Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2019 om bland annat stambanor för höghastighetståg, övergripande förutsättningar för järnvägsmarknaden, drift och underhåll av järnväg samt olika kollektivtrafikfrågor. Anledningen är bland annat att det pågår utrednings- och utvecklingsarbete i frågorna.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens planering av höghastighetsjärnvägar. I sin rapport rekommenderar revisionen regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda vilka brister som finns i förhållande till de transportpolitiska målen och vilka alternativa lösningar det finns att åtgärda bristerna på, innan det tas nya beslut om höghastighetsjärnvägen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analyser av bland annat kostnader, effektbedömningar, kostnadseffektivitet och hur de transportpolitiska målen nås. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

21

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till bindande EU-regler om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon.

Förslaget innebär bland annat att vissa definitioner ändras och att nya regler införs om tillsynen över att de nya EU-reglerna följs. Genom förslaget ska det bli tydligt att svensk fordonslagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar EU-reglerna eller reglerar nationella förfaranden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

16

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

19, 76 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området eller att genomförda åtgärder är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om luftfartens klimatpåverkan, elflyg, regionala flygplatser och Arlanda och Bromma flygplats.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

14

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-04

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för chaufförer som kör godstransporter och persontransporter. Anledningen är att spridningen av det nya coronaviruset gör det svårt att genomföra den fortbildning som chaufförerna regelbundet måste gå för att förnya yrkeskompetensbeviset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom att förlänga giltighetstiden bedöms risken för störningar i samhällsviktiga transporter minska. En annan effekt blir att utbildningskostnaden för transportföretag och enskilda kan skjutas på framtiden.

Genom ändringen får regeringen meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Vidare får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis vars giltighetstid har löpt ut under perioden 1 mars 2020-31 maj 2020. Undantaget ska inte få gälla längre än sex månader.

Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ändringar av 2006 års sjöarbetskonventionen och anpassa svensk lag därefter. Beslutet innebär ett ökat anställningsskydd för sjömän som omfattas av konventionen.

Ändringarna innebär i praktiken att om en sjöman hålls fången på grund av sjöröveri eller väpnat rån mot fartyget så ska anställningsavtalet gälla även om det egentligen skulle ha upphört under fångenskapen. Sjömannen har också rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa nej till motioner som lämnats med anledning av förslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-04

Riksdagen har behandlat ungefär 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen flera uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta för att det inte ska tas ut avgifter för tillstånd att ha virkesupplag vid allmän väg och att administrationen förenklas för skogsföretag som söker sådana tillstånd.
• Regeringen bör arbeta för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö.
• Regeringen bör arbeta för att hanteringen av dispenser för tunga transporter underlättas och förenklas.

Det första förslaget om tillkännagivande som gäller virkesupplag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i trafikutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. De andra förslagen om självkörande bilar och tunga transporter kommer från förslag i motioner.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat en fossilfri fordonsflotta, fossilfri tankning och laddning, enskilda vägar samt långa och tunga lastbilar.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

20

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

25, 98 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om kompetens och utbildning för yrkesförare av lastbilar och bussar. Ändringarna innebär bland annat att förare av vissa fordon inte längre omfattas av lagen om yrkesförarkompetens och därmed inte kommer att behöva yrkeskompetensbevis. Undantaget kommer till exempel att gälla vissa förare som inte har som huvudsaklig sysselsättning att framföra fordon och som utför transporter inom bland annat jordbruks- och fiskeriföretag.

Lagändringarna börjar gälla den 23 maj 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen har behandlat ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om sjöfartsfrågor. I samband med det riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör utreda Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande.
• Regeringen bör se över den så kallade miljödifferentieringen av farledsavgifter för att säkra att avgifterna uppmuntrar till klimatågärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, miljöfrågor samt farleds- och lotsavgifter.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling.

Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.

Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

31

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen har behandlat cirka 280 motioner om infrastrukturfrågor och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om drift och underhåll av statliga vägar.

Riksdagen sa nej till motionerna, som bland annat handlar om upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i landet, ett jämställt transportsystem, hållbara transporter, samhällsekonomiska analyser och finansieringsfrågor. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, de vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen vill dock understryka vikten av att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktig hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utskottet avser också att följa utvecklingen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser mycket noga samt understryker att ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

18

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen. 

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13