Dokument & lagar (811 träffar)

Betänkande 2019/20:JuU33

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

  • Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
  • Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
  • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
  • En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
  • Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
  • Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
  • Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
  • Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 22
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:JuU33 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vapenfrågor

Betänkande 2019/20:JuU21

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:JuU21 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning

Betänkande 2019/20:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

  • Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
  • Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
  • En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
  • Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU22 (pdf, 5616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Utlåtande 2019/20:UbU20

Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens (AI). Vitboken är ett policydokument som presenterar en strategi för att främja utveckling och användning av AI inom EU, samt hantera de risker som är kopplade till AI-användning. Vitboken innehåller förslag till åtgärder för att främja spetskompetens på AI-området och för att öka förtroendet för AI genom att bland annat se till att AI är säkert och respekterar människors grundläggande rättigheter.

Riksdagen välkomnar EU-kommissionens vitbok och dess bidrag till den pågående diskussionen om hur EU bäst kan dra nytta av AI. Riksdagen håller med EU-kommissionen om att AI har många fördelar för samhället så länge det hanteras på rätt sätt och man tar hänsyn till riskerna med AI. Riksdagen kan därför se ett behov av åtgärder på AI-området.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Utlåtande 2019/20:UbU20 (pdf, 4238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vitbok om artificiell intelligens

Betänkande 2019/20:UbU18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU18 (pdf, 115 kB)

Betänkande 2019/20:SoU24

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SoU24 (pdf, 116 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser

Betänkande 2019/20:SoU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i smittskyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SoU19 (pdf, 257 kB)

Betänkande 2019/20:SoU16

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

  • Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
  • Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
  • Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SoU16 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning

Betänkande 2019/20:SkU14

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SkU14 (pdf, 3927 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Betänkande 2019/20:FöU4

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU4 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor

Betänkande 2019/20:FiU59

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

  • Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
  • Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
  • Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
  • Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:FiU59 (pdf, 1129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Utlåtande 2019/20:UU16

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s utrikes- och säkerhetsrepresentant om förslag på nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet efter 2020. Det östliga partnerskapet är EU:s politik för samarbete med och utveckling av de östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Det övergripande målet för partnerskapets arbete föreslås vara ökad resiliens, vilket handlar om motståndskraft och återhämtningsförmåga i samhället. Arbetet ska enligt förslaget prioritera fem områden:

  • Resilienta, hållbara och integrerade ekonomier.
  • Ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet.
  • Miljö- och klimatmässig resiliens.
  • En resilient digital omställning.
  • Resilienta, rättvisa och inkluderande samhällen.

Riksdagen välkomnar att utvecklingen av partnerskapet ligger högt upp på EU:s dagordning och ser positivt på de föreslagna långsiktiga målen. Enligt riksdagen är en demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-04

Utlåtande 2019/20:UU16 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det östliga partnerskapet efter 2020

Betänkande 2019/20:SoU11

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

  • om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
  • om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
  • möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
  • om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 35
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SoU11 (pdf, 928 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Betänkande 2019/20:FöU10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU10 (pdf, 581 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter

Betänkande 2019/20:CU20

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

  • Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
  • Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
  • Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
  • Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
  • En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:CU20 (pdf, 3102 kB)

Betänkande 2019/20:SfU23

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SfU23 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag

Betänkande 2019/20:NU17

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU17 (pdf, 155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn

Betänkande 2019/20:NU16

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
  • Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
  • Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
  • När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU16 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering

Betänkande 2019/20:FiU58

Riksdagen beslutade att en tidigare gjord lagändring som gäller näringsförbud ska tas bort igen. På så sätt åtgärdas att olika bestämmelser krockar med varandra.

Beslutet om lagändring är ett utskottsinitiativ. Det betyder att det är finansutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-19 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:FiU58 (pdf, 105 kB)

Betänkande 2019/20:UbU19

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UbU19 (pdf, 517 kB)