdagen beslutade om en ny princip vid köp av stöldgods i god tro fr.o.m. den 1 juli 2003. Syftet är att minska handeln med stöldgods. Den som har blivit bestulen ska ha rätt att få tillbaka det stulna utan att betala den som köpt stöldgodset. I dag upphör den bestulne personens äganderätt i fall någon annan köper det stulna i god tro, dvs. under sådana förhållanden att det inte finns anledning att misstänka att det är stulet. För att få tillbaka det stulna måste den bestulne därför betala den nya ägarens kostnader för köpet och för eventuell upprustning av stöldgodset.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om bl.a. associationsrättsliga frågor. Motionerna handlar om nya företags- och associationsformer, kooperativ verksamhet, aktiekapitalets storlek och näringsförbud.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om försäkringsrättsliga frågor. Motionerna handlar om könsneutrala pensionsförsäkringar, rätt att teckna försäkring, företagares försäkringsskydd, ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, ansvarsförsäkring för motorfordon, utvidgat ansvar för trafikförsäkringen, jämkning av trafikskadeersättning och handläggningen av trafikskadeärenden.
Riksdagen godkände den s.k. Montrealkonventionen, med vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter. Riksdagen beslutade också om lagändringar för att införliva konventionen i svensk rätt. Montrealkonventionen ska ersätta 1929 års Warszawakonvention och innebär bl.a. att nu gällande beloppsbegränsningar av ersättningsansvaret vid dödsfall och personskada vid flygolyckor avskaffas. Andra nyheter är att transportörens ansvar alltid ska vara täckt av ansvarsförsäkring och att det införs en möjlighet att på nationell nivå kräva att en transportör ska utge förskott på ersättning.
Riksdagen beslutade om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro fr.o.m. den 1 juli 2003. Privata arbetsgivare, kommuner och landsting ska vara skyldiga att lämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen. Syftet är påverka arbetsgivare att försöka minska sjukfrånvaron.
