Sök
71 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Bilagor, Departementsserien, EU-nämndens uppteckningar, Kommittédirektiv, protutdr, Register, 2018/19, 2005/06, 1891, Justitieutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten
Betänkande 2018/19:JuU27
Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.
Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 10, 47 minuter
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-19
- Dokument & lagar
Vapenfrågor
Betänkande 2018/19:JuU29
Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.
Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 20, 79 minuter
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-19
- Dokument & lagar
Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt
Betänkande 2018/19:JuU28
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.
Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 12 minuter
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-19
- Dokument & lagar
Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet - anpassningar till EU:s dataskyddsreform
Betänkande 2018/19:JuU26
Riksdagen har beslutat om en ny kustbevakningsdatalag och förändringar i några andra lagar som styr hur personuppgifter ska behandlas i verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet. Ändringarna anpassar svenska lagar till EU:s dataskyddsreform. Även reglerna för hur personuppgifter ska behandlas förenklas i vissa situationer, till exempel när en person frivilligt betalar de böter han eller hon har blivit dömd till.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 30 juni 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning
Betänkande 2018/19:JuU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.
Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:
- En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
- En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 38, 89 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Stärkt ordning och säkerhet i domstol
Betänkande 2018/19:JuU23
Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.
Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Skärpt straff för subventionsmissbruk
Betänkande 2018/19:JuU24
Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor
Betänkande 2018/19:JuU21
2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.
Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 8 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden
Betänkande 2018/19:JuU22
När en hyresgäst eller ägare av en bostadsrätt hamnar i en tvist med sin hyresvärd eller bostadsrättförening kan ärendet avgöras av någon av landets åtta hyres- och arrendenämnder. Regeringen föreslår lagändringar som ska underlätta och effektivisera arbetet i nämnderna.
Förslaget innebär bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska få använda modern teknik för att dokumentera sina förhör, något som sparar tid och arbete om ärendet överklagas till hovrätten. De föreslagna regelförändringarna innebär också att möjligheten att överklaga nämndens beslut ska öka och att det ska finnas en större flexibilitet i hur nämnderna ska vara sammansatta. Det ska också bli möjligt att delegera vissa uppgifter från ordföranden till en anställd i hyresnämnden, om personen har tillräcklig kunskap och erfarenhet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-02
- Dokument & lagar
Terrorism
Betänkande 2018/19:JuU16
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 24, 65 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden
Betänkande 2018/19:JuU17
En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i ett annat land och som befinner sig i Sverige kan utlämnas till det andra landet under vissa förutsättningar. När Högsta domstolen prövar sådana ärenden kräver lagen att minst fem ledamöter deltar i beslutet. Regeringen anser att det räcker att minst tre ledamöter deltar, eftersom utlämningsärendena inte brukar vara komplicerade och ytterst sällan leder till prejudikat.
När det gäller tvångsmedel i samband med ett ärende om utlämning, till exempel om personen ska vara häktad, ska Högsta domstolen själv få besluta hur många ledamöter som ska delta i beslutet. Regeringen anser också att det räcker med tre ledamöter när Högsta domstolen beslutar i ärenden som handlar om att bland annat verkställa brottmålsdomar utomlands.
Riksdagen sa ja till de föreslagna lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-02
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2018/19:JuU13
Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:
- Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
- Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
- En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
- Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.
Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 34
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 24, 82 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-04-25
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2018/19:JuU10
Riksdagen riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom polisfrågor:
- Regeringen bör verka för att återinrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten, så som särskilda sexualbrottsgrupper och specialiserade narkotikapoliser
- Regeringen bör skyndsamt begränsa antalet godkända id-handlingar i syfte att minska antalet bedrägerier och annan IT-relaterad brottslighet
- Regeringen bör utöka rätten till kränkningsersättning för poliser
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 250 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om polisfrågor, så som polisens organisation och arbetsuppgifter. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 69
- Reservationer
- 86
- Anföranden och repliker
- 8, 56 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-04-25
- Dokument & lagar
Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagar-myndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott
Utlåtande 2018/19:JuU19
Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.
Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.
Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.
Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 23 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2018/19:JuU14
Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:
- Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud
- Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 71
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 8, 61 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2018/19:JuU11
Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:
- Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
- Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
- Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
- Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
- Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
- Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
- Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
- Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
- Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
- Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
- Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
- Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet
Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.
- Behandlade dokument
- 103
- Förslagspunkter
- 70
- Reservationer
- 50
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2018/19:JuU15
Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 48 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2018/19:JuU12
Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.
- Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
- Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
- Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.
Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 13, 62 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Genomförande av rättshjälpsdirektivet
Betänkande 2018/19:JuU20
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.
Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.
Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 40 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform
Betänkande 2018/19:JuU18
Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.
Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.
Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 9 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-27