Riksdagen beslutade om en justering av en tidigare ändring i atomansvarighetslagen. Syftet är att rätta till en felaktighet i den lagändring som riksdagen beslutade om tidigare i vår. (Se även 2000/01:LU7 .)
Riksdagen beslutade om lagändringar som ska bidra till minskad ekonomisk brottslighet. Tillämpningsområdet för den s.k. rådgivningslagen utvidgas. Lagens syfte är att försvåra oseriös rådgivningsverksamhet, som ofta är en förutsättning för ekonomisk brottslighet. Nu ska lagen även omfatta juridiskt eller ekonomiskt biträde som inte kan sägas innefatta rådgivning, t.ex. förmedling och värdering. Vidare beslutades bl.a. att längsta tiden för ett rådgivningsförbud förlängs från fem till tio år, att förbud normalt sett alltid ska meddelas vid grov brottslighet och att ett förbud som överträds regelmässigt ska förlängas. Lagen om näringsförbud ändras för att förhindra att ett sådant förbud kringgås med hjälp av bulvaner. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.
Riksdagen beslutade att en stiftelse i vissa fall ska kunna undantas från viss tillsyn. Tillsyn innebär att en tillsynsmyndighet bl.a. kontrollerar stiftelsens förvaltning och revision. Beslutet innebär t.ex. möjlighet till skydd mot insyn i hur Nobelpristagare utses i samband med tillsyn. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.
Det blir fr.o.m. den 1 juli 2001 möjligt att anlita även andra auktoriserade eller godkända revisorer än ett aktiebolags egna för granskningar av styrelsens redogörelse i samband med en apportemission och av fusionsplaner. I dag kräver lagen att granskningen ska utföras av bolagets egna revisorer, vilket medfört problem för svenska aktiebolag som är noterade på börs i USA. Apportemission är en nyemission med rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar (apportegendom).
Riksdagen godkände kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen. Förordningen handlar om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Kompletteringarna gäller framför allt handläggningen av exekvaturförfarandet, som innebär att en part kan få fastställt om en dom som har meddelats i en annan medlemsstat erkänns eller får verkställas i Sverige.
Rätten till skadestånd för ideell skada stärks. Med ideell skada menas bl.a. sveda och värk samt lyte eller annat stadigvarande men. Riksdagens beslut innebär att nära anhöriga till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling får rätt till ersättning för de psykiska besvär som han eller hon åsamkas på grund av dödsfallet. Beslutet innebär vidare bl.a. att rätten till ersättning för ideell skada vid personskada och för kränkning genom brott ska kunna ärvas i större utsträckning än i dag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.
Riksdagen beslutade om stärkt skydd mot förfalskade fångeshandlingar vid ansökan om lagfart. Om en inskrivning av förvärv av fast egendom (lagfart) beviljats med stöd av förfalskad överlåtelsehandling (fångeshandling) ska fastighetens rätte ägare ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att få tillbaka lagfarten. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2001.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om föräldrabalken. Motionerna behandlar bl.a. talerätt vid hävande av faderskap, homosexuellas rätt att adoptera och få assisterad befruktning, vårdnad, umgänge, myndighetsåldern samt gode män och förvaltare.
Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer och motionsförslag, regeringen i uppdrag att göra en förutsättningslös, samlad och övergripande utvärdering av skuldsaneringslagen. Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och gav en möjlighet för privatpersoner att under vissa förutsättningar helt eller delvis befrias från en övermäktig skuldbörda.
Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 i frågor som rör laglottsinstitutet, arvsrättens utsträckning och möjligheter till registrering av testamente.
Riksdagen antog regeringens förslag om ändringar i atomansvarighetslagen innebärande ett utökat skadeståndsansvar för innehavare av atomanläggningar. Vidare godkände riksdagen att regeringen avger en förklaring i enlighet med en rekommendation av OECD:s råd, som rör omfattningen av det s.k. gemensamma statsansvaret. Slutligen beslutade riksdagen en ändring av det särskilda statsansvaret enligt atomansvarighetslagen, så att det sammanlagda belopp som står till förfogande för ersättning höjs från tre till sex miljarder kronor. De nya reglerna träder i kraft den 1 april 2001.
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att göra en undersökning rörande namnlagen. Syftet är att undersöka om de avvägningar som gjordes vid namnlagens tillkomst, mellan det allmännas intresse av namnstabilitet och enskildas önskemål att fritt välja namn, fortfarande är bärkraftiga och att vid behov föreslå lagändringar.
Riksdagen avslog två motioner från allmänna motionstiden 2000 i utsöknings- och insolvensrättsliga frågor som rör fastigheter. En motion gäller exekutiv försäljning av fast egendom och en motion gäller frågan om s.k. herrelösa fastigheter i konkurs.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 i olika associations- och avtalsrättsliga frågor. De associationsrättsliga motionsförslagen gäller nya associationsformer för vissa företag, könsfördelningen på ledande poster i företagen och redovisning av anställningsförmåner. De avtalsrättsliga frågorna gäller jämkning av avtal mellan näringsidkare och internationella fullmakter.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar bl.a. patent, biotekniska uppfinningar, skydd för datorprogram, upphovsrätt i anställningsförhållanden, inskränkningar i upphovsrätten, följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit de stade).
Riksdagen avslog två motioner från allmänna motionstiden 2000 om bostadsarrende. Den ena motionen tar upp frågor om jordägarens rätt att säga upp arrrendeavtalet och arrendeavgiftens storlek. Den andra motionen behandlar spörsmålet om kreditsäkerhet i byggnader på annans mark. Riksdagen föreslås även avslå en motion om fastighetsmäklare.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om godtrosförvärv av stöldgods. Godtrosförvärvslagen innebär att en förvärvare, under förutsättning att han eller hon är i god tro, blir ägare till egendomen även om den förvärvas från någon som inte hade rätt att överlåta den.
